Green school!

Så i måndags var det dags för mina tre flickor att sätta på sig ryggsäcken och traska iväg till Green school för första gången.
Tjejerna har haft väldigt lång tid på sig att tänka på hur det eventuellt kommer bli i den nya skolan eftersom de i år fick ett rekordlångt sommarlov. Ni vet hur det är när man tänker väldigt intensivt på någonting som ska hända i framtiden och till slut känns det overkligt att den dagen verkligen ska komma.
Så har det känts för oss. Vi har pratat och tänkt på den här dagen så länge och ändå blev vi överrumplade när det väl var dags.
Man blir överrumplad, inte minst, av synintrycken! Ögonen är liksom inte vana att ta in så mycket grönska – och dessa fantastiska bambustrukturer!
Här är tjejerna på väg in i byggnaden som kallas för The heart (skolans hjärta).
Som ni förstår kunde det här inte vara mer motsats till New York. Skolorna i New York är väldigt ”betongiga”. Jag ska lägga en film på slutet av detta inlägg med Green schools grundare, amerikanen John Hardy, som berättar att skolan han gick i som barn var byggd av samma personer som byggt det lokala fängelset. Det förvånar mig inte att höra eftersom skolorna i USA ofta ser ut så.
Här är en bild jag hittade på nätet, men ungefär så här såg barnens skolor i New York ut.
En annan sak som är väldigt annorlunda här mot skolan i USA är att de i US är väldigt stängda numera. Det vill säga ingen får/kan komma in eller ut. Varken vuxna eller barn. Det är förstås väldigt tragiskt på grund av skolskjutningarna som hänt. Men konsekvensen är alltså att barnen många gånger inte får gå ut på hela dagen. I Celestes High school i New York, LaGuardia, fick de inte gå ut alls under dagarna. Inte ens på rasterna. De var alltså inne i skolbyggnaden 8 timmar om dagen. Därute kunde solen skina, men de fick sitta inne och titta ut genom fönstret.
De mindre barnen, Margaux och Cappi, fick gå ut på en 20 minuters rast om dagen. Men INTE om det så mycket som småduggade, då fick de sitta inne och titta på film istället och då var även de så att säga inlåsta hela dagen.
Som ni förstår är det inte någon vidare miljö för barnen –  och Greenschool kunde alltså inte vara mer motsatsen, inte minst eftersom det inte ens finns några väggar att sitta innanför.
Så här ser det ut inuti The heart. I den här byggnaden ligger även High School, som Celeste går i.
Samma byggnad, annan vinkel. Här äter eleverna lunch.
Vi blev mottagna av Panca som visade oss runt och gav oss information. Vi har visserligen varit i skolan på en guidad tur innan (den rekommenderar jag verkligen för alla som besöker Bali), men det är ändå väldigt mycket man måste sätta sig in i både som ny elev i skolan och som förälder.
Panca visar oss runt och tar Cappi till hennes klassrum som ligger i…
…den här byggnaden. Det finns två 4or. Cappi går i 4A som håller till på bottenvåningen.
Cappi med en av sina lärare, Tri. Som ni ser i bakgrunden är även skolbänkar och stolarna gjorda i bambu. Inga fönster, utan helt öppet ut mot djungeln utanför.
Och här håller Middle school till, det vill säga Margaux och hennes klasskamrater. Klasserna blir mindre och mindre ju äldre eleverna är. I Celestes årskurs, 11an, är de bara 21 elever, och som sagt i 4an är de två klasser.
Det finns fyra lekplatser på området.
Och här har vi gympasalen!
Här är ”huvudgatan” med ett par cafeer, både för föräldrar och elever, samt en liten shop som säljer lite av varje.
Här köper tjejerna ekologisk glass och gurka (som Cappi gillar att knapra i sig en hel) och vegansk brownies etc.
För att ni ska förstå skolan lite bättre tycker jag att ni ska kolla på det här Ted talket med John Hardy som är en av grundarna till skolan!
I nästa inlägg tänkte jag göra en intervju med barnen så att ni får höra deras perspektiv på nya skolan.
Köp gärna min bok om du är intresserad av min resa. Den finns på svenska och vi har för tillfället ett specialerbjudande på den: Drömfångaren
Tack för att ni följer med på vår resa! Ställ frågor till tjejerna i kommentarerna om ni undrar något!
xx
Jen

Första veckan på Bali

Celeste på väg ner för Campuan ridge.

Sen vi kom till Bali har våra dagar verkligen varit annorlunda mot vad de brukar. Allt är annorlunda: växtligheten, temperaturen, byggnaderna, människorna, vyerna, maten ja alltså precis allt! 

Det är inte så att vi var oförberedda på detta eftersom vi varit här förut, men det är ändå någonting som hjärnan måste ställa in sig på – att det här är vår nya vardag, vårt nya liv. Än så länge kan jag säga att det inte känns som vi bor här på riktigt. Det känns som att vi är på semester och snart ska åka tillbaks till vårt vanliga liv i New York. Men sen nästa sekund kommer jag på att ja just det, vi har inte längre vår lägenhet i New York, det här är vårt hem nu.

Det är absolut ingenting dåligt med den känslan, det är bara helt ovant och frågan är hur lång tid det kommer ta att vänja sig, eller om man någonsin kommer kunna känna att man fullt ut är en del av den här kulturen? Att flytta till New York från Stockholm var en mycket mindre omställning eftersom Stockholm ju är en stad på samma sätt, dvs helt asfalterad med lite grönska här och där, trafik, varuhus etc. Dessutom har Stockholm och New York ganska lika årstider. Man kan göra mer eller mindre samma saker på båda platserna. På Bali däremot får vi hitta på helt andra grejer att göra på fritiden.

Som att promenera på Campuan ridge (ås). Det är en promenad man kan ta från Ubud cirka två kilometer lång.

Mitt på finns en gunga. Det finns gungor på många ställen på Bali eftersom det är så populärt att lägga upp bilder på sig själv gungandes på Instagram.

I slutet av ridgen ligger Karsa restaurang och spa som är jättebra! Man känner sig väl värd en god lunch med färska juicer när man kommit fram.

En annan sak vi kan göra på helgerna är att åka till stranden. Det kan man förvisso göra i New York också några månader om året, men här på Bali är det mer eller mindre samma väder året om så man kan alltså åka till stranden när som.

Cappi på stranden i Seminyak (en sak är sig lik och det är kepsen med bollöron på = skönt! haha).

Stranden i Seminyak är cirka 1.5 timme från vårt hus. Det finns stränder närmare på södra sidan ön, men barnen vill gärna surfa och då är västra sidan bäst (som vi har förstått det hela).

De stora tjejerna har tagit surflektionen några gånger tidigare i Los Angeles, men för Cappi var det första gången. Vi tänkte att det är lika bra att de fick surfa med instruktörer första dagen.

Cappi var rätt skeptisk till hela idéen om att surfa. När hon gick ut i vattnet med sin instruktör såg jag att hon gick på det där sättet som hon gör när hon är missnöjd med något – axlarna uppdragna och huvudet hängandes…

Men vad nu då?!! Tadaaaa!! Cappi hade tydligen värsta talangen och stod på brädan som hon inte gjort annat i sitt liv.

Margaux med brädan och sin supercoola nya våtdräkts baddräkt! Det var verkligen på tiden att någon kom på att designa våtdräkter på mer feminint sätt.

Celeste valde en randig dräkt.

Ni får ursäkta bildkavalkaden här, men det är så himla kul att fota på stranden eftersom det blir så fint. Som jag nämnt tidigare har Celeste startat ett nytt Instagramkonto för Bali bilder @swedish.bali.girl

Det som är underbart med Seminyak och hela västra sidan av Bali är förstås att man får solnedgången. Speciellt i Seminyak samlas massor av människor för att se solen plumsa ner i havet.

Eller vad sägs om det här bra bröllopsparet i solnedgången. Kanska ska bli bröllopsfotograf här;) haha

Så klart fotar vi lite bilder för Bag-all. Här vår nya nätkasse som är idealisk för stranden eftersom den 1. går att vika ihop i sin egen ficka 2. all sand som man får med sig i kläderna lätt kan skakas av.

Eftersom vi ville vara i Seminyak i två dagar bestämde vi oss för att hyra ett hus på Airbnb. För den som undrar kostar en natt $90 för ett hus med tre sovrum. Poolen var ganska liten och prick utanför vardagsrummet men det tycket Margaux och Cappi bara var superkul.

Tyvärr fick huset strömavbrott kl 22 på kvällen och hela huset blev becksvart och utan luftkonditionering eller fläktar. Det går inte att sova så för någon som jag som är ganska kinkig med sömnen. Så jag och Margaux hyrde ett hotellrum istället. Micke, Celeste och Cappi som kan sova var som, när som, stannade i huset (och vid midnatt gick strömmen på igen).

Det gick sannerligen ingen nöd på mig och Margaux. Jag hittade detta hotell: Blue Karma fem minuter bort ifrån huset vi hyrt.

Fint rum! Kolla dörren!!!

Kolla poolen!!

Ursäkta, men hur fint är inte det här??!!

I morgon börjar barnens skola här på Bali, www.greenschool.org. Jag bloggar om det i mitten på veckan!

Ha en härlig söndag och start på veckan!

xx

Jen

Följ mig gärna på Instagram: @bag_all eller @bagallsweden eller för privata bilder @jenniferjansch

Mina butiker är: www.bag-all.com och www.bag-all.se

 

 

 

 

 

 

Bali OMG!

För ett par dagar sedan kom vi så äntligen fram till Bali. Det hade redan börjat skymma när vi landade och efter en timme i bilen från flygplatsen till vårt hus var det helt mörkt ute förutom fullmånen. På lilla gatan där vi bor finns inga gatlyktor, men när bilen stannade utanför vårt hus visade det sig att det finns en lång gångväg upplyst av lyktor kantat av risfält på båda sidorna. Vi var helt oförberedda på den kakafoni av ljud som slog emot oss: syrsor, paddor, grodor och allt vad det kan vara i fälten som sjunger för full muggar.

När vi kom fram till huset visar det sig vara M Y C K E T finare än vi någonsin kunnat tro. Jag har hyrt även detta hus på Airbnb och från bilderna kunde man så klart se att det var fint. Men vi var ändå oförberedda på hur magiskt det skulle vara. Att se det för första gången i fullmånsljus och upplyst med nattbelysningen gjorde verkligen inte saken sämre. Vi sprang bokstavligen runt och skrek av förtjusning.

Så här ser det ut på kvällen så ni kanske förstår upphetsningen! (Bilderna är från Airbnb)

Som sagt fullmånen hjälpte till att göra det ännu mer magiskt.

Efter att ha rusat runt som yra hönor satte vi oss ner och åt middag och pratade om hur svårt det är att få in i huvudet att vi verkligen bor här nu. Och att vi ska få bo i ett så fint hus. Det är faktiskt svårt att känna att man förtjänar det. På något konstigt sätt kan man förlika sig med att andra bor så fint, men att vi också ska få göra det känns overkligt.

Eftersom jag förstår att många kommer undra så kan jag berätta att det kostar ungefär samma som en hyresrätt 3-rummare i Stockholm och en tredjedel av vad det kostar att bo i New York att bo i ett sånt här hus på Bali. Men jag ska verkligen påpeka att vi hade extraordinär tur med det här huset eftersom det visade sig vara i så otroligt bra skick och väldigt välbyggt.

När vi vaknade dagen efter vågade jag knappt titta ut genom fönstret. Tänkte att säkert är förtrollningen bruten i dagsljus. Men nej. Lika fint dagtid också.

Celeste äter frukost. Det känns som man är inne  i en av de där tapeterna med palmblad på!

Entren utifrån…

…och inifrån. Fatta att det känns som att bo i ett palats! Det finns fiskar i vattnet och paddor och grodor och ödlor som hoppar och krälar in och ut ur huset. Vardagsrummet, köket och matplatsen är helt öppna. Det finns alltså inte ens fönster på två av sidorna.

Som väl är har sovrummen väggar och fönster och dörrar.

I trädgården växer det många för oss helt okända plantor. Den ena mer speciell och fantasifull än den andra. Svårt att ta in den här otroliga mångfalden i naturen.

Nedanför vår tomt flyter en å som vi ska gå och utforska snart.

Risfälten som ligger på båda sidor huset.

Och så det bästa av allt ur Margauxs och Cappis perspektiv: poolen!

Så tillsist då – vulkanen Mount Agung.

Vulkanen är fortfarande ett orosmoment. Den har lugnat ner sig lite, men uppför sig fortfarande som en vulkan som är på vippen att få ett utbrott.

Tydligen skulle vilken annan vulkan som helst som visade dessa utslag redan ha fått ett utbrott. Men än så länge har det alltså inte hänt någonting. Hundratusen personer cirka är fortfarande evakuerade ur zonen 10 kilometer runt kratern. Så det är verkligen för tidigt att ropa hej.

Tankarna på ett vulkanutbrott ligger så klart och skvalpar i bakhuvudet hela tiden. Hur skulle det bli? Skulle vi bli påverkade eller inte? Det är många frågor som vi inte kan få några bra svar på. Men balineserna som bor här i Ubud verkar väldigt obekymrade. De känner som att vulkanen ligger så långt bort att vi inte är i farozonen.

Häromnatten var det ett fruktansvärt åskoväder med enorma dunder och blixtar. Jag kan nästan garantera att alla på Bali trodde det var vulkanen som fick utbrott. Det var inte lätt att sova då kan jag tala om.

Förresten har Celeste startat ett Bali-instagramkonot. Följ henne gärna på @swedish.bali.girl

Återkommer snart med mer Bali news!

xx

Följ mig gärna på instagram: @bagallsweden eller @bag_all eller för mer privata bilder @jenniferjansch

 

 

 

 

 

 

 

The waiting game

Nu har vi varit i Bangkok i en vecka och läget med vulkanen på Bali är mer eller mindre oförändrat. Det vill säga aktiviteten går upp och ner hela tiden. Vilket är ungefär vad man kan förvänta sig av en vulkan. Under den här veckan i Bangkok har vi läst allt vi kan komma över om vulkaner, magma och askmoln. Vi har speciellt försökt hitta information om vad som händer när man är 4 mil ifrån en vulkan, vilket är ungefär så långt ifrån kratern som vårt hus och skolan ligger. Av förklarliga skäl finns det inte mycket information om just det. Men vi har i alla fall börjat förstå att vi absolut inte är i någon livsfara om vulkanen skulle få ett utbrott. Vi har också förstått att vulkanen kan få ett utbrott imorgon, om en vecka, om en månad, om ett år eller tio. Man kan helt enkelt inte vänta på en vulkan. För den sakens skull ska man inte heller åka till kratern eller de närmaste 12 kilometrarna vilket är riskzonen.

Det här är den bästa artikeln jag har hittat om vulkanen. Vårt hus ligger söder om Ubud, så man ser ganska tydligt att vi inte är i riskzonen vare sig för lava eller stenar som vulkanen kan spruta ut. Det jobbigaste skulle troligtvis bli askan som tydligen lägger sig som en hinna över stora områden.

Så med bakgrund av det har vi bestämt oss för att åka till Bali nu. Även om vi haft det jättehärligt i Bangkok är det verkligen jobbigt att leva i en limbo tillvaro där man egentligen väntar på någonting annat. Och inte minst är det superjobbigt att leva ur kappsäck.

Vår ambition när vi packade var att vi alla skulle ha några shorts, linne och flipflop med oss. Men det gick ganska snabbt åt pipan. När man börjar packa och tänker på att det är ett år man ska vara borta så tenderar man att lägga ner mer och mer saker i väskan…

Hur som helst, som utlovat kommer här lite tips från Bangkok.

I vanlig ordning hade vi hyrt boende på Airbnb. Vår lägenhet låg på 26e våningen i en byggnad som heter Circle Condominium. Själva lägenheten var inte så speciell, men utsikten var maffig och det visade sig att läget också var väldigt bra för att ta sig runt stan.

Den stora behållningen med det här huset var pooooolen. Så otroligt lummigt och fint poolområde.

Det är förvisso regnperiod här just nu, så det har varit molnigt och regn varje dag. Men temperaturen har ändå legat på 30 grader och uppåt så det har varit superhärligt att kunna bada.

En av de första dagarna här gick vi på den enorma marknaden Jatujak (även stavat Chatuchak för att göra det hela lite mer förvirrande.) Jag blev verkligen glatt överraskad här eftersom det såldes så mycket fint. Ofta säljs det mest skräp på marknader, men här var väldigt mycket väldigt fint – och billigt, vilket alltid är trevligt.

Jättegod och billig mat som serveras på hopfällbart trädgårsbord med plastpallar. Just the way I like it!

Kokosglass serverad i kokosskal (med toppings så som majs!) – gillar reuse tänket av kokosskalet.

 

Ett annat Bangkok tips är att ta tunnelbanan. Det är rent och fint, lätt att hitta, svalt och inte minst – inga köer.

Om du inte är rädd för att åka hundra knyck i timmen på två hjul genom trafik är Tuktuk transportmedlet för dig.

Vi fick spjärna emot för att inte trilla ut haha

Den absolut största grejen i Bangkok är ändå att spendera dagarna i de gigantiska shopping mallsen. Hur kan man vara i en mall en hel dag tänker ni säkert nu? Men nema problema! Dessa malls är så stora och innehåller så mycket olika saker att titta på och göra att en hel dag lätt passerar.

Det finns fler malls än vi kunnat räkna, men de största och lyxigaste är Siam Paragon, Central Embassy, Central World och EmQuartier. De är alla uppbyggda på mer eller mindre samma sätt: längst ner ligger de lyxigaste butikerna så som Chanel, YSL etc. Ju högre upp man kommer ju intressantare blir det i min mening eftersom mindre boutiquer och designers och concept stores finns uppåt. Allra högst upp i dessa malls brukar det ligga biografer. Vissa av dem är så lyxiga att de har sängar/daybeds man kan ligga i. Cappi och Margaux kollade nya legofilmen, de fick dock nöja sig med vanliga stolar för dessa sängar är dyra.

Det här är sätena i de lyxigaste biosalongerna i Central Embassy.

Siam Paragon består av flera olika byggnader. Vi hittade denna underbara concept store i Siam Discovery huset. Här kunde man köpa kökssaker, kepsar, pennor, patches, doftljus, bullar, te i en salig blandning, men roligast av allt var att man kunde måla på papperslappar som man sen satte upp på lamporna. Tjejerna fastnade här i timmar.

I samma byggnad ligger Madame Tussauds. Mallsen har ofta andra saker än bara affärer och restauranger.

Vissa malls har till och med skridskobanor. Och det finns en med ett snölandskap i har jag hört, men det hann vi inte med. Och jag vet inte ens om jag skulle vilja hinna med det…

Mitt absolut bästa Bangkok tips kommer här: Jim Thompsons hus. Han var en amerikansk affärsman som efter ett brokigt liv bosatte sig i Bangkok och jobbade med att blåsa nytt liv i silkesindustrin. Han försvann spårlöst och väldigt mystiskt under en resa till Malaysia, men hans fantastiskt fina hus finns kvar som museum.

Man fick egentligen inte ta bilder inne i huset, men jag var tvungen att ta några i smyg för att kunna visa er här på bloggen.

Detta hus är ett litet paradis mitt inne i Bangkok. Har man någon som helst möjlighet tycker jag absolut att man ska besöka det!

Imorgon drar vi med vårt pick och pack till Bali! Hoppas ni fortsätter följa med oss på vår resa.

xx

Följ mig gärna på Instagram: @bag_all eller @bagallsweden eller för mer privata bilder @jenniferjansch

Mina affärer: Bag-all, Bag-all Sverige

 

 

 

New York tips

Det är många som har frågat mig om New York tips i kommentarerna här på bloggen och på Instagram och i mail. Jag är en tråkig vane-person som för det allra mesta går till samma ställe: samma restauranger, samma promenader etc, så därför är jag verkligen inte rätt person att ge bra New York tips.

MEN som tur är har jag en kompis, Suzannah Vanderbush, som har en hemsida med jättebra sida med New York tips med allt ifrån shopping, till restauranger, till saker att göra och se. Här nedan har jag gjort en liten intervju med henne.

http://suzannahvanderbush.com

Namn: Suzannah Vanderbush

Familj: Maken Carl, tonåringen Knut och hunden Lucky.Me.Vanderwoof.

Bor: New York City i stadsdelen Tribeca på Manhattan.

Hur hamnade du i New York?

Mitt dåvarande jobb som stylist/coordinator tog mig hit för över 20 år sedan. Jag hade en agent i Sverige och en i USA, med jobb och kunder runt om i världen blev NYC en bra utgångspunkt för att flyga runt.

Tre ord som beskriver New York?

Levande. Inspirerande. Frigörande.

Vad är det absolut bästa med staden?

Så mycket är bra och fantastiskt. Men jag väljer mångfalden. Att det finns så mycket människor med olika bakgrund. Det för med sig att man får uppleva så många olika kulturer, traditioner, mat och stilar.

Och det sämsta?

Att trafiken kan vara olidlig. Det som egentligen bara skall ta en timme tar en halvdag.

Och råttorna som krälar runt soppåsarna på natten, såklart.

Hur tycker du att man upplever NY bäst?

Personligen tycker jag att man skall promenera runt i de olika stadsdelarna. Gå utan en plan, helt plötsligt ser man en mysig gata, en intressant butik eller passerar den lokala bodegan som serverar jättegoda smörgåsar. Ett favoritområde är Nolita, där förövrigt Bag-all butiken ligger på supermysiga gatan Mott Street. Undvik turiststråken där du aldrig får uppleva eller träffa de härliga människorna som bor i den här stan. Självklart skall man se Times Square och andra sevärdheter, men en gång räcker. Ge dig själv tid för andra upplevelser. Om du aldrig har varit i New York tycker jag att du skall åka upp i WTC1-byggnaden (nya World Trade Center, även kallat Freedom Tower). Då får du en överblick över stan, sen hoppar du på en av taxibåtarna som åker runt Manhattan så får du se ön från ett annat perspektiv.

Vilken årstid tycker du att man skall åka dit?

Hösten. Hela vägen fram till julhelgerna. Gillar också jul och nyår i NYC, överdådiga juldekorationer – vem kan motstå det? Maj och juni är två favoritmånader precis innan det blir för varmt och luftfuktigheten hög.

Hur kan man kontakta dig?

Suzannah@suzannahvanderbush.com

Var kan man följa dig? 

Följ gärna mig på Instagram www.instagram.com/nycsuzannahvanderbush/ (@nycsuzannahvanderbush) så får du lite NYC inspiration.

Arrived!

Så igår landade vi äntligen i Bangkok efter en 26 timmars lång resa. Vi mellanlandade först i London, där jag tog den här bilden på tjejerna. Man kan tro att vi har färg- och mönsterkoordinerat dem med svart, vitt, rött och randigt haha. Alla reser så klart med favoritkuddarna! På riktigt skulle vi inte klara oss utan dem när vi reser numera. Jag brukar ha min runt huvudet så att kudden även täcker ögonen och öronen. Jag ser troligen inte klok ut men det struntar jag i så länge jag får sova:)

Anledningen att resan blev så lång var för att vi köpt biljetter till Singapore, och skulle därifrån åka direkt till Bali, nen som jag skrev om i tidigare inlägg bestämde vi oss för att istället åka till Bangkok för att avvakta och se vad som händer med Mount Agung och det eventuella vulkanutbrottet.

Här är en graf från den Indonesiska regeringens sida som visar vulkanens aktivitet. Som ni ser till vänster är hur den normalt beter sig och som ni ser till höger är de skalven etc som vulkanen gjort sedan den 16 september. Alltså för snart två veckor sedan satte den igång. Men som de skriver på sidan:

  1. Baserat på analysen av datan vid den här tidpunkten är sannolikheten att ett utbrott större än sannolikheten att det inte blir ett utbrott, MEN, sannolikheten kan ändras när som helst beroende på datan. Arrrgghhhh – vad ska man göra?!

Och punkt 2 är nästan ännu värre:

Om det sker ett utbrott är det troligt att det först är litet och ett större utbrott följer. Framtida utbrotts storlek kan inte avgöras.

Alltså, även om det blir ett utbrott nu ska man inte tro att det är klart. Nej, nej det efterföljande utbrottet är troligen större… Så även om vulkanen får ett utbrott det närmaste dagarna är det inte säkert att åka dit. Tjejernas skola börjar den 16e oktober. Den är betald och klar. Huset är betalt och klart. Ni hör: vi får fundera några varv på vad vi ska göra.

Undertiden är vi här i Bangkok och har det bra. Vi gillar Bangkok väldigt mycket och tjejerna var så små när de var här sist att de inte minns något av staden. Så detta blir ett utmärkt tillfälle att visa dem runt.

Idag började vi med en promenad i närheten av där vi bor.

Överallt säljs det mat på gatorna.

Vi hittade den här restaurangen med fantastiskt god och pinfärsk mat.

Här var själva köket.

Hela middagen av färsk fisk och grönsaker för fem personer gick på 200 kr. Det känns verkligen ganska skönt när man är van att betala New York priser, och Stockholmspriser.

Vi traskade vidare till ett väldigt lyxigt shopping center, Central Embassy, där allting var New York priser. Men marmorklädda toaletterna var fina!

Passar på att samla på mig lite Bangkok tips och postar här på bloggen vart efter.

xx

Följ mig gärna på Instagram @bag_all eller för mer privata bilder @jenniferjansch

 

Högst upp på listan av saker man inte räknar med!

Som bekant ska vi flytta till Bali och datumet för den flytten var den 1 oktober. Inför flytten har jag så klart funderat mycket på plus och minus med att flytta. Vårt liv i New York var ju verkligen bra och att flytta därifrån innebar en stor kraftansträngning. Flyttar är ju bland det jobbigaste en människa kan utsätta sig för, tydligen inte långt efter skilsmässa på skalan av jobbiga saker rent psykiskt. Hur som helst kom vi efter långt övervägande fram till att det ändå skulle vara bra för oss att flytta. Främst för att vi hittat en jättebra skola till barnen: Greenschool. Sen för min del är det väldigt bra att vara närmare Indien och Kina där jag producerar mina Bag-all varor.

Men med det sagt har jag så klart tänkt tusen tankar på alla eventuella faror. Jag har tänkt på Dengefeber, som sprids av myggor, som flera kompisar och min syster haft. Jag har tänkt på att det finns många dödlig giftiga ormar och spindlar som eventuellt kan krypa in i huset där vi ska bo. Jag har tänkt på att det är satans varmt, vilket de allra flesta – men inte jag, gillar. Jag har tänkt på att det är långt ifrån familj och kompisar. Jag har tänkt på fans moster. Men jag har INTE tänkt på att det eventuellt skulle kunna bli vulkanutbrott. Nej, inte en endaste tanke på det.

Så döm om min förvåning när jag för 10 dagar sedan började höra om att Balis största vulkan, Mount Agung, börjat visa tecken på att få ett utbrott vilken dag som helst! Den här vulkanen, som är den största aktiva vulkanen i Indonesien, har inte fått ett utbrott på över 50 år. Senaste utbrottet var 1963. Innan dess hade den utbrott med 20-25 års mellanrum, vilket innebär att den haft dubbelt så lång tid på sig att ”ladda”. Med vulkaner, som jag numera vet det mesta om efter att ha läst febrilt i 10 dagar, kan man aldrig veta hur det går. Det vill säga hur stort utbrottet kommer vara, eller ens om det blir något.

Enligt de senate rapporterna bågnar nu ”vulkan locket” och The Guardian beskrev trycket som att ”man skakar en flaska champagne eller CocaCola”.  En seismolog, Devy Kamil Syahbana, säger till samma tidning att deras ”instrument aldrig mätt så hög energi eller aktivitet från Mount Agung”. I måndags hade berget 844 vulkaniska jordbävningar, vilket visar att lavan rör sig upp emot kratern.

Å ena sidan kan alltså vulkanen få ett utbrott vilken sekund som helst. Å andra sidan kanske den inte får ett utbrott alls. Ingen vet. Så vi har bestämt oss för att resa imorgon som planerat, men istället för att åka direkt till Bali från Singapore åker vi till Bangkok och väntar där i en vecka.

Bästa bästa är ju så klart om vulkanen inte får ett utbrott alls. Men OM det ska bli ett utbrott vore det skönt om den faktiskt skulle få det innan vi åker för på så sätt ser man om det påverkar området där vi ska bo. Vårt hus ligger cirka 4.5 mil ifrån vulkanen. Farozonen, som är evakuerat är en 1.5 mils radie runt kratern. Det innebär att vårt hus och barnens skola är tre gånger så långt ifrån vulkanen. Men oftast är det inte själva lavan som är problemet/faran under ett utbrott, utan det är röken och askan som skördar flest offer samt eventuella tsunamis som själva smällen ger.

En annan sak som jag lärt mig om vulkaner är att de inte får ett utbrott sen är det klart. Nej, förra gången Mount Agung fick ett utbrott skedde först utbrottet i mars och den större smällen kom sedan i maj. Så oavsett om den skulle få ett utbrott nu, kan man alltså inte veta om det är ”färdigt”. Så som sagt, för nu åker vi till Bangkok och funderar över situationen. Jag lovar att hålla er uppdaterade.

Så för nu – hej då älskade Sverige.

Tjejerna redo att åka!

Vi har haft en helt f a n t a s t i s k sommar!!! Och varit här lite inpå sensommaren, vilket vi inte varit på sex år. Sååå drömmigt!

Jag uppdaterar under resans gång. Hoppas ni hänger på!!

xox

Jen

Monogramma!

Som jag berättade om i förra inlägget hade jag på mig min stickade tröja med monogram på resan i Paris och jag fick många kommentarer och komplimanger.

Det här med monogram är en väldigt stor grej i Amerika, speciellt i södra staterna, men även mer och mer i New York.

Jag tycker att det är jättekul med monogram och säger som Reese Witherspoon: ”My rule is, if is not moving, monogram it!” haha

Så därför tänkte jag att när vi öppnade Bag-all butiken i Sverige skulle vi passa på att erbjuda monogram på kläder och andra saker som inte är våra produkter. Det har resulterat i hemsidan: monogramma.se

Idéen är att man tar med sina egna saker och kommer in med dem i butiken på Roslagsgatan 21, eller skickar med posten. Det kan vara kläder, handdukar, örngott eller vad som helst i tyg så sätter vi valfritt monogram på.

Det roliga med monogram är att man kan göra så många olika saker med dem, det är bara fantasin som sätter gränsen. Och så är de en fantastisk present – vad kan vara roligare än att få någonting med sitt eget namn eller initialer på? Det visar verkligen att den man får presenten av har tänkt till lite extra och tänkt just på dig.

Vi har investerat i en ny monogrammaskin till butiken. Tydligen är vi ensamma i Norden om att ha den här maskinen. Den gör fantastiskt fina monogram och man kan även brodera mönster så som hjärtan och fåglar etc.

Det har börjat bli väldigt inne att monogramma på denim kläder. Man kan köra ett inspirerande talesätt eller…

… sina initialer så som Olivia Palermo gjort med O.P på bröstfickan.

Med vår nya maskin kan vi brodera vad som helst. Vi har inte alla mönster, men man kan lämna in en bild och få den omgjord så det går att brodera den.

Haha varför inte…

Här har Annelie som jobbar på Bag-all mongorammat sina jeans!

Fickan är en annan placering.

Det är som bekant också en otroligt bra grej att sätta namn på sina barns kläder. Inte minst för att hålla reda på vad som är deras på dagis och i skolan. Och så är det snyggt också!

Här är Caprice, AKA Cappi, i hennes favorit jacka. Hon valde själv guldbokstäver och var hennes namn skulle sitta!

Namn på ryggan är praktiskt! Speciellt när det är en Fjällräven som många har!

Man kan till och med mongoramma sneakers. Hur bra är inte dessa som baby shower present?!

Eller en liten bebismössa!

Till semestern!

Eller till honom. Här är Micke i en linneskjorta som vi låtit sy upp på Bali.

Monogram är inget nytt för klädsnobbar. Små diskreta monogram har länge förekommit på skjortor och slipsar.

 

Som sagt gör monogrammen en jättebra present. För ett par dagar sedan var vi på Benjamins 20 års fest och vad kunde vara en bättre present än en ny Adidas jacka med namnet på ryggen?!

Ingrosso i silver!

Också många som gifter sig ser till att monogramma saker till bröllopet. Här är en person som ska gifta sig med någon som heter Wilson i efternamn får vi förmoda. Hon kom in med sin jeansjacka och snart ska hennes brudtärnor komma in med sina egna jeansjackor och få dem monogrammade också. Blir ett kul bröllopsfoto!!

I New York får vi ganska ofta brudar som köper monogrammade påsar till sina brudtärnor.

Så klart kan man monogramma saker till människans bästa vän!

Gulliga hundtröjor!

Jag skulle kunna skriva en hel bok om det här som ni märker. Men jag hoppas att ni ska bli lika inspirerade som jag av monogram!

Välkomna in till oss på Bag-all, Roslagsgatan 21!!

xx

PS På torsdag nästa vecka ska vi åka till Bali. Just nu verkar det som att vulkanen Mount Agung kan få ett utbrott så vi åker först till Singapore och avvaktar tills varnings nivån går ner.

 

Roadtrip continued…

Här fortsätter bilderna från vår resa. Efter Ligurien åkte vi söder ut till Pisa.

Ja, ni vet var jag menar eller hur?! Tornet lutar verkligen mer än man tror. Men på något dumt sätt rätar iPhonen upp tornet när man fotograferar det. Det här var den enda bilden jag lyckades få där man faktiskt ser hur mycket det lutar. Jag var rätt oförberedd på hur vackert själva tornet och omkringliggande byggnader är i verkligheten. Alltsammans är byggt i marmor och har en otroligt vacker lyster. Arkitekturen är så perfekt i sina proportioner.

Senare den dagen åkte vi vidare till Florence där vi också hyrt en lägenhet på Airbnb.

Så otroligt fin och mysig med bästa läget i stan, bokstavligen tre minuter ifrån Ponte Vecchio.

Som ni ser här. Det är alltså bron med hus på.

I Florence kan se ännu mer marmor!

Och Leonardo Da Vinci museet vilket var det barnen tyckte var absolut coolast.

I Florence snubblade vi på en underbar restaurang, La Menagere. Sällan har jag sett ett längre bord. Bordet fylldes på under kvällen så till sist var alla platser upptagna.

Efter Florence åkte Micke och småtjejerna hem till Sverige och jag och Celeste drog vidare till Paris.

Där jag hyrt ytterligare en lägenhet på Airbnb. Den här lägenheten tillhör en amerikanska ”wedding planner” och hans man.

Jag bodde i Paris från att jag var 12-15 år tillsammans med min mamma och syster så jag har många band till den staden. Det är ju verkligen ofattbart vackert.

Anledningen att vi åkte till Paris var att jag och Julia (från Bag-all) skulle titta på en stor mässa, Maison et Objects. Nu när vi öppnat i Sverige vill vi försöka komma ut mer på den Europeiska marknaden och tror att göra en mässa kanske skulle vara bra. Så det var till att sätta på sig sköna skor och börja traska runt mässan. Om det är en sak jag lärt mig om mässor så är det att man måste besöka dem innan man ställer ut. Det är otroligt viktigt att man hamnar i rätt sektion, tillsammans med andra varumärken som man kompletterar. På så sätt hittar de rätta köparna till ditt bås. Mässor är en stor investering och kraftansträngning så det är väldigt viktigt att man gör ordentlig research först. Julia och jag gick 1.5 mil på den här mässan så ni förstår hur stor den är. Vi såg ändå absolut inte allt. Man skulle nog behöva en hel vecka för att se alltihop. Men vi klarade av det viktigaste, nämligen att hitta en avdelning där vi tycker att Bag-all passar in. Så nu får vi se om vi gör slag i saken och ställer ut.

En av kvällarna gick vi på en otroligt cool restaurang: Boullion Chartier. Det är en gammal arbetarmatsal med otrolig atmosfär OCH fantastiskt billiga priser! Detta ställer rekommenderar jag verkligen. Men gå tidigt för det blir lång kö senare på kvällarna!

Så hann vi med lite shopping också. Jag köpte den här underbara kjolen och Celeste köpte den fina tröjan i butiken Lys-Alexndra på 73 rue de Turenne. Jag är helt besatt av Afrikanska tyger och prints. Första bästa tillfälle jag får kommer jag göra en kollektion påsar i afrikanska tyger.

Sen snubblade vi på den här butiken på Astier de Villatte på 173 Rue Saint-Honore och så blev dessa tallrikar min nya besatthet. Tyvärr hade jag inte råd med ens en enda för tillfället. Men så fort jag blir rik ska jag tillbaks och shoppa loss!!

Vår sista dag åkte Celeste och jag till Versaille.

Trädgårds goals!

Micke får sätta igång med häcksaxen snart här hemma hos oss på landet känner jag…

Why not?

Trianon Palace som ligger i den stora Versaille trädgården är mycket vackrare än själva huvudbyggnaden i min mening.

Eller vad sägs om denna gång mellan husen?

Spegelsalen inne i stora slottet. Man förstår att Versaille står på ”the bucket list” för många av planetens människors . Det är så mycket folk inne i själva slottet att man bokstavligen måste så i kö och ibland är man så inklämd att man skulle kunna lyfta på fötterna utan att trilla. Vi trodde att september skulle vara off season, men ickesanicke.

Sista kvällen i Paris på ett mysigt café i Saint Germain. Som ni ser har jag träffa med mina initialer monogrammade i guld. Så många frågor och komplimanger som jag fick för min tröja i Paris! Jag ska berätta mer om detta i nästa inlägg.

Au revoir for now!

xxox

 

 

 

 

Inviiiigning!!!!

Så igår hade äntligen den stora dagen kommit för invigningen av Bag-alls butik i Stockholm! Som vi hade putsat och fejat för att få allting klart i tid. (Det är bra att ha en deadline så man verkligen måste se till att få upp de där sista krokarna, tapetsera toan etc…)

Här är vår fina lilla lokal på Roslagsgatan 21. Nya plantor utanför dagen till ära!

Här står Julia och vinkar och monogrammar tröjorna som personalen skulle ha på sig på invigningen.

Så här fint blev det!

Och så med namnen på framsidan. (Snart ska jag berätta om vår andra business där man kan ta med sina egna kläder, handdukar, mössor – you name it – och få dem monogrammade med vad man vill: monogramma.se eller följa på Instagram @monogramma.se)

Här står våra produkter uppställda på en stort industrivagn som jag hittade i Brevensbruk.

Här är vår köpmandisk som jag fyndade på Blocket!

Och tadaaaa…. en sprillans ny monogram maskin som vi tydligen är ensmamma i Norden on att ha för tillfället. Den gör otroligt fina monogram och har massor av andra brodyr möjligheter så som hjärtan etc.

Man kan inte tro att jag verkligen älskar färg vid första anblicken på Bag-all eftersom majoriteten av våra påsar är vita med svart tryck. Men om sanningen ska fram älskar jag färg. Här är våra Pompom cases som kan användas till datorer eller som sminkväskor. De har jättefint foder inuti också (alla har olika blommiga foder). Pompom casen är gjorda av en liten familjefabrik i Indien som gör de fina ”block printsen” för hand.

Presentpåsarna var min första produkt! Idéen är att använda återanvändbara presentpåsar istället för inslagspapper, som är en jätte miljöbov i tillverkningen och som sen direkt blir skräp… Nej, please reuse – waste reduce. Man kan superlätt sy dem själv. En beskrivning på hur man gör det finns i min bok: Drömfångaren

…som du ser här. I boken finns även hela berättelsen om hur jag gick från idé till ett företag som idag säljer i över 25 länder.

Vår älskade resekudde. Den är såååå såå skön och smart!

Drumroll please… här är vår überlyxiga toalett. Jag fattade inte riktigt hur dyr den här tapeten, Tibet från Clarancehouse, var när jag beställde den och det visade sig att de säljer ”half rolls”, dvs halva rullar! Det var något nytt för mig. Men som tur är räckte det precis och hjältarna Julia och Annelie fick upp den med perfekt mönsterpassning.

Nya påsar med våra två locations NEW YORK och STOCKHOLM! Man får dem för 40 kr med ett köp i butiken.

Man kan välja på pussmun eller hjärta!

Sen började gästerna komma. Först ut var mina bästa supportrar: Ebba von Mecklenburg till vänster, min mamma Gunilla Curman i mitten och hennes man Robert af Jochnich. Dessa tre har gjort Bag-all Sweden möjligt med sitt stöd. Så STORT tack till er! I love you!!!

Sen började det ÖSA in folk!! Sååå himla kul!! Det gick knappt att röra sig i butiken under stundom.

Min syster Stephanie (som har en superSUPER fin stickaffär Makeri14 på Köpmangatan 14 i Gamlastan, här är hennes webbsida: makeri14.com) och min pappa Lars Wesslau.

Kristin Kaspersen är en kompis sedan barnsben när vi spelade teater tillsammans på teatern Folkan. Hon skrev så gulligt om mig och familjen och Bag-all på sin blogg!

En annan fin person som stöttat mig mycket under åren är Pernillas mamma Christina. Snällare person får man leta efter! Hon och Hans har alltid varit så otroligt generösa mot oss barn runt deras barn. Hela deras hus var fullt av ungar som käkade upp allt som fanns i kylskåpet, stökade till, hittade på dumheter – men aldrig att de klagade på det. Nej tvärt om, ledorden var alltid – alla är välkomna!!

Sen så klart sist av alla kom den här gullisen: Pernilla, med ballonger, choklad och godaste vinet Pazzione!!

Min man Micke hjälpte till vid baren!

Blev helt överrumplad och hade faktiskt inte tänkt på att vi skulle kunna få så många blommor!!

Ingenting hade varit möjligt utan dessa tjejer: Annelie Pernling till vänster som är Bag-alls Sverige chef, moi, Celeste som körde monogram kvällen lång och Julia Arhammar som varit med Bag-all bokstavligen från första dagen!! Dessa tjejer är bara bäst! Så arbetssamma, så trevliga, påhittiga, omtänksamma och roliga att ha runt omkring sig. Lyllo mig!!

Gänget i sina fina tröjor!

Och så ryggen!

Vi var alla helt uppspelta och lyckliga när kvällen var över! Helt höga på alla fina lovord från kunder och vänner. Än idag känner jag mig upprymd och så glad!!

Tusen tack alla ni som kom! Och tusen tack alla ni andra som stöttar och hejar på på avstånd!!!

Love you all!

xx

 

 

 

 

Instagram