Att flytta…

Hemma på vår gata i New York…

…ser det ut så här i början av sommaren. Allting blommar och det är hur härligt som helst. Då känns det extra konstigt att vara i full färd med att packa ihop det som varit vårt hem de senaste sex åren.

Så här såg det ut.

Nu flyttkaos!

Då…

Nu… (soffan har vi bytt ut sedan övre bilden).

Celestes rum för någon dag sedan.

Celestes rum idag.

Igår kväll vinkade vi hejdå till tjejerna som åkt i förväg till Sverige (där mormor och farmor tar hand om dem.)

På vägen till flygplatsen pratade om att förändringar i livet i allmänhet sker stegvis. Barnen växer lite varje dag, årstiderna växlar lite varje dag. Det är ändå ganska sällan som man kan säga att idag förändras mitt liv. Men igår var en sån dag för tjejerna. De lämnade alltså New York efter att ha bott här i 6 år av sina liv.

Det är med blandade känslor som vi flyttar. Tjejerna kände sig alla tre ganska glada för att lämna sina skolor. Som jag nämnt innan är skolorna här i US ganska annorlunda än de i Sverige och det har funnits vissa saker som de inte alls uppskattat. De ser verkligen fram emot skolan i Bali (www.greenschool.org)  och tror att den kommer passa dem bättre. Vidare är det bra för Celeste som om två år ska till universitet att ha den här skolan på sin CV. Det är otroligt svårt att komma in på bra universitet i USA (om det nu är här hon sen väljer att plugga) och då gäller det att ha antingen en sport man är bra på, vara stenrik, vara någon slags minoritet eller på något annat sätt vara ”unik”. Verkligheten är att bra betyg inte längre räcker till att komma in på de bästa skolorna.

Å andra sidan kommer de så klart sakna sina vänner. Men de vet att de kan hålla kontakten med dem via facetajm och andra sociala medier, precis som de gjort med kompisarna i Sverige. Det vi däremot kommer få lämna helt och hållet är vår härliga lägenhet. Den har varit helt oslagbar! Folk som kommit och hälsat på har mer än en gång påpekat att lägenheten känns som ”a tree house”, en träkoja, i fyra och en halv våning.

Svårt att förklara, men här är trapporna sedda uppifrån Celestes rum. Hennes rum var alltså på en ”balkong” med utgång till terassen. Margauxs rum var också på en ”balkong” en trappa ner och så var vårt sovrum och Cappis rum på våningen under. Sen på en halv trappa ner till låg badrummet och längst ner vardagsrummet och köket.

Det låter ganska stort, men alla rum var ganska små. Totalt sett är lägenheten någonstans 100-110 kvm.

Men förutom att den var väldigt cool inuti med alla dessa olika utrymmen har takterassen varit den allra underbaraste grejen här.

 

Jag har gjort ett oändligt antal fotograferingar på taket, vilket har varit ett fantastiskt sätt att marknadsföra Bag-all.

Det är en del av er som i kommentarerna frågat om vad vi ska göra med lägenheten när vi flyttar och hur man hittar lägenhet här i NY. Svaret på det första är att vi lämnar tillbaks lägenheten till hyresvärden.

Och det andra: här i New York är det ganska lätt att hitta boende. Den här lägenheten hittade jag i en annons i New York Times real estate sektionen. Det var faktiskt den första lägenheten vi tittade på på Upper West Side. Men så klart kostar det galna pengar med boende i New York. Jag orkar knappt tänka på hur mycket vi betalat i hyra de sista åren. Men man får fokusera på allt bra vi fått tack vare denna lägenhet.

Som sagt har jag kunnat fotografera massor för Bag-all. Flickorna har gått i de bästa Public Schools (kommunala skolorna) i New York eftersom de automatiskt tillhör skolorna som ligger precis runt omkring huset (det är alltså läroplanen som är problematisk här, inte just de skolorna som tjejerna gått i). Och jag startade Bag-all i lägenheten. Då var det himla bra att ha alla dessa våningsplan eftersom vi drunknade i lådor (får skriva om det snart).

Dessutom är området Upper West Side det absolut bästa stället att bo på med barn i New York i min mening. Vi har verkligen använt Central Park som vår egen bakgård. Och åt andra hållet har vi haft Hudson floden som vi ofta gått ner till.

(Bild av Jenny Brandt.)

Det är med en klump i magen som jag skriver allt detta. Jag har själv blivit ganska överrumplad av hur känslosam och kluven jag känner mig inför flytten. Jag har ända sedan jag bodde i New York på 90-talet älskat denna stad. Vi har verkligen fajtats hårt för att ta oss in- och skapa oss ett liv här. Men med allt detta sagt känner jag ändå att det är rätt beslut att lämna New York. Jag tror att tjejerna kommer stortrivas i den nya skolan på Bali och jag vet att jag kommer att kunna jobba mycket mer effektivt med produktutveckling och design av Bag-all produkter. Min man Micke jobbar med appar och kan också jobba var som helst ifrån.

Nu har vi bara fyra dagar till av flyttkaos som väntar Micke och mig – och sen:

Så som ni ser har jag verkligen ingenting att gnälla över!

Följ mig gärna på Instagram för mer bilder och uppdateringar @bag_all och mer privata bilder på @jenniferjansch

xx

42 reaktioner på “Att flytta…”

  • Marica skriver:

    Det ska bli så spännande att följa er resa. Tack för att du delar med dig 😎😎

  • Linda skriver:

    Åh, Jennifer vilken helt fantastisk lägenhet ni har haft i New York. Jag skulle döda (en mygga) för att få bo där en period.
    Jag har drömt om New York sen jag var tonåring, men har ännu inte ens besökt det.
    Idag, med två perioder av utmattning bakom mig och hög stresskänslighet, är jag rädd att stan kanske skulle vara för hektisk med höga ljudnivåer osv. . .
    Blir ibland stressad i lilla Sthlm och är glad att jag bor på Lidingö lite utanför.
    Men vem vet, en dag kanske jag kommer dit.
    Nu önskar jag dig lycka till med flytten till Bali och nästa drömboende du kommer till. 😊🌻

    • Jennifer Jansch skriver:

      Jag tror inte du ska vara så rädd för att åka till New York. Jag minns första gången min svärmor var här var hon just förvånad över hur lungt det var. Speciellt här på Upper West Side. Men så klart, är man just ljudkänslig är det ändå inte världens lugnaste plats.
      Bali kanske skulle passa dig bättre 🙂

      xx

      • Linda skriver:

        Ja, Bali skulle definitivt passa mig bra 😃. Jag ska ha dina ord om NY i åtanke. I värsta fall får man väl sätta i öronproppar, för jag vill så gärna uppleva det en vacker dag 🗽.

  • Charlotte Raboff skriver:

    Åh, spännande. Det är en av skolorna som vi har funderat på men nu blir det nog Barcelona.
    Vilken typ av visum har ni?

    Charlotte 😊

  • Hanna skriver:

    Hej Jen!

    Tack for en intressant blogg!

    Kan du inte skriva ett sista inlagg om New York? Typ ett ”Best of New York” inlagg dar du listar alla dina favorit stallen, favorit restauranger osv. Aven lite ”New York for Kids”, typ dina basta tips om man har barn, vad man kan se och gora. Det tror jag skulle uppskattas av manga lasare.

    Tack pa forhand!

    /Hanna.

    • Jennifer Jansch skriver:

      Ja det ska jag absolut göra senare i sommar när jag är lite mer ledig. Men i ärlighetens namn är mina tips inte alls särskilt annorlunda än de flesta guide böcker.
      xx

  • Sofia skriver:

    Förstår att det är känslosamt att lämna. Men ni lämnar något bra och går till något bra. NY finns ju kvar så ni kan ju alltid komma tillbaka. Lite nyfiken på hur ni kommer att bo i Bali.

    • Jennifer Jansch skriver:

      Ska absolut blogga om hur vi ska bo på Bali.
      Jag vet ju rent intellektuellt att jag snart kommer tillbaks till NY inte minst för jobbets räkning. Men en era är över för oss vilket känns lite vemodigt. Men det kommer strax gå över.

      xx

  • pecawe skriver:

    Förstår ditt vemod, men tänk vilket nytt äventyr som väntar! Det var svårt att se yngsta dottern säga hej då till sina bästisar i Sverige, när vi drog till Australien. Men som du säger, med dagens teknologi går det verkligen att hålla en nära kontakt ändå. Nya kompisar väntar också överallt <3 Lycka till med allt!

    • Jennifer Jansch skriver:

      Ja vemod är verkligen rätt ord. Det är när saker och ting blir så definitiva som när man ser sin lägenhet som man boat in sig i i flera år stå helt tom. Det är som själen lämnat.
      Men som sagt nya kompisar väntar överallt!! Och nya äventyr! Det ser vi fram emot.
      xx

  • Spännande flytt! Du har helt rätt i att det kommer vara bra för speciellt er äldsta dotter inför college. Vår son börjar college i höst och har kommit in på en av de bästa skolorna i USA, visst har han jättebra betyg och ACT scores, men det hjälpte säkert också att han är svensk-brasiliansk som bott i tre världsdelar… Collegeprocessen är på många sätt ett lotteri. Lycka till!

    • Jennifer Jansch skriver:

      Vi känner två familjer med barn som är ”straight A students” men ändå inte kommit in på de skolor de sökt till. Helt sjukt faktiskt. Så himla synd om dem. De känner sig liksom ”lurade”. De har pluggat arslet av sig sen de var i blöjor och nu undrar de varför?!
      Grattis till att er son kommit in där han önskar. Nu är det väl bara finansieringen att oroa sig för. 😝
      xx

  • Rosa skriver:

    Förstår verkligen att det är mycket känslor nu men samtidigt så spännande att prova på något nytt, ni är så fantastiska som ger er och era flickor de här möjligheterna att bli riktiga världsmedborgare. Ert hem ser helt underbart ut och den där altanen med den utsikten så fantastiskt. Lycka till med packandet och allt annat som ska ordnas, ni är så härliga.
    Kram Rosa

    • Jennifer Jansch skriver:

      Tack Rosa! Det har varit en dag som pågått med packande o bärande 12 timmar i streck och det är ännu inte klart…
      Passar på att pausa med att läsa all fina kommentarer!
      xx

  • Pernilla skriver:

    Hej Jennifer!
    Kommer Bag-all butiken i New York finnas kvar även när ni flyttat? 🙂

  • Heidi skriver:

    Lycka till! Väldigt modigt av er att våga följa era drömmar <3

    Kram o ha en fin dag!
    Heidi

  • Annette skriver:

    Såå roligt att läsa din blogg!! Du är så duktig på att skriva fängslande o roligt!! Ska bli så intressant att följa ert nya liv på Bali! Det blir säkert helt underbart även om jag förstår att det är med blandade känslor ni lämnar er härliga lägenhet o The big Apple!!! Lycka till!!

  • Lotta skriver:

    Åh jag avundas inte ditt flyttkaos men vilken fantastisk framtid ni går till mötes. Beundrar ditt/ert mod. Det inspirerar. Lycka till ❤️

    • Jennifer Jansch skriver:

      Flyttkaos är verkligen ingen höjdare vill jag lova!
      Men snart klar (tror man hela tiden…)
      xx

  • Nina skriver:

    Halkade in i din blogg av en slump och blev intresserad, och framför allt imponerad av att du ger dig tid att svara på alla inlägg! Och på ett så trevligt och sympatiskt sätt! Det är man minsann inte bortskämd med i bloggvärlden. Många bloggare svarar ohyfsat näbbigt så fort någon ifrågasätter det minsta. Alltför många har bara ” tjäna så mycket så möjligt” framför ögonen.
    Önskar dig och din familj varmt lycka till med flytten!

    • Jennifer Jansch skriver:

      Tack Nina, jag tycker att om ni tar er tid att kommentera så tar jag mig tid att svara. Men kag kan tänka mig att mer välkända peroner än jag får så många kommentarer att det är omöjligt att svara på dem.
      Men jag tycker att det är så himlans roligt med kommentarer. Det är som att man får svar när man ropar, istället för att ropa ut i toma intet.
      xx

  • Mia skriver:

    Åh jag förstår hur svårt det är att lämna, får själv en tår i ögat när jag läser inlägget.
    Det skall bli spännande att följa er på nya äventyr i Bali.
    Lycka till med allt.

    • Jennifer Jansch skriver:

      Ja fasiken vad segt det har varit… Fy bubblan! Men som sagt jag har mycket härligt att se fram emot!
      xx

  • Marika skriver:

    Så roligt att läsa dina inlägg och få följa den spännande flytten. Stort lycka till, det kommer säkert gå jättebra.

  • Maria skriver:

    Hurra för New Beginnings! Och Hurra för Äventyr! Fantastiskt allt era barn får uppleva! Ni har och kommer alltid ha go’känlan från New York inom er! Nu blir ni bara ännu rikare på upplevelser och intryck! E N J O Y! Vi är din mentala hejarklack 😀

    • Jennifer Jansch skriver:

      Tusen tack!! Gud vad jag älskar min mentala hejarklack!! Känner peppen i ryggen!! 🙏🏻
      xx

  • Karin skriver:

    Lite nyfiken på hur ni kom fram till flytten nu är väl era tjejer med på noterna har jag förstått. Men hur hade ni gjort om de inte alls ville flytta? Det är ju stort steg att byta liv så att säga. Så klart är det ni föräldrar som bestämmer. Lycka till med allt. Din blogg är så intressant och levande. Kram fina du 😊

  • Gina skriver:

    Hej! Halkade in på din blogg eftersom New York seglat upp på vår ”kanske nästa år-semesterlista”. Men kommer absolut att fortsätta läsa bloggen fast ni flyttar ☺
    Det jag särskilt fastnat för är dina dreamy bilder! Vardag men med ett härligt ljus och dovt pastelliga färger.. Dreamy helt enkelt! Är det filter eller kamerainställningar?
    Ska bli roligt att följa er på Bali!

  • Lina skriver:

    Så modigt attvåga lämna allt och satsa på det man tror på. Heja Er! Hur gör ni med katten? Ska hen med till Bali?

    • Jennifer Jansch skriver:

      tack! Vi ser fram emot det jättemycket!
      Ping ska inte med till Bali. Han får
      stanna i Sverige.
      xx

  • Marie jonsson skriver:

    Hej först vill jag säga vilken våning i NY förstå att det måsts kännas att lämna den bakom sig men jag förstår oxå varför ni gör det 😉 Och sen till min fråga vilken diameter har erat köksbord för jag såg att ni hade sex stolar runt det haha hoppas på svar! 😜

    • Jennifer Jansch skriver:

      Hej Marie,
      Har verkligen ingen aning om diametern. Men det är köpt på Jonathan Adler. Du kan säkert googla fram det.
      xx

Lämna ett svar till Charlotte Raboff Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Instagram