Visar arkiv från november 2016

Olycka

Herregud vilken dag jag hade igår!! Massor av jobbsamtal hela morgonen – lunchmöte och planering av 2017. Skulle snabbt plocka post ut en postbox och känner hur jag fastnar med nageln och slinter längst en stålkam – det bränner till på fingret och i nageln. Hinner tänka – shit det känns som när man skär sig.

Mycket riktigt så börjar blodet rinna och som barn till en läkare och den som lappar ihop allt och alla ( jag var (garanterat) medicinare i ett tidigare liv ) så börjar jag undersöka mig själv. 

Tyvärr hänger inte riktigt smärttröskeln med min undersökning så jag får ett våldsamt illamående och håller på att svimma. Får ringa återbud till mitt nästa möte och sätta mig i bilen. 

Inser snabbt att på vårdcentralen kommer de antingen att sy eller försöka få bort nageln. Någon läkarstudent kommer bedöva och sen använda mig som träning. Inte mycket yogi på mig medan blodet rann och min fysiska kropp inte riktigt gör som min mentala träning säger. 

Ringer min pappa som är påväg från KS ( Karolinska sjukhuset ) Han leder mig genom en undersökning och ber mig åka hem och plåstra om mig själv. 

Mamma kom förbi med det som saknades ( jag HAR ett halvt sjukhus hemma haha ) och efter rengöring ( höll på att svimma igen ) men mamma fick inte hjälpa till… Bara vakta så jag inte trilla i golvet, så konstaterar jag att det är ett djupt skärsår längs med nagelfästet från topp till nagelband, samt att nageln och huden har delvist lossnat från nagelbädden. 


Tejpar och rengör var tredje timme och jobbar på hemifrån resten av dagen. 

Natten sovs det – sådär, men efter meditation imorse och några kul jobbmöten samt planering av ett kommande event ( yes det är Pernillas jul jag läser, och både lille Theo och min lilla Leon – och världens snyggaste Susanne syns i bakgrunden) bytte jag bandage, såg över så inget var infekterat och börjar seriöst fundera på att skola om mig till läkare… 


nä jag skoja, jag är praktiskt lagd och måste lära genom utförande. Alltså en läkare från en annan tid. Innan latin och skolböcker 😉 

Var rädda om er!

Namaste 

Alba 

Varje år pågår Tryffelfestivalen i Alba, Italien. I år slog vi hopp nytta och nöje och åkte mer för att möta tryffeln när den är som bäst. 

I detta lilla hus bodde vi. 

På en kulle, bland vinrankor spenderade vi några timmar varje dag och sov vaggade till sömns at hundskall och dimman som låg tät. 

Har aldrig sett eller känt doften av så mycket vit tryffel. 

Det går inte att beskriva med ord. Det måste upplevas. 

Fantastiska viner. Mjuka, smöriga och väldigt gamla. 

Lite tid till läsning? 

Att vandra runt i gummistövlar och uppleva denna byggd. Dessa bördiga vindistrikt – magi. Yoga för själen. Balsam. 

Festivalen inne i staden Alba. 

Överallt stod dessa montrar. Fyllda med det vita guldet. Två saker ökar i pros när världen blir osäker. Guldpriset, och tryffelpriset haha… 
Mina favoritfrukter växte i var och varannan trädgård!!! Ser ni vad det är? 

Kaffe… italienarna kan sitt kaffe… 

så vackra miljöer!!! Här är ett kafé på En bakgata i Alba.

Lite sockervadd efter en lååång dag med pasta och tryffel… 

Livet kan ta slut imorgon. Våga, pröva, utforska, kasta dig ut i det okända, rulla runt, utmana, var snäll – våga – 

Namaste 

Instagram