Maxad moped och nostalgi

SEMESTERBLOGGEN ♥
Thailand är mopparnas paradis, alla åker moped och gärna med hela familjen på. Så gott som inga använder hjälm, utom vissa turister. Igår såg vi rekordlasten när vi var ute på en promenad i jakten på mat. Jag frågade pappan som stannat upp för att ta ett samtal om jag fick fota, och det var ok. När han klickade av sitt samtal för att ”posa”, ¨såg jag en unge till som dolts under armen. Då blev det verkligen en maxad last…

FEM BARN, EN PAPPA OCH EN MOPED…

20121226-131226.jpg

…hjälmar? not! Nån som sett flera ombord?

PÅ TRAPPAN TILL MASSAGE OCH PEDIKYRSTUDION…

20121226-131313.jpg

..står dessa små sötnosar. Ni som hängde med förra året vet att jag är en sucker för små statyer och minitampel, resan har börjat. 😉

20121226-140224.jpg

Fick fotvård med pedikyr och nymålade naglar. Sen fick jag en dos massage. Gillar verkligen de levande blommorna i fotbaden.

Annars går mina tankar till den tiden när sonen var så där liten hanterbar och typ fyra år. Lukas har liksom sovit sig igenom två kvällar, julafton och juldan resten av tiden har han softat på rummet med filmer på datorn. Ätit Take Away mitt i natten! Frisk luft sol på näsan?? Nja, inte ens med tjat!
Tillät mig att skruva tiden tillbaks till Barbados -99 när…

20121226-140244.jpg

…mamma var bäst i världen!

20121226-140233.jpg

Bara var arg på låtsas och ville bada heeela tiden!

20121226-140251.jpg

Han sov på hyfsat bestämda tider.

20121226-140258.jpg

Var glad för jämnan!
Tonåringar är inte helt lätta att komma underfund med! Lär vara som att ha ständig PMS! 😮

Ha en fin Annandag jul kära ni!

Kram Susanne

PS Passar på att gratta min syster Anette som fyller år idag, och Pernillas gulliga mamma Christina som otroligt nog fyller 75 år Hipp Hipp hurra

14 reaktioner på “Maxad moped och nostalgi”

1 2 3
  • lindagbg skriver:

    Vilken sötnos till son du har, lika söt nu som då :) ja tiden går fort, min son är fyra och snart är han är 20 och vill flytta hemifrån :( hjälp vad tar tiden vägen..

  • Eva skriver:

    Hej Susanne!
    ”Kanske” är det till å torka en liten svettpärla från ansiktet…

    Apropå tonåren så får jag en flashback till våra två döttrars tonårstid.Annika är idag 36 år och mamma till två barn. Dotter nr.2 Caroline är 31 år.
    Åren går fort, men minnena består. Och tur är väl det… Så inte tonårstiden består för alltid och föräldrarna ”bara” är inneboende butlers, helt på tonåringens villkor…

    Och nog blir det folk av dom flesta, även om det JUST DÅ i stunden, verkar vara ett ouppnåligt mål…

    Jag minns första varningen… Annika var tolv år. Hon stod mot väggen. Ena armen for fram och tillbaka. Samtidigt som hon lyfte ett ben. Hon skulle berätta något för mej. Men berättelsen gick snabbbbt. Och med nya ord. Hon ba å då sa ja ba. Tja ba. Förvirrad av armrörelsen,bensprattlet och hon ba sa tjaba språket så förstod jag inte mycket av hennes snabba berättelse.
    SSå jag sa: vänta nu,? vad sa du. Framför mej står en tolvåring som snart börjar storgrina, rusar in på sitt rum och dörren åker igen med ett högt
    BRAAAK. Och dottern skriker att jag är bäng, för jag förstår ingentiiing.
    Utanför dörren står jag och fattar. Ingenting. Om. Någonting.
    Men jag fattade att det var där och då som tonårstiden startade…

    Och jag kommer ihåg hur tonåringen pendlade mellan att ändå vara det lilla barnsliga barnet, som äääälskade att reta lillsyrran med temperamentet till vansinne.I nästa timme ville hon vara stor och kunde förändra världen. Hon skulle skriva brev till världens makthavare.

    Stunderna vid matbordet var allt annat än lugna.Att nudda lillsyrran med tårna under matbordet var tacksamt, för då var kalabaliken i full gång.Det är väl inte bara en potatis eller brödskiva som kastats av Caroline. Största utbrotten kom ju när storasyster sa att lillan var kär i Gorbatjov. ( Rysslands expresident) Och röda märket han hade i sin panna var ett kyssmärke av lillasyster. Jaa ni kan ju gissa själva. Vad. Som. Sen. Hände…

    Maten – ett kapitel i sej…
    Tonårsflickan skulle alltid dissikera maten för att se vad den innehöll. Köttbullar tex. fick sin beskärning. Och lillsyrran fick frågan: Hur kan du äta ägg, vet du inte att det kommer från arslet på hönan? Och kaviar, hur kan du äta kaviar: Vet du inte vad det skulle bli?

    Garderobens funktion tycks ha gått den käre tonåringen förbi…
    Asså jobbigt att öppna dörren, hänga av och på en galge… nää där jag står och går – där faller kläderna ner – på golvet.
    Och när mamma ska tvätta – tar hon ett grabbatag – om hela byket – och tvättar allt – igen och – igen och igen…

    När min dotter var nitton år åkte hon till Washington DC som aupair 1 år.
    Vad jag njöt, när hon ringde eller skrev och sa att vi var världens bästa föräldrar. Och den första gången hon på telefon sa att idag har vi varit på
    IKEA och ätit köttbullar och lingonsylt. Och det var såå gott. Woow tänkte jag, hon är på väg att bli vuxen. Kan äta köttbullar som inte jag gjort. Utan att dissikera dom.
    Jaa, nog mognar, utvecklas och det blir även ”normalt” beteénde av tonåringar.Bara dom börjar stå på egna ben. Och får ta eget ansvar. Och flyttar hemifrån.

  • Anna skriver:

    Fina och gulliga bilder! Jag har själv en son på 15 år så jag känner igen mig i det du skriver. Tiden går så fort! Tycker inte att det var så länge sen han var en liten kille… Ha en fortsatt härlig semester! Och hoppas ni får uppleva lite mys med sonen också! 😉 Kram! <3

  • MADELEN skriver:

    Vilken liten sötnos Lukas! :) hoppas ni har det häääärligt!! Kram,M

1 2 3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Instagram