Våga var dig själv

När Jag var liten fick jag ofta höra att jag skulle lugna ner mig. Att jag var för ivrig. Att flickor skulle sitta tysta. 

När jag gjorde klart skoluppgifter för snabbt fick jag aldrig beröm utan de tog föregivet att jag var slarvig – jag var ALDRIG slarvig. Jag var snabb. 

Jag fick ofta höra att vuxna sagt till min mamma och pappa att de kanske borde säga till mig att inte vara så glad, positiv och givmild hela tiden och sluta prata med vuxna människor.

Genom skolgången i perioder försökte jag att anpassa mig. Jag försökte klä mig som andra. Jag försökte bete mig som andra. Jag försökte passa in i en pepparkaksform utarbetat i en norm jag aldrig förstått eller velat vara en del av – en osäkerhet om vem jag var – som var allt annat än min egen osäkerhet. För jag visste vem jag var. Redan när jag föddes ner i ljummet vatten på BB. 

Det var som det brann en eld inom mig. 

Och vet ni vad – jag vet att vi alla har en eld som brinner. Den sprakar och är fylld med hopp. Vi låter bara omvärlden släcka den åt oss. Det ska vi aldrig tillåta. Och glöden finns ALLTID DÄR. Även om livet öst vatten över din eld. 

FINN glöden. Och mata den med VED av lycka. 

I min värld var det som att hela världen var fylld av färger, glittrande, sprakande fyrverkerier och fantastiska dofter, men det var bara jag som kände och såg dem. Eller? 

När Jag såg en människa komma emot mig kunde jag snabbt avläsa hur den människan mådde. Inte sällan fanns viljan att få den här människan att må bättre. Det liksom fanns i mitt DNA. Jag kunde också känna av sinnesstämningar i ett rum – vilket vissa dagar oerhört uttröttande. Jag var helt energilös vissa dagar. 

Detta relaterade till många tårar, inre frustrationer och tankar. 

Men jag visste – och vet än idag att det bara finns ett sätt att leva. 

Oavsett om det ÄR att passa in och ha drömmar likt alla andra. 

Eller om det är en känsla av utanförskap och drömmar utanför de flestas vildaste fantasi. 

För det är DITT LIV. Inga drömmar är för små. Inga mål för långt borta. Oavsett sorg, smärta, ensamhet, förlust eller till och med död. 

Så är det DITT LIV. 

Din GLÖD. 

Ditt VAL. Att lyssna till den inre röst som vill dig väl. 

Va ljuset i ditt EGET LIV istället för att tömm det på andra. Överrös människor med kärlek även om de inte tycks behöva det. Förlåt dem som gjort och gör dig illa. 

Lev det liv du alltid drömt om. För du kan. 

Välj vänner som du mår bra av, där du slipper jämföra dig, eller som jämför sig. Omge dig med människor som vågar. Som vill. Som tror. För även om du inte tror – så VET JAG.

Du kanske bara måste våga resa dig upp från där du sitter. 

Namaste