Jag känner det direkt. Så snart jag möter en blick.
Genom åren har jag lärt mig det mesta om små människor – ja alltså de som göder sina sinnen och omgivning med ryktesspridning och skitsnack.
Men också om hur man finner ljuskällor och hur man hanterar de små människorna som måste gå ett par steg bakom.
Det lixom lyser igenom. En ljussyster sa till mig en gång att de nästan blir självlysande. Skitsnackarna.
Det tycker jag är är en roligt liknelse. Jag ser det mer som att de bär en skugga över ögonen. En flackande blick – men framför allt så hörs dom…
Förr ville jag omvandla de människor som bakom ryggen hade åsikter, osäkerhet och tungor de borde hålla i stängda munnar. Förr ville jag fylla dessa människor med ljus, lätta på deras bördor och motbevisa dem själva.
För skitsnack om andra handlar alltid om personens egna brister, sorger och osäkerhet.
En trygg, harmonisk och lycklig person unnar andra framgång, lycka – och stöd.
Men idag – ja idag ser jag bara skuggorna, ler och förlåter dem för de småaktiga, och sorgliga i att behöva fylla sina liv med så sorgsna ämne som andra människors uppenbarelser, livsöden och tid.
Istället för att fylla sina liv med egna upplevelser, nöjen, kärlek och godhet.
Att vara snäll är så enkelt. Varför inte bara vara det?
När man dömer andra så dömer man egentligen de allra mörkaste platserna i sin egna själ. Och när man sprider rykten, sanna eller ej- ja då bidrar man till mörker på jorden ( och i ens egna liv ) istället för att bidrag med ljus och värme.
Tänk på det 😉
Namaste
PS: ja åååå vill du ha lite värme och ljus;)
GLÖM INTE ATT JAG har klasser på VACKA DuCalm i Birkastan – och KÖR GRATIS YOGA PÅ YOGAGAMES PÅ LÖRDAG KL 18:00! Kom och kramas!!!!DS LÄS MER HÄR
