Funderingar om jobbiga tonåringar….

Hej Vänner!

Solen skiner där ute och trots att jag är meeer än trött på vintern och snö och slask , så är det ändå riktigt vackert ute i dag måste jag säga!

I morse när vi klev utanför dörren, sa Theo till mig ;

– Mamma, hur länge ska den här snön ligga kvar egentligen?!   Jag är TJÖTT på den nu!

Ha,Ha. När till och med  pulka-barnen börjar tröttna på vintern, då har den pågått för länge! 😉  Theo som dessutom sluppit två veckors snö , när vi var i Thailand, borde ju inte klaga. Men tydligen tycker han att det räcker med vinter nu…!

Men när solen skiner , blir man genast på bättre humör!

Jag blir faktiskt sugen på att stänga ner datorn och ge mig ut på en långpromenad istället! :-)  Måste bara tvätta, bädda, städa mitt dressingroom, sortera papper och räkningar, svara på mail och lite annat tjafs först, innan jag kan ge mig iväg dock…..

Jag måste också sätta mig och skriva ett mass-sms till Biancas kompisar med en lååång listakläder, väskor, smycken och skor som jag saknar här hemma….!  SUCK! Saken är den att det är ingen som har TAGIT dessa saker , utan det är min glömska och lätt blaséiga tonårsdotter som antingen GLÖMT dessa saker när hon har sovit över hos kompisar eller så har hon LÅNAT UT DOM till sina vänner och sen GLÖMT att be om att få dom tillbaka…..

Och jag som gillar att ha ordning bland mina grejer , blir vansinnig när jag ska ha på mig något ur garderoben, och det inte FINNS där!!

P :   – BIANCA!! Har du sett min nya kavaj från Zara??!

B :   – Eeeh, nej , jag tror inte det..!

P :   –  Men jag har ju aldrig använt den och senast jag såg den så hängde den i garderoben!!

B :    – Eeeeeh …. Ja ha, DEN?!   Eh , den lånade jag i lördags och råkade glömma hemma hos Siri… Sorry!!

P :   –  Men kan du åka och hämta den hos henne då tack, för jag behöver den i kväll när jag ska jobba!

B :    – Men dom har åkt på semester och kommer inte hem fören om två veckor….

P :     –  Aaaargh! Men Bianca! Jag behöver ju den NUU!

B :     – Varför det?!   Du använder den ju ändå aldrig!  Du sa ju själv att du aldrig haft den. Då är det väl bättre att jag har den , så den kommer till användning. Dessutom så KÖP inte kläder som du vet är MIN stil , för då vet du ju att jag kommer att vilja ha dom!!

RIDÅ.

Det slutar liksom alltid  med att det är MITT fel till slut…….??!

Detta problem delar jag säkert med många andra mammor och tonårsdöttrar! För att inte tala om systrar som lånar av varandra och sen inte lämnar tilllbaks grejerna! Tack o lov att jag bara haft bröder, så det problemet hade inte vi hemma. Och MIN mammas garderob var jag aldrig riktigt sugen på  (sorry mamma!) – förutom i utklädningssyfte då förstås! 😉

Så det här är alltså straffet man får för att man är en cool mamma som gillar mode och har en sjysst klädsmak – som uppenbarligen uppskattas av dottern…!  :-)

Och jag som VILL låna ut mina kläder!  Både till Bianca , mina vänner och hennes vänner!  Jag tycker ju att det är KUL att hjälpa till och lånar gärna ut mina grejer när det vankas fest eller maskerad!  MEN jag vill få tillbaks grejerna också!  UTAN att behöva tjata!! 👿

Så nu funderar jag på att helt byta stil och bara ha små trevliga tantdräkter och knytblusar i min garderob , så att nästa gång Bianca öppnar garderobsdörren för att kolla in morsans ”coola” utbud, kommer hon att stänga den lika snabbt – och snopet gå därifrån utan minsta lilla strumpa i handen…!   He. He. He….. 😈

    Jag har ju en nybliven tonåring TILL i huset , och jag börjar redan se dom här tendenserna komma, när det ska argumenteras om allt…!

    När jag ber Benjamin att STÄDA i sitt rum och plocka upp alla kläder från golvet och HÄNGA in dom i garderoben istället. Så städar han genom att ta ALLT han ser i klädväg – smutsigt som rent – och slänga ALLT i tvättkorgen!  Vilket innebär att jag får tvätta redan tvättade kläder en gång till! OM jag inte är uppmärksam och upptäcker detta i tid!  Men då får jag istället sitta och sortera varenda plagg i tvättkorgen och kolla av om det är rent eller smutsigt.   Och HUR kul är det på en skala…?!

    När jag tar upp detta med sonen i fråga och påpekar att flera av kläderna i tvättkorgen faktiskt var oanvända och RENA!

    Så svarar han :

    – Men jag provade skjortor i morse och hade bråttom , så jag slängde dom som jag inte skulle ha på mig på golvet. Och eftersom dom har legat på golvet nu, så är dom ju smutsiga ju!

    Jag säger som ungarna : ORKA!!!


    Jag måste därför bara få dela med mig av det här sköna inlägget som före detta tonårsmamman EVA har skrivit till mig , apropå jobbiga tonåringar!

    Jag kände igen mig såååå mycket i det du skrev!!  Skönt att veta att man inte är ensam…!

    ————————————— Så här skrev EVA:

    Mina döttrar är nu 29 och 34 år.Men minns det som igår, den jobbiga tonårstiden.

    Min äldsta dotter var lugn och förståndig under sina småbarnsår, ja fram till 12-13 år.
    Sen var det som att trycka på en knapp.Omvandlingen kom såå snabbt.

    Jag minns den dagen jag förstod att hon ”var i tonåren”.En vårdag stod dottern i vårat matrum och skulle berätta något för mej.Hon stod mot väggen på ett ben, samtidigt som bägge armarna flaxade runt kroppen. Hon pratade fort och med ett nytt vokabulär.Hon ba å så sa ja ba… Det var en hel kakafoni med ord och jag begrep inte mycket av hennes berättelse. Så jag frågade vad hon sagt.
    Då startade hennes tonårsperiod. Hon sprang storgråtande in på sitt rum och smällde igen dörren.Jag var ju såå dum som inte fattade någonting…

    Tonåringen hade också lösningen på nästan alla världsproblem. Och hon skulle skriva brev till beslutsfattarna.
    Reste hon sej från matbordet så föll stolen med en duns i golvet. Och även hon ibland.Därför att hon alltid satt på sina fötter på stolen och alltid fick in fötterna i spjälorna på stolen.
    Innan vi gick på föräldramöte, fick vi en förmaning – säg ingenting.
    Reta den explosiva 5 år yngre systern till vansinne var ett dagligt inslag i vårt hem.Lillasyster blev så arg att hon kunde slänga vad som helst i golvet. Radion, väckarklockan mm.
    När vi blev förbannade och undrade vad hon höll på med och att hon som var 5 år äldre, borde ha andra intressen än att ständigt retas med lillsyrran.HerreGud vad tårarna sprutade och dörren till hennes rum smällde…Vi var såå dumma som alltid höll med den lilla skitungen.

    Precis all mat skulle dissikeras på tallriken.Och hon lurade i syrran att bli likadan.Hur kan du äta ägg?Vet du inte att äggen kommer från arslet på hönan? Och hur kan du äta kaviar?…Och korven var malda koögon.
    Sen var det bara mina hemmalagade köttbullar som dög.
    När storasyster var 20 år åkte hon till Wahington DC som aupair.Den dagen hon ringde hem och sa: Vi har varit på IKEA och ätit köttbullar, potatis och lingonsylt. Och det var såååå gott.
    Då kände jag YES, dottern har växt när hon lämnat hemmets trygga vrå.

    Att ”råka” komma in i tonårsrummet kräver balans och mod.Att låta bli att snubbla över allt som ligger på golvet, kräver att man har tungan rätt i munnen…

    Och högen med tvätt på golvet – vad är rent – vad är smutsigt? Lika bra att tvätta allt…

    Jag kände ibland att blir min explosiva yngre dotter ännu jobbigare i tonåren, då flyttar jag. Jag orkar INTE.

    MEN något hände med henne.Hon blev lugnare och förståndigare i tonåren, från att ha varit som en mina.

    Jag tror att mor dotter har jobbigare konflikter än far och dotter har.
    I vår familj visste döttrarna precis hur dom skulle linda pappsen runt lillfingret… Han var mer medgörlig och mer rädd för konflikter. Jag var den som stod för ordning och reda. Och fick ta konflikterna.

    Idag kan vi skratta åt ”eländet” när vi tittar i backspegeln.Mina döttrar har i vuxen ålder blivit varandras bästa vänner.Dom är lika tajta som enäggstvillingar.

    Min äldsta dotter har en son på 1 1/2 år och blir om någon vecka tvåbarnsmamma.
    Och en vacker dag blir ju hon tonårsmamma.En som inte förstår nååågot…Och som dessutom kokar ägg som kommer från arslet på hönan…

    Så Pernilla jag förstår precis vad du menar med att hellre ha tio jobbiga bebisar än EN jobbig tonåring.

    Men det blir bättre sen – typ någon vacker dag…

    Skrivet av: Eva. 2011-02-04 01:40

    ——————————————————-

    TACK EVA , för din berättelse!

    Jag tycker det är sååå kul att läsa det ni skriver till mig! Och är också så himla glad  att jag verkligen har bloggläsare i alla åldrar! Det visar den här sköna kommentaren från EMMA , ang mitt förra inlägg om hur jag längtar tills den jobbiga tonårstiden är över här hemma….:

    —————————-

    Hej Pernilla.

    Haha! Kan tänka mig att väääääldigt många tonårsföräldrar önskar precis som du ;-)

    Jaja, nångång ska vi väl bli som folk iallfall! :-)
    Kraaam på dej Pernilla<3

    Skrivet av: Emma, tonåring 😉 – eeeaa.blogg.se 2011-02-04 19:03

    —————————————————————-

    Ja, det är inte lätt att vara tonårsförälder , men det är nog fan inte lätt att vara tonåring heller…!   (Eller hur , Emma…?!) 😉

    Vi Tjatiga tonårsmorsor (och farsor) kan vara ganska o-charmiga vi med ibland…!

    46 reaktioner på “Funderingar om jobbiga tonåringar….”

    • Anna skriver:

      Ibland tycker jag att vissa samtal låter som om mamma och tonåring är lika gamla?? Våga vara vuxen för guds skull!

    • Ludmilla skriver:

      Ja du, det där med att vara tonårsmamma är ett kapitel för sig… :)
      Det gäller på något sätt att behålla lugnet och balansen och att inte ta det personligt! Att inse att de måste få protestera och se hur långt det går att tänja gränserna. Och att man själv får se till att sätta gränserna på ett sätt som gör att man kan vara konsekvent.

      Min äldsta dotter är 23 år och ska snart föda mitt första barnbarn. Mitt yngsta är 1 år. Däremellan fick jag 3 till. Linnéa som tog sitt liv som 14-åring, och så en 13-åring och en 11-åring. Hela spannet med andra ord! :-)

    • Emma, tonåring ;-) - eeeaa.blogg.se skriver:

      Haha! Va roligt att du svara… :-)

    • Pernilla W skriver:

      EVA : Slaktbilen??! Den var elak! :-)
      Här hemma hotar dom stora barnen lillebror med ”Spanska polisen” av nån anledning. Men det funkar. Han är livrädd för Spanska polisen ha ha…..

    • Eva. skriver:

      Hej Pernilla!

      Trevligt att du har en dialog med oss som kommenterar härinne.Jag fattade inte först att det var mitt inlägg du la ut. Jag tänkte först – aha en till som har samma minnen som jag. Men såå trillade poletten ner.

      Det är inte lätt att vara tonåring – ”mossiga” föräldrar som ingenting fattar…
      Men det är sannerligen inte lätt alla gånger att vara det yngre syskonet – en ”mossig” storasyster som ingenting fattar…

      Vår yngsta var ju som sagt var en explosiv liten dam.Den fem år äldre systern visste exakt vilka knappar hon skulle trycka på för att starta det ”tredje världskriget hemma hos oss.Under deras ljuva barnaår var Gorbatjov president i Ryssland.Och det hände allt som oftast att storasyster sa åt lillsyrran. Haa haa du är kär i Gorbatjov,och märket han har i pannan har du målat dit.
      Effekten blev ju som önskat – en ilsken och arg lillsyrra.
      Vid matbordet kunde storasyster bara tyst väsa – Gorba…. så var kalabaliken i full gång…
      Det var som hunden på katten – katten på råttan osv…
      Och den äldsta blev arg på oss och rusade från bordet. Det var ju ändå ”den lilla skitungen” som hade kastat brödskivorna mot henne…
      Suck…

      Det mest bisarra hände väl vad jag kommer ihåg när döttrarna var c:a 5 och 10 år.

      Pappan och jag skulle åka en sväng till affären. Jodå vår äldsta dotter lovade att hålla ställningarna hemma och passa sin lilla-syster.När vi hade åkt så stod lillasyster i soffan i vard.rummet. Ganska snart började hon med att puffa fönsterbelysningen mot fönstret.Och hon slutade inte trots storasysters tillsägelser.
      Så för att få slut på sin systers fasoner, så sa storasyster – om inte du slutar, ringer jag till slaktbilen får dom hämta dej.Nähä sa busungen i soffan – inte tar en bil små barn.

      Joråå sa storasyster, går till hallen där telefonen stod. Tar upp luren och låtsasprata med någon i andra änden – kan ni kommaa till vår gata och hämta en omöjlig unge.
      Så går hon in till vard.rummet och säger. Nu har jag ringt, dom kommer snart och dom har en stor lastbil.
      Sen när dom ringer på dörren är det många signaler på en gång.

      Så ställer sej systrarna vid fönstret. Och i samma veva kör en budbil in på vår lilla gata utanför vard.rumsfönstret.Det är typ en återvändsgata så en del bilar kör in för att vända.

      Titta nu är dom här säger den elaka storsyrran, nöjd över att ha skrämt upp busungen.
      Lillasyster säger – då tar jag mina bollar och kastar på dom. Men hon var ändå nu så rädd, att hon kröp längst in under sin säng med bollarna som sällskap.

      I samma veva kör vi in på vår gata och möter varubilen.Jag går upp och ringer på dörrklockan .Måååånga signaler…
      Under sängen ligger en livrädd 5-åring.

      Storasyster öppnar dörren och skrattar.Fram kryper en rädd lillasyster.När hon ser att det ”bara” är mamma och ingen slaktbil och förstår att storasyster skrämt henne.Jaa DÅ utbröt den stora kalabaliken – typ som kalabaliken i Bender.

      Så här flera år efteråt när vi tittar i backspegeln, så skrattar vi åt ”eländet”. Men DÅ det pågår är det verkligen ibland en kamp att vara syskon – att vara tonåring – att vara tonårsföräldrar…

      Och det är väl inte alltid som det äldsta syskonet har det största förståndet… Men dom har makten över ”skitungarna” som är småsyskon…

    • Helena Ludvigsson skriver:

      Har också funderat på att bli en ”ocool” mamma med skitfula kläder! Men då tänkte jag börja låna snygga kläder av dottern.;0) Hon får ju låta bli att köpa sånt jag gillar!

    • Ewa skriver:

      Det du skriver om din dotter känner jag inte alls igen.
      Själv har jag två grabbar som är stora idag. Aldrig några problem med varken det ena eller andra. Är nog som många säger att tjejer är jobbigare.
      Ha en fin dag

    • B-M skriver:

      Hahaha, Zilla =) Jag skrattade gott åt ditt inlägg! =D

    • B-M skriver:

      Tack till både Pernilla & Eva som delar med er av era upplevelser med tonåringar. Mina grabbar är nu 20, 18 och 16 och vi börjar nu se ljuset i tunneln 😉 Det har varit några tuffa år. Men det är såå skönt att höra att man inte är ensam om det =)

    • Pernilla Wahlgren skriver:

      VERONICA: Din stackare! Känner igen mig precis, när min Oliver försökte gå i gymnasiet i två omgångar…. -det gick så där kan jag säga. Och jag var såååå less på att tjata honom dit varje morgon!!
      ELISABET och ZILLA : TACK för sjuuukt roliga inlägg! Det är ju som att det var JAG som skrivit det!! Och den där frustrationen man känner när man inser att helt nyinköpta kläder plötsligt är borta , och antagligen inte kommer tillbaka. Jag har också hittat mina kläder på Biancas kompisar och ibland vågar jag inte ens säga till och i, för det blir så pinsamt. De har ju lånat av dottern i tron att det är ok , så det är ju inte deras fel….. Och det där att VI är pinsamma när vi vill ha tillbaka nåra egna kläder från barnens vänner. är ju heeeelt sjukt.
      Våra små söta tonåringar kan verkligen reta gallfeber på sina stackars mammor ibland…!

    • Linda skriver:

      Pernilla; delegera tvättandet till barnen, tom den minste skulle klara av att hjälpa till…

    • Elisabeth skriver:

      Oj så jag känner igen mig själv i din upplevelse av tonårsdotter. Själv har jag fyra barn varav de två äldsta är flickor. Jag hade exakt samma problem. Om jag köpte något nytt så hände det ofta att kläderna gått upp i rök. När jag frågade min dotter om hon hade lånat dem så var nästan alltid svaret nej, sedan kunde det gå någon dag och när hennes vänner kommer hem till oss i mina nyförvärvda kläder så kröp sanningen fram. Hon hade ”lånat” utan lov och sen hade kompisarna tyckt om kläderna och då lånade hon ut dem i sin tur….Ibland var jag så arg så jag höll på gå itu.

      Hon tyckte att jag skulle dela allt med henne och jag hade inget emot det om jag nu bara fick tillbaka kläderna och gärna få använda dem innan någon annan nött upp dem. Jag försökte med allt och till slut så bytte jag garderob och använde mitt linneskåp med lås och då blev det en annan femma hemmavid. Hon blev då tvungen att fråga och då kom kläderna hem igen utan att hon lånade ut dem i sin tur.

      Som tur är går det över men det kan dock vara så förbannat jobbigt att inte få ha något av sina saker i fred.

      Det där med tvättkorgen känner jag också igen. Jag bodde i princip i tvättstugan, tvättade, manglade och strök kläderna fint. La in dem på döttrarnas sängar i fina högar för att de själva skulle lägga in dem i sina garderober, men vad hände! Jo kläderna hamnade som oftast på golvet och när det blev städning i rummen efter mycket tjat och gnat så kom dessa kläder tillbaka i tvättunnan igen..Det hela slutade med att mamma mu gav upp allt och köpte varsin tvättkorg till flickorna och jag introducerade dem i tvättstugan. Det var en tid med mycket tjat ”jag har inga rena kläder” och jag svarade: boka tvättid så hjälps vi åt….efter många det vill säga många om och men så tvättade tjejerna sina kläder själva och det blev mera ordning i deras garderober.

      Så ge inte upp fast det känns tungt att tjata, gnata och bråka.

      Ha en härlig dag!

    • Veronica Kvick skriver:

      För det första måste jag ”tacka” dej för en så himla bra blogg:) För det andra så blir jag ”galen” snart.Har en snart 18 årig tjej som slänger alla kläder på golvet o sen efter mycket tjat slänger ALLT i tvätten, fast det inte ens är använt,bara provat.Men hon är det inte så mycket problem med som det är med min 14 åriga son,puhhh…Han är som en KUNG här hemma domderar och tror han bestämmer precis ALLT:(jag vet inte vad ska göra,vi blir osams jämt,varendaste dag,skitjobbigt….han är dum o uppkäftig mot alla i familjen ,men utanför huset är han hur trevlig som helst.Han är skoltrött så det är mycket tjafs om skolan,läxor och prov,omprov på omprov,spelar ofta sjuk på morgonen,men nu vägrar jag sjukanmäla honom längre,så då går han några lektioner sen kommer han hem kanske 1 gång per vecka,vad ska man göra??Jag HOPPAS att den här tiden går över FORT ,för annars vet jag inte hur det ska gå:(((( skönt att skriva av sig i alla fall!!kraaam från Veronica

    • zilla skriver:

      Hej Pernilla!! Måste säga att din blogg är fantastiskt rolig att läsa..Vi är lika gamla och växte upp i Stockholm under samma era.. Har själv två barn 19 och 18… Och jag säger bara Hjälp!!!!!!!!!.. Har inge minne av att jag var så som tonåring…Eller har jag blivit så gammal att jag blivit senil…..Som mina barn säger ,,Men hallå Mamma så var det på 80-talet nu är det 2000 talet stooor skillnad liksom…Kan ju börja med Dottern … Har då en ganska stor garderob och visst får hon låna kläder.. Och skor men vill inte hitta dem på deltagarna på någon fest på Facebook.. ja det är där man får gå in och kika om man saknar något, för hon vet aldrig var plagget är eller så har hon aldrig sett det…Och säger man till henne att hon ska samla in utlånade plagg så är man ju såååååå jobbig…Suck.. Hade köpt två par fornarina jeans för ett par år sen som var så svåra att få tag på.. de satt perfekt och hade ett par innan… så var så glad att jag hittat dem…Ja jag hade inte använt dem och prislapparna satt kvar..Men tänkte göra det… tills jag en dag ska ha ett par och inte hittar något av de nya paren.. jag tog dottern när hon kom hem !!
      z..Vad är mina fornarina jeans de nya?
      D: vilka då?
      Z: Ja de som jag har 3 st av..
      D: vet inte vad du pratar om för Jeans!
      Z: blir galen för vet att hon har dem eller lånat ut dem, eller glömt dem hos sin far ,så efter en timme säger hon..
      Ja nu kom jag på !!! var det dom där jeansen som var prislappar på och som du har lika dana av … ja svarar jag med ett leende..Äntligen fattar hon vilka… Ja och var är dom???
      trodde du inte skulle ha dom så jag och Maja klippte av dem till shorts…….Mamma de blev så snyyyyyyyyga..De hade ju ändå bara legat där som allt annat gör i ditt dressing room,,, Du är inte sur va???
      Sur var väl att ta i ! GALEN VAR VÄL MER PASSANDE…vad skulle jag göra,, hade lust att gå in i hennes garderob och klippa sönder allt jag såg i ren ilska….

      Sonen lånar dock inte mina kläder men har en gaderob som är snart större en min..fast skillnaden är att hans garderob ligger i hela huset…..
      Bli galen…
      Samlar ihop allt lägger i smutsen,,, Mamma var är min blåa skjorta ( 1 av 9 blåa vet inte svarar jag
      s… Mamma du vet att du ska tvätta mina kläder i 30 grader inte 40 de krymper då.. och den nya blåa ska inte tvättas ,hur ska jag veta vilken som är ny och när började man tvätta 40 graders tvätt i 30.. Ja sonen vet tydligen..
      S: Ringer mig till jobbet helt galen Mamma vad har du lagt mina gråa Jeans,,1 av 8 par gråa..
      Ja jag har väl hängt upp dem eller så har du slängt dem någon stans i huset…
      S:: Mamma när du plockar ihop mina kläder slarvar du bort dem så jag inte hittar dem ,du lägger ju mina kläder var som helst.. och föresten du har tvättat mina röda jeans i 40 grader de har krymt… JAG HAR JU SAGT ATT MINA KLÄDER SKA TVÄTTAS I 30 GRADER och så slänger han på luren…
      Suck……….
      Men har sagt till mina barn .. Gud när ni flyttar till eget boende ska jag komma och vara hos er och äta vardagsrummet ,lämna disken där.. ta av mig strumporna och kasta i lampan,, låna lite kläder och riva lite i skåpen och bara stöka till…gud vad härligt brukar jag säga och skratta……Då säger de i kör Mamma du är så jävla barnslig ,du kanske ska växa upp snart…
      Ska jag växa upp… jag är vuxen och jag får göra vad jag vill…
      Nej tydligen är jag barn och de vuxna hi hi…..
      Kram Pernilla från en galen töntig ung tonårs Mamma

    • Pernilla Wahlgren skriver:

      TACK för att ni delar med er av era tonårerfarenheter också! Det där med tvättkorgen var ett visst populärt ”trick” ha ha!
      Saltet hittar ni på bloggshoppen såklart och på vissa ICAbutiker , men jag vet inte vilka.
      EWA: Vad kul att du blev nöjd med underklänningen och saltet! :-)

    • Mimmi skriver:

      Lite får man skylla sig själv när man inte ställer krav. Hjälper nu inte det så låt dom ha rent och smutsigt i en röra på golvet och en dag inte ha ett användbart plagg så kanske kanske det blir annan ordning. Vägra tvätta osorterade kläder!

    • Rosa skriver:

      Ännu en gång tack för att du delar med dig så mycket Pernilla, det är det som gör din blogg så fantastisk och levande.
      Har en tonårskille här hemma men har nog haft tur (än så länge kanske det är bäst att säga) inga riktiga utbrott, slö och frånvarande det måste jag ju erkänna, man ska säga åt honom vad han ska göra och det kan jag bli trött på när det är 17,de gången man säger samma sak i loppet av några dagar. Det blir mer och mer som han ska klara av här hemma nu och det går framåt saaaaakta men säkert haha. Min brorsdotter däremot, som jag har ett underbart tätt förhållande till, där pratar vi RIKTIG tonåring, med allt vad det innebär, puh, så där blir jag testad kan jag lova.
      Så gulligt av dig att du vill låna ut dina kläder och skor Pernilla, men jag hoppas innerligt att du får tillbaks det framöver utan tjat, tycker det skulle vara lite trist att se dig i knytblus och dräkt framöver haha.
      Du är bara för underbart härlig du.
      Ha en skön dag.
      Kram Rosa

    • susanne skriver:

      Evas inlägg var så BRA!

      Själv har jag tre döttrar. De två äldsta var förj… jobbiga under några år. Det skiljer bara två år på dem också! Huahua… Mycket onödig avundsjuka dem emellan. Fortfarande tål de knappt se varandra.
      Då ha de ändå fyllt 23 och 21 år!
      Hoppas verkligen att de börjar umgås snart !!!!!!
      Den yngsta dottern som blir 17 i december är mycket lugnare. OM/ när hon varit
      ¨uppkäftig¨så brukar hon oftast be om ursäkt efteråt.
      Håller tummarna blå för att hon inte ska bli lika jobbig!
      MEN det viktigaste är att alla tre skött skolan galant, inget skolk, bra resultat på prov och i betyg. Har från skolan alltid fått höra att de är/varit mogna,trevliga, duktiga, intresserade …..
      Oftast varit hemmapå kvällarna och pluggat. Inget uterännande. Kommit hem skapligt tidigt på helgerna också.
      TACK för det…. Kanske bättre att ta den orala svadan och rumsstök hemma….
      Då de trots allt fattat galoppen med att sköta sig och vara trevliga mot andra.
      Men visst har det funnits tillfällen då varken jag eller maken stått ut.

      Ett tips till dig : När mina tjejer började som Benjamin med sina kläder …
      Ja då fick de börja tvätt sin egen tvätt. MEN maskinen skulle alltid vara full!!!
      Och om den inte blev det så fick de ta med övrig tvätt också.
      Den grejen har funkat riktigt bra här hemma.
      Inte så konstigt kanske, det är ju inte så kul att tvätta och stryka 😉

      Kram

    • Sofia skriver:

      Haha, det är verkligen inte lätt att vara tonåring heller.
      Jag lämnade tonåren för ett par år sedan, och har glidit bort från den fasen nu. Men jag förstod inte varför de sade åt mig att vara hemma en tid eller varför de inte förstod att jag absolut inte har någonting att ta på mig, trots att garderoben var så full att den knappt gick att stänga. Med två äldre brorsor har min kära mamma antytt att ”flickor är värre”, så jag känner mig lite stolt till att hon kan ha dragit den slutsatsen 😉
      Fast, jag kan ju erkänna att mina föräldrar fortfarande kan vara frågvisa (nyfikna?) eller tjatiga 😉 Men det hör väl till föräldraskapet. Och idag, till skillnad från tonåren, är jag snarare tacksam över att de bryr sig. Det kommer dina barn också vara en dag!!! :)

    • Annette skriver:

      Vill bara säga att jag läser din blogg för att jag tycker den är jättebra. Du bjuder på dig själv och det är såååå skönt att höra något annat än rosenrött om hur det är att ha barn, tycker alla nästan bara talar om det underbara men det finns ju massor, massor av jobbiga saker också och ibland önskar man bara att man kunde stoppa tillbaka dem så att de tillbakabildas på något sätt… Man älskar sina barn mest av allt på jorden och tycker att de är de mest begåvade och sötaste ungar som finns men ändå vill jag bara spy när de bråkar för 711:e gången samma dag, storebror kan aldrig låta bli att retas med småsystrarna. Har själv tre barn på 6, 3 och 2 år så det är ganska tätt och de är alla ganska trotsiga och tjuriga just nu så ibland känns det tungt. Tror att Bianca förstår att du tycker hon är jobbig ibland, själv måste jag ha varit ganska fruktansvärd som tonåring, stackars mamma!

    • Lotta Larsson skriver:

      Hahaha…….det där med tvätten känner jag igen. Sedan min dotter flyttat hemifrån för ett halvår sen så tvättar jag otroligt mycket mer sällan. trots två smågrabbar.

    • emeliehellman skriver:

      Hej Pernilla!
      Jag känner mig som en jobbig tonåring ibland.. haha
      Att vara 16 är väldigt jobbigt. Det är en svår ålder och mycket händer i ens liv då. Jag har ju (som jag har skrivit i ett tidigare inlägg) mycket problem här hemma och har haft det väldigt länge..
      Föräldrar som bråkar & sen går det ut över MIG, precis som om att det är mitt fel.
      Har rymmt hemifrån 1 gång den senaste månaden på grund av att mina föräldrar har bråkat.
      Ibland går det förlångt och då orkar jag inte lyssna på dom mer så jag sticker. Jag ringer mina kompisar & frågar om dom har tid att träffa mig eftersom jag mår dåligt och det är klart att dom gör det då. Senare mot kvällen vid 22.00 tiden så har mina föräldrar inte ens hört av sig ännu & det är skola dagen efter.
      Tror inte att dom bryr sig så mycket om en då? NEJ :(
      Hemskt att känna så, jag vet. Men sånt är livet ibland tyvärr!
      Kände att det blev lite mycket nu, men det var skönt att skriva av sig :)
      Kram fina du :)

      Och det var ett bra inlägg av dig 😉

    • annelie skriver:

      Min tonåring är exakt likadan med kläderna, hittar alltid rent i tvättkorgen,han orkar inte sortera när han städar:(

    • Anneli J skriver:

      Du Pernilla har ju så stor garderob, köp nytt vet ja;) Gör som Hannah Graaf.. citerar ”Måste bara visa ett kap jag gjorde härom dagen. Hittade dessa kängor på ICA Maxi till pojkarna för halva priset. 125 kr!” slut citat.

      Så här skulle du aldrig skriva eller hur?

    • Danni skriver:

      Nä inte fan är de lätt att vara tonåring, speciellt INTE när ni mammor springer omkring och tjatar hela tiden, man har väl annat för sig än att städa hela dagarna? ;)Nu är jag visserligen inte tonåring längre (men var de för 3 månader sen) och vet precis vad både mammor och tonårsbarn pratar om, visserligen har jag haft en GANSKA lätt tonårstid men visst har de varit otroligt jobbigt ibland, när ni har varit totalt oförstående..

      Men de blir alltid bättre! :)

    • Lina, Gotland skriver:

      ” Få saker är så tillfredsställande som att se sina egna barn få tonåringar ”

      Alltså …
      Våra barns tid kommer 😉

    • Ewa skriver:

      Hej Pernilla, handlade ditt örtsalt & en underklänning på din shop, jag är super nöjd! Tack!!

    • Josefine Stoltz skriver:

      Och Plötsligt blev jag väldigt glad att jag har en son och inte en dotter:) Antagligen kommer väl han börja klä sig i kvinnokläder så att jag åker på det ändå:)

    • Mamma Anna skriver:

      Hej Pernilla…är själv en 4 barnsmamma med två tonåringar så jag vet oxå hur härligt det kan vara ..eh not… Vi hade en roliga grej på våran almanacka på jobbet som lyder såhär – Få saker är så tillfredställande som att se sina barn få egna tonåringar..hahhaha ..stämmer nog rätt bra…;) Kram Anna

    • Anna skriver:

      Hehe lider med dig.. Du får lära kidsen att tvätta själv och att utlånat ska tillbaka hem. Om du umgås med vännernas föräldrar kanske de kan påminna sina barn i sin tur.. Inte lätt å vara tonåring 😉

    • susanne skriver:

      Hej pernilla. har skickat dej ett mail nyss kolla,det är en ganska viktig sak gällande dina bilder kanske vet du redan , men om inte…

      sus

    • Bittan skriver:

      Min dotter är snart 18 år och jag har i nästan lika många år tjatat om kläder mm. Försökt få in VARSAK PÅ SIN PLATS OCH DU SLIPPER STÄDA!!! Inlärningen är det inte något fel på lätt att lära i skolan, måste bero på att mamma säger det. Men hon är ändå mammas älskling ; ) Kram Bittan

    • Märtha skriver:

      Var i Stockholm kan man köpa det goda saltet Salamonia Bolognese?? Jag beställde på från blogshopen här och de är ju fantastiskt gott (bor i Norrland) Var nere i Stholm hos min dotter i helgen. Hon vill veta var man kan gå och köpa det???
      Hoppas verkligen på svar!!!!

    • Ulrika skriver:

      Hahahaha, kan bara hålla med…….min dotter är 13 år och snart på sitt fjortonde år. Herregud vilken resa det är. När man kommer hem från jobbet så får man öppna dörren försiktigt och se vilket humör hon är på.
      Var på en föreläsning härom veckan ”I HUVUDET PÅ EN TONÅRING” med Mia Börjesson, kan verkligen rek. den.
      Fenomenet tonåring kom på 60-70 talet innan dess så var man barn och sen började man jobba direkt efter skolan men nu skall barnen fasas ut i vuxenlivet. Så tonåringarna har det inte ”lätt” idag eftersom vi själva har varit tonåringar och vet hur dom fungerar ;o)
      Men det här gapandet och skrikandet eller bara att dom sover betyder att dom vill att vi skall ta hand om dom ibland, att dom vill känna sig små igen.
      //U

    • Nina skriver:

      Jag har blivit en sån mamma som jag absolut INTE skulle bli innan jag fick barn. Tjatmamma talar jag om. Och det handlar i mitt fall om datatid. Har en fjortonåring som gärna tillbringar all (om han fick:) ) fritid framför dataspel och det är det jag tjatar om. Hör själv hur tråkig jag låter när jag säger åt honom att ut i friska luften, spela gitarr, gör läxor, GÖR NGT ANNAT!
      NÄr det gäller städa rummet och plocka upp är det precis hos oss som hos er. Men men en vacker dag…då;) kram

    • noomi skriver:

      Hej Pernilla,
      ett tips är att låta dina barn tvätta sina egna kläder. Det fick jag göra från att jag gick i sexan som ett avtal för att få ta hand om mitt eget barnbidrag – fick jag välja kläder själv skulle jag också ansvara för dom själv. Och det var SKÖNT att få det ansvaret! Ingen annan har tvättat mina kläder sedan dess. (Och det gick bra – tror jag bara har råkat missfärga en tvätt under alla dessa år, när någon färgad strumpa låg kvar i maskinen.) Man växer av ansvar! (Plus att du får mer tid till annat.)

    • Kristina skriver:

      Tonåringar kan vara riktigt jobbiga, så jobbiga att det ibland känns som om de skulle kunna ta knäcken på en 😉 Läste någonstans att det är naturligt och bra att tonåringar är besvärliga och ”besserwissrar”. Då kommer det att bli lättare sen när de flyttar hemifrån. Tänk själv, om de hade varit lika gulliga och underbara som små bebisar, hur svårt hade det inte då varit när de skulle flytta hemifrån? Vi mammor hade aldrig överlevt! På detta ”naturens sätt att göra det ok för både tonåring och mamma att separera” blir det ganska skönt.
      Idag har jag ett jättefint förhållande till mina tonåringar, men visst fanns det perioder tidigare som ibland ganska tuffa.Här kommer en tröst till alla tonårsföräldrar: Fick en av de vackraste julklappar jag någonsin fått, av min tonårsdotter när det var som jobbigast mellan oss då hon var ca 13 år. Det var en tavla med världens vackraste dikt. Hon hade köpt en vacker ram, klistrat in ett kort av mig (hennes mamma) överst och skrivit för hand dessa fina ord:

      ”Jag skriker till dig, Jag spottar på dig. Jag knuffar till dig. Jag slår på dig. Jag sparkar mot dig. Jag är tyken mot dig. Jag svär till dig. Jag säger spydiga saker till dig.Jag säger hur mycket jag hatar dig. Jag säger att jag önskar att du ska dö. Jag säger så mycket elaka saker emot dig. Jag ångrar mig varenda gång även om jag sagt FÖRLÅT. Vad kan ett ord som FÖRLÅT hjälpa dig? Du blir sårad för livet, orden ekar runt i ditt huvud fast du vet att jag inte menade det jag nyss skrikit till dig. De elaka orden som flyger ut ur min mun och alla dessa fina ord sitter kvar på tungspetsen. Orden som stannar kvar för de är så fina och så sanna att de inte kommer någon vart. De fula orden kommer så lätt för att du är min älskade mamma. De dumma och elaka sakerna jag gör emot dig gör jag för att visa de gömda fina orden, de snälla och ömma sakerna jag egentligen borde ha visat. Det är mitt sätt att få ut mina kärleksfulla tankar. När jag säger att jag hatar dig menar jag tvärtom. Jag säger så mycket tvärtom. Jag vill och hoppas att jag någon gång ska kunna få fram de fina orden som du behöver höra och som jag behöver få sagda, ”FY FAN VAD JAG ÄLSKAR DIG MAMMA” utan att du ska missförstå ”FY FAN”. För då skulle det ha blivit en ren vana att höra mig säga dessa fina ord jag aldrig säger. Hur mycket jag egentligen ÄLSKAR DIG MAMMA!”
      KRAM ……….

      Fin va?

      Kram
      Kristina

    • Maggie skriver:

      Hej Pernilla! Allt klär en skönhets, säjs det ju. Alltså tror jag att knytblusar, plisserade kjolar och fotriktiga, präktiga skor kommer klä dig fantastiskt bra! 😉

      Lova lägga ut bilder sedan!

      Kram Maggie

    • Eva skriver:

      Ja du Pernilla *ler* MEN, det går över en vacker dag. Min dotter som nu är 34 fick jag som ung mamma (17) Hon var relativt lugn som tonåring förutom att hon sökte sin identitet genom piercing, tatueringar, färga håret, kläder mm Hon visste vad jag tycktet om detta men jag sa inte så mycket utan lät henne hålla på. En dag så försvann alla piercingar o håret blev normalt. Tatueringarna får hon ju leva med men de är helt ok tycker jag. När hon var i 17-18 årsåldern började hon ”leva ut” (en sen tonår) i hennes rum var hela golvet täckt med rena och smutsiga kläder om vartannat och då tog mitt tålamod slut. Då slutade jag att tvätta åt henne och har inte gjort det sen dess. Jag tror man måste markera! Nu är hon själv mamma och har gjort det riktigt bra. Hon hade lite svårt hitta sig själv (vet inte om hon riktigt gjort det) men hon har i alla fall kämpat på och studerat, separerat o levt som ensam mamma och har nu arbete som sjuksköterska. Bra gjort! Nu är vi mer som kompisar och kan göra roliga saker tillsammans. Så- håll ut, men sätt gränser. Jag har ju inte haft pengar att strö över henne så hon har fått tjäna ihop till allt hon velat ha och det kan ju också vara en nyttig skola

    • Jesper skriver:

      Gå in på Mylovebasket och lägg till dina favorit kläder, det gjorde jag! http://www.mylovebasket.com/profile/jesper-halldin-3535622

    • Eva skriver:

      Haha, känner igen det! Men jag har en pojk som är i tonåren, som har förmågan att glömma jackor, skjortor, mössor o vantar överallt. Och det är inte alltid allt kommer tillbaks hem heller, för han vet inte var han har glömt det. Man blir såå tröött!

      Kram!

    • Charlotte skriver:

      Ha ha… dina barn tänker väl inte så fel, har skjortan hamnat på golvet är den ju smutsig. Och lånade kläder av sin mamma som ALDRIG användes gjorde man definitivt. Varför bara hänga där till ingen nytta. Jaa, känner igen mig som om det var igår… nästan.

    • Cicci skriver:

      När jag var tonåring slängde jag alla mina kläder bakom dörren på en liten solstol som jag själv gjort i träslöjden. Så mina kläder syntes inte och man kunde gå på golvet :)
      I början sa mamma alltid till när hon skulle tvätta och då kom jag ut ur rummet med allt jag hade bakom dörren, rent som smutsigt. Mamma kämpade med mig att jag skulle lägga in det rena i garderoben men jag envisades med att inte göra det 😉 det var ju jobbigt.
      Till slut sa mamma inte till längre när hon tvättade utan lät mig vara i svinstian, så när jag sen ville ha någon snygg tröja som inte låg i garderoben frågade jag henna var den var. Och jag fick till svar ”säkert bakom din dörr med allt annat skit”, va är du galen jag måste ha den idag, arrrrg.
      Fick informationen att om jag ville ha mina kläder rena så kunde jag tvätta dem själv och det gjorde jag till slut och då även MIN MAMMAS! Tydligen var det skillnad på oss, ja hon la ju sina kläder i tvättkorgen och inte bakom dörren i rummet :) LYCKA TILL säger jag, hahahaha.
      Benjamin får börja tvätta själv och sätt ett hänglås på DIN garderob så måste Bianca be dig låsa upp, hahahahaha.
      Ha en fortsatt bra vecka!

    • karin skriver:

      När jag ber Benjamin att STÄDA i sitt rum och plocka upp alla kläder från golvet och HÄNGA in dom i garderoben istället. Så städar han genom att ta ALLT han ser i klädväg – smutsigt som rent – och slänga ALLT i tvättkorgen! Vilket innebär att jag får tvätta redan tvättade kläder en gång till! OM jag inte är uppmärksam och upptäcker detta i tid. Men då får jag istället sitta och sortera varenda plagg i tvättkorgen och kolla av om det är rent eller smutsigt. Och HUR kul är det på en skala…?!

      måste bara säga det min 10 åriga dotter gjorde så att hon la in smutsig och ren tvätt i garderoben så ett lov fick hon som straff att tvätta alla sina kläder häna upp och ta ner och lägga in i garderoben nu kommer smutsen i tvättkorgen och det rena in i garderoben :) hon tyckte inte det var någe roligt att behöva tvätta så nu hamnar sakrena där dom ska :)

    • Marie skriver:

      Underbart, och tack Eva för inlägget, jättekul att läsa!

      Jag fick min första tvättkorg när jag var 15 år, rätt var det var stod den där mitt i mitt rum nerkörd bland alla kläder på golvet. Ljusblå och rätt fin faktiskt (har den fortfarande 22 år senare…:)
      Mamma sa strängt och väldigt bestämt att från och med idag tvättar du dina kläder själv – okidok jag kände liksom att här var det inte läge att argumentera.
      Snacka om att jag började plocka upp mina provade kläder från golvet. Jag hade gjort precis som Benjamin ett bra tag och det funkade ju så bra! Mamma tvättade och strök kläderna så de blev fina och fräscha igen, vilken lyx…så länge det varade…Det ska bli väldigt intressant att se hur min dotter kommer bli som tonåring…uuuhh bara hon inte blir som jag! Hon är 8 år idag så det är ett tag kvar, men min man har redan deklarerat att när hon blir tonåring är det DIN dotter… hi hi. Stor kram Marie

    • Christina skriver:

      Precis så städar min 12åring (13 år iår)! Slänger på golvet och sen bara krafsar ihop allting o trycker ner i tvättkorgen. Men hallååå! Blir så trött! O sen sprider hon sina kläder överallt! O då menar jag överallt!
      Som du säger – skönt att man inte är ensam!

      kram!

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte.

    Instagram