Mazariner och gråa moln….

Jul 23

Skrivet av: Andreas Lundstedt 2010-07-23 02:03 RSS

Hej hopp!

Drar iväg ett ultrakort inlägg! Det kommer ett längre ikväll……

Idag träffades jag och Petra på en fika på konditori Thelins på Kungsholmen. Petras absoluta favoritfikaställe.

Jag försökte locka med The muffin bakery, café Mellkvist och Café Lewinsky men icke sa Nicke. Eller Petra i det här fallet. Det fick bli Thelins för femtioelfte gången. Fast, deras mazariner går ju inte av för hackor.

Men vad har hänt med vädret i Stockholm?!?! Det har blivit betydligt kallare och tjocka gråa moln hänger över stan. Det blir jacka och paraply när jag ska ha femkamp på Gröna Lund senare i eftermiddag…..

Sedan skjutsade snälla Petra hem mej till lägenheten och vi fastnade som oftast kacklandes i hennes bil.

Dom här fräsiga sandalerna fick jag i present av Gestapo- Niklas för några veckor sedan!

Har inte använt dom så mycket, dels för att jag råkade tappa bort den ena sandalen i några veckor(Som visade sej ligga längst ner i resväskan….) och dels för att man måste ”gå in” dom innan dom blir sköna. Undra hur länge man måste lida innan dom känns underbara att gå i? Aj. Jag ser inte klok ut när jag går i dom. Jag får så ont mellan stortån och tån brevid, vad han nu heter? Pektå? Långtå? Slicketå? Vickevire? Jag vet inte. Men mina sandaler ska bli mjuka och sköna att gå i, var så säkra! Skam den som ger sej!

Fötter är inte den vackraste kroppsdelen, det är nåt som är säkert…….

Vissa fötter är ioförsej vackrare än andra, som Petras till exempel. Som den gamla balettdansös hon är ville hon visa upp sin ”point” som det heter i dansspråk. Mycket graciöst.

När vi ändå sitter i Petras lilla handikappsanpassade lådbil måste jag visa europas största backspegel. Nu kom inte hela backspegeln med eftersom den är så stor. Men Petras ena öga kom med.

”Hej, jag heter Petra. Jag är en vindtyrig näbbmus.”

Nu ska jag iväg på FEMKAMP på Gröna Lund! Jag har inte femkampat sedan jag var i tonåren….

Men det ska bli fasansfullt kul och jag kommer att vinna. Jag bara känner det på mej.

Men vinna är ju faktiskt inte allt. Det är det enda!!!

Jag tar nog inte på mej sandalerna till Grönan.

Tjing!