I kris växer vi

Ibland händer bara saker. Vi kan inte styra över dem, eller så gör vi just det, men saker blir inte som vi tänkt oss. 

Men det är oxå i kriser som vi lär oss. I utmaningarnas uppförsbacke som vi inser, öppnar upp och skapar utrymmen för nya tankar, känslor, kunskap och insikter. 

Så än när livet är knas, eller situationer inte är vad du kanske från början önskat – så finns det, just där i stormens öga – nya möjligheter, nya lärdomar – lärorika insikter att ta del av. 

Så istället för att känna uppgivenhet, rädsla och oro. Vänd på situationen, hålet, avgrunden eller känslan. Vad kan du då se. Eller tillåta dig själv att känna? 


Vänd upp och ner på Världen ibland. Annars gör världen det åt dig. För du är ack här för att lära, du är här för att bli bättre, inse mer, ge mer och komma lite närmare. Du är här för att utvecklas. För att känna. Förstå. Att vi är ett. Släpp din oro. Släpp den. 

Namaste 

13 reaktioner på “I kris växer vi”

1 2
  • Lena skriver:

    Meningen med att kika in här!: -Å gösses…. behövde dessa ord du skriver mer än någonsin just nu!!!… fast jag vet, fast jag borde, fast jag… så lätt att bara knata på & inte stanna upp… Nu gjorde du min morron & dag!! <3 Tusen Tack finaste <3 & varm kram <3 & nu ska jag tänka & sedan prata med min älskling <3

  • Ramona skriver:

    Jag känner ofta en oro i kroppen vilket leder till att jag ofta känner mig stressad :( Och jag behöver inte vara orolig, jag har det bra, allt är som det ska och jag ska lära mig njuta mer av livet. Leva livet framförallt <3 Jobbar på det och märker direkt hur kroppen svarar när jag regelbundet yogar och lägger till en sund kost. Men det går inte på en dag :) Så himla bra skriven text och jag känner hur jag ler och får ny kraft när jag läser detta. Tack. Kram och ha en fin dag :)

  • A-S skriver:

    💖

  • Emma skriver:

    Åh, fina du, vad jag behövde höra det här precis exakt idag! ❤️❤️❤️ Försöker hantera min stress med att kontrollera allt och alla just nu och universum visade precis att det såklart inte går… Vissa lärdomar är svårare än andra, men ack så nödvändiga. Det gör ont att växa ibland, men som tur är vet jag av erfarenhet att dessa tårar snart byts mot skratt igen… Stor kram och tack!

  • Petra skriver:

    Hej Emilia !! Oro leder oss ingen vart, det vet jag…men det är precis det jag känner nu.. Oro, massa oro. Oro för min hälsa. Vad händer med min kropp?? Försöker lyssna på den, vara rädd om den… Ge den det jag Tror den kan behöva just nu…faller jag, faller allt runt omkring mig…trött, värk o ångest…hur mår jag imon när jag vaknar… Vill vara själv nu! Vill vakna pigg o utvilad med lusten tillbaka, måste släppa oron nu!! Tack för dina fina inlägg som ger mig förstånd att inse o lämpa på.. Kram

    • Emilia Löf Karlsson skriver:

      Fina Petra. Kroppen är vår bästa vän, och vår värsta fiende. Tid. Tid är vad du behöver. Tid. Denna lilla oförståeliga tickande tid. Den gnager, biter, nafsar och gör uppror. Tid. Ge dej själv tid. Du måste byta glasögon. Lägg av dej det du ”tror”
      Är rätt. Andas. Blunda.
      Du pratar om oro – sätt ord på din oro, konfrontera den om du måste. Byt glasögon. Någon eller något omkring dig försöker säga något. Lyssna. Du kommer höra. Om du ger det tid. Människolivet är blott en enda strimma av del liv som existerar. Så ta din tid. Det finns tid. Tillåt dig att stanna. Vila. Lyssna. Andas. Släpp. Varm kram

      • Petra skriver:

        Tack för dina kloka ord…jag lyssnar andas o känner… Men har nog som Du säger för bråttom. Mitt icke välmående tog ju tid så detta måste ju oxå få ta tid…är lite otålig bara, vill ju så mycket:)….har satt ord på min oro… Varje liten sak o ska nu beta av dem i lugn o ro… Ge varje liten oro sin tid..tack, tack , tack!!

1 2

Lämna ett svar till Lena Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Instagram