Ankis resa

Flygrädsla – pilotens svar

Feb 24

Skrivet av: anki@pernillawahlgren.se 2011-02-24 07:05 RSS

Tidigare på bloggen skrev jag om min flygrädsla och insåg att jag är långt ifrån ensam om att ha den där obehagliga känslan när jag sätter mig på ett plan. Vill du läsa blogginlägget kan du klicka här:

http://pernillawahlgren.se/ankis-resa/flygradd.html

För att reda ut lite av min ångest vände jag mig till piloten Owe Ridderstråle och gjorde ett längre inlägg i ämnet. Owe var för övrigt min partner på ”Stjärnor på is” när det begav sig…

Jag och Owe på ”Stjärnor på is”

Men hans huvudsyssla är som pilot på SAS. Där har han varit sedan 1987, varav 10 av dessa år som kapten…

Han vet om min flygrädsla och honom vågar jag fråga dom mest pinsamma frågorna.

Jag började med att beskriva min oro om vädret inför varje jäkla flygning och frågade helt enkelt om det fanns något väder eller vindar som det är farligt att starta och landa i?

Owes självklara svar:

-       Nej. Av den anledningen att är det över våra gränsvärden så startar vi inte, eller landar på alternativ flygplats. Det gäller både vindar, underlag i form av bromsvärden etc. Vi chansar ALDRIG.

-       Det är sidvindarna som är viktiga för oss vid landning. Vi har som regel att blåser det över 30-35 knop (15-20 m/sek) i sidvind avstår vi från att landa och styr om till en alternativ flygplats. Vi kan flyga i betydligt mer vind, så länge det inte är rak sidvind. Vid 50 knop kan vi flyga men det gör vi inte, för skulle det hända något som gör att vi måste evakuera via ”sliderna” (madrasserna som fälls ut vid nödutgången), kommer dom fladdra i vinden och göra det svårt att evakuera. Det handlar inte så mycket om vinden och planets kapacitet utan om evakueringssäkerheten, säger Owe.

En slide…

Intressant

Han fortsätter att förklara om allt krängande vid start och landning eftersom jag hatar det momentet.

- Det kränger därför att piloterna parerar och anpassar flygplanet efter sidvindarna. Man måste luta planet mot vinden, man flyger ibland på ”sniskan” ner och när man landar rätar man upp planet. Det blir mycket gaspåslag vid hårda vindar, man parerar hela tiden planets hastighet efter vinden och det upplevs som hoppigt och ryckigt.

Många upplever just det som väldigt obehagligt, säger Owe.

No shit… säger jag.

Sidvind…

Även när vi landar på ETT hjul blir människor ibland rädda, men det är så man gör landningar i hård sidvind. Det är fullt normalt och görs för att planet inte ska blåsa av banan, säger Owe. Det är något som är rätt vanligt och inga konstigheter.

- När det gäller det skakiga momentet när vi flyger genom moln på väg upp eller ner så är det också fullt naturligt och inget farligt. Det finns energier i alla slags moln.

Är det lätta sommarmoln studsar det lite mildare, men man kan säga att ju bulligare moln… ju skakigare blir det. Inga konstigheter.

Allt som är vanligt, normalt och inga konstigheter låter bra i mina öron  För det är just öronen som är på helspänn hos mig när jag flyger, framförallt vid start letar jag efter konstiga ljud…

Så här är det angående ljuden vid start:

En kort stund efter start kommer ett dunk – det är landningsstället som går upp. Inga konstigheter.

Efter ytterligare några minuter LÅTER DET SOM motorerna stannar av och nosen på planet går ner en aning – då drar piloten bara av gasen för att spara på motorerna… och samtidigt tar dom ner nosen för att fortsätta glidandes – inga konstigheter.

Inga konstigheter – mitt favoritord.

En annan av mina orosmoment är att det ska flyga in fåglar i motorerna.

Pang!

Mayday! Mayday!

Krasch!

Dom flesta flygplatserna försöker hålla rent från fåglar, ibland med hjälp av jägare, säger Owe.

-       Det krävs rätt biffiga fåglar för att det ska hända något…

….och jag ser genast en väldigt biffig anabolaliknande Swartzsneger-fågel framför mig….

Biffig fågel.

-Motorerna tål väldigt mycket, fortsätter han. En svan kanske skulle kunna ställa till det lite grann och vi får vända om, men annars är det mest synd om fåglarna, säger Owe.

Tackarrrr.

Schas!

Nästa oro.

Jag har kastat illasinnade blickar åt passagerare i min närhet när dom helt sonika skitit i att stänga av sina tekniska prylar. Jag brukar titta på dom och tänka: VILL DU DÖ!! VILL DU DET???!!!  STÄNG AV!!

Men nu är ju inte jag psykisk instabil så det förblir bara tankar…

Vilka tekniska störningar kan det bli och vilka konsekvenser kan det få?

-       Ingenting har kunnat påvisa att det påverkar några instrument, men eftersom vi inte heller har bevis för motsatsen… väljer vi att ta det säkra före det osäkra, säger Owe. Better be safe than sorry

Tackarrrr…

Okej… när vi då väl är uppe i luften och allt är frid och fröjd tills…

PLANET KRÄNGER, HOPPAR, SKAKAR OCH FAR ÅT ALLA HÅLL.

När dessutom säkerhetbälteslampan tänds vet man ju… nu blir det svettigt…

Jaha… jag och mina Bose hörlurar om en stund då…

När det blir turbulent och jobbigt, vad beror det på och är det farligt?

- Det beror oftast på klarluftturbulens, säger Owe. Det brukar bli så när vi är i närheten av luftströmmar. Luftströmmar rör sig hela tiden runt vårt jordklot i hög hastighet och i olika riktningar. När dom kommer i närheten av varandra bildas klarluftsturbulens mellan dem.

Klarluftsturbulens förekommer också när luftströmmarna ändrar hastighet och riktning.

-       Det är kan ju vara obehagligt när planet skakar häftigt, men det kan inte gå sönder och är inte farligt. Vart luftströmmarna är får vi veta innan flygningen dag för dag.

Han fortsätter att berätta lite skämtsamt att kan vi piloter inte dricka vårt kaffe för att det skumpar över i cockpit brukar vi känna att det är dags att byta höjd. Inte minst för passagerarnas bekvämlighet.

Ha! Så det är kaffe drickandet som styr, är det inte allvarligare än så känns det bra

- Är man flygrädd kanske man blir orolig av att vi byter höjd just när det är turbulent. Men det är bara för bekvämlighetens skull. Ibland har vi dessutom fått information från ett annat plan längre fram att det turbulenta kommer vara över om en kort stund, då kan vi ibland välja att stanna kvar på höjden. Men det är från gång till gång.

Men finns det något väder som FAKTISKT är farligt att flyga i?

-       Ja. Man bör undvika att hamna i ett Cumulunimbusmoln. Dom alstrar en enorm energi med våldsamma vindar tillsammans med kraftigt hagel. Krafterna i ett sådant moln kan skada ett plan. Dom är inte lika intensiva i Sverige som i de tropiska områdena men ska undvikas.

Vindarna inne i det molnet kan faktiskt göra att planet får så kraftig medvind att det tappar fart. Men piloterna får tidigt varningar om  Cumulunimbusmoln och undviker att hamna i det genom att flyga runt eller över. Sannolikheten för att ett flygplan bara skulle falla som en sten är egentligen obefintlig med dagens utrustning och utbildning av piloter.

Cumulunimbusmoln – kommer aldrig glömma detta moln. Ever.

På tal om oväder då, om en blixt slår ner i planet… vad händer?

-       Man hoppar högt och det slår i bra. Jag kan förstå att folk blir rädda, men det är inte farligt. Det är som att sitta i en bil, fast säkrare. Vi har åskledare som leder blixten bort från planet.

Okey… lets go then…

Känn på den här då Owe… OM ALLA MOTORER STANNAR ELLER TILL OCH MED FALLER AV!? DÅ STÖRTAR VI VA?

- Jag tror inte det någonsin har hänt att alla motorer fallit av Anki. Men nej. Ett plan kan aldrig bara falla som en sten från skyn trots avfall av motorer. Skulle det hända glidflyger vi och man kan landa utan motorer.

På film brukar störtande plan visualiseras i full fart rakt lodrätt ner mot marken. Är det möjligt?

- Nej. Det är ganska orealistiskt. Men en bra effekt på film.

Owe gav mig mer bra saker att tänka på:

* Tänk på att piloterna som kör är välutbildade och experter på just det plan dom flyger. Dessutom människor som också vill komma hem till sina nära och kära. Dom chansar inte. Dom är dessutom två piloter som kollar varandra.

* Ett plan kan flyga lika bra med En motor som med Två.

* Flygplanen har backup på ALLT x 3, ibland mer. Det krävs nästan ett ”mirakel” för att alla dessa ska slås ut samtidigt. Slås elektroniken trots allt ut, finns batterier och back upp på dom.

* Innan ett nytt plan sätts i trafik har det testats i och under extrema väderförhållanden. Så extrema som det aldrig kommer att flyga i med passagerare. Klarar planet detta, får det certifikat.

* Inför varje flygning tar piloterna del av detaljerade väderuppgifter om flygsträckan och den flygplats som skall användas för landing. Men också minst Ett landnigsalternativ  om vädret skulle ändras under flygningen. Om inte rådande väderkrav kan uppfyllas för en sträcka och flygplatser, ställs flygningen in.

* Vid en eventuell nödlandning finns det alltid en alternativ landningsplats inom en radie av 1 till 2 timmar beroende på vart i världen du flyger.

* Det enda piloterna själva fruktar är brand ombord. Då måste dom ner, direkt. Vart dom än befinner sig. (tänk att det var tillåtet att röka ombord förr!)

* Tänk på att piloterna testas i simulator två gånger per år. Då utsätts dom för alla möjliga extrema händelser. Klarar dom inte testet får dom göra om det EN gång. Klarar inte piloten det provet – får han hitta ett annat jobb.

Sist frågade jag Owe varför inte piloterna kan komma ut och presentera sig innan flygningen, så man får se vilka det är som håller mitt liv i sina händer.

-       Vi är för blyga hehe… nej…det är för att vi har så mycket att göra innan start. Du vet… allt det där du vill vi ska ha koll på Och när alla passagerarna väl satt sig måste vi börja taxa ut för att hålla tiden. Det är nog bara därför tror jag.

Hoppas det här var lite matnyttigt för några av er som lider av samma flygrädsla jag.

Jag kommer följa upp med ett inlägg till om ämnet längre fram.

Kram på er!