Mat, rabatter och märkliga frisyrer

Jag säger då det. Vare sig jag jag får vara med om Guds under på ett tåg – eller om jag tycker att man som förälder inte ska neka sina barns vänner mat – så väcker det känslor hos många av er mina bloggläsare!

I det här fallet nu med frågan om man ska låta barnens kompisar stanna på middagen eller få gå hem, så har jag ju redan sagt min åsikt. Sen behöver inte ni alla tycka likadant och för många av er verkar middagen vara en privat familjestund , och då är det ju så för er. Att JAG gillar att ha mycket folk hemma hos mig är ju ingen hemlighet direkt. Och jag förstår verkligen att det är en ekonomisk fråga för många också. MEN – som jag skrev – EN tallrik till får man nog ihop bara man vill…!  När jag var och reste mycket med min exman i Italien och hälsade på hans släktingar, så bodde dom ofta väldigt spartanskt och trångt och hade absolut inte dom bästa ekonomiska möjligheterna. Men var det nånting dom Aldrig snålade på, så var det MATEN!  Om vi kom på oväntat besök och dom precis skulle äta middag , så var det en självklarhet att det dukades fram extra tallrikar till oss!  För en italienare (och för dom flesta sydlänningar tror jag)  lagar hellre för mycket mat så att det blir över , än att riskera att maten inte räcker….! Och eftersom jag har tre halvitalienska barn med ett stort matintresse , så blir det väl så att vi lever lite likadant. Och skulle det vara så att något extra barn vill stanna och äta med oss och maten nu inte skulle räcka, så ger jag gladerligen bort min köttbit eller vad vi nu äter, och nöjer mig med bara salladen.  Det är ju bara bra för figuren vet ja…! 😉

I dag har vi fixat här hemma ännu mer,  och faktiskt även fått till trädgården så att den ser mycket bättre ut! Min igenvuxna rabatt som bara var ett ett enda virrvarr av ogräs och gamla torra blommor , gav mig enbart ångest eftersom jag inte visste vad som var vad..?! Och när det t om började växa upp ett helt TRÄD mitt i rabatten, så kände jag bara att det var lika bra att ta bort ALLT och lägga ny jord istället!

Före : Igenvuxen rabatt med diverse ogräs samt ett träd av något slag på väg upp…!

Efter : Rensad rabatt! 😛   Så småningom kanske någon annan person med gröna fingrar kommer att plantera nya vackra blommor där.. Jag lämnar helt enkelt över rabatten som en omålad tavla kan man säga…! 😉


De nya blommorna som jag köpte på Steninge Slott blev däremot pricken över i´t  i mina vackra blomkrukor på trappan! Tänk vad lite blommor kan göra ändå! :-)


En morgontrött Theo i morse när vi skulle gå till förskolan….

Vi inte så morgonpigga någon av oss här hemma direkt. Men så fort vi kommit fram till dagiset och han fick syn på kompisarna som var ute och lekte, så var all trötthet som bortblåst!  Mina kompisar har samma effekt på mig…! :-)  Inget piggar upp mig som mina vänner! 

Resten av kvällen har vi tillbringat hemma. Jag har pluggat manus inför TV-inspelningen som jag ska göra imorgon samt slökollat lite på Pilip och Fredriks nya program på 5:an…


Jag gillar Filip och Fredrik. Tycker att dom är skönt virriga, smarta och småknäppa i en härlig blanding. Men jag måste bara fråga : Vad är grejen med Pilips FRISYR…?! 

Den är liksom så… hög….

Mycket fascinerande….

Nej, nu måste jag gå och lägga mig innan jag fastnar i CSI-träsket och adrig kommer upp ur ur Tv-soffan…

Natti, Natti vänner.

 

50 reaktioner på “Mat, rabatter och märkliga frisyrer”

  • Ung the skriver:

    Men Mia…..!!! Ska alla låta bli att skaffa barn för att man någongång i framtiden kanske hamnar i ekonomisk knipa? Herregud, tänk lite. Man kan väl ha ett bra jobb och ha två inkomster när man skaffar barn, sen kan det ju faktiskt hända saker i livet för förändrar de ekonomiska förutsättningarna!!!

  • Sofia skriver:

    Helene – du pendlar ELVA timmar varje dag?? RESPEKT!!!

  • Mia skriver:

    Ni fattar att Pernilla inte direkt spatserar omkring Stureplan sådär va? Orka bry sig hur man ser ut de få meter man hoppar in och ur bilen till förskolan typ kl sju på morronen… hon åker ju direkt hem igen sen puckon!

  • Mia skriver:

    Att säga att man ”inte ens har råd med mat till sina egna barn” är väldigt konstigt.. Varför skaffar man barn då? Oansvarigt ju! Och ett dåligt argument.

  • Christine&Paris skriver:

    Som du säger, det är nog en typisk skandinavisk grej. Var man för sig själv i alla lägen. Frankrike är de likadana som i Italien. En extra tallrik är inte så himla big of a deal och de skulle skämmas över sig sjäva om de inte erbjudit en vän att stanna på middag. Men sen är det klart att alla inte har råd att bjuda sina barn kompisar på mat jämt om de knappt har för sina egna barn. Allt är ju relativt. Men någon gång då och då ska man väl kunna skrapa ihop en extra tallrik :)

    Tack för en trevlig blogg, roligt att du bjuder på dig själv som du gör!

    Mvh

    Christine
    http://christineiparis.blogg.se

  • Det är lite konstigt ändå skriver:

    Vi går idag mot ett mer och mer individuallistiskt sammhälle och med blå regering i spetser blir det större klyftor, mer pengar till de rika och mindre till de redan fattiga. Samtidigt är det så himla viktigt (enligt många som kommenterat) att vi ska bjuda våra barns vänner på mat hit och dit. Ja, då passar det att vi ska ta hand om varandra. Men när vi ska betala lite mer skatt för att ta hand om varandra blir det ett jäkla liv. Det om något tycker jag är småsint! Men om det nu är så vi vill ha det så tycker jag att vi ska rösta rött, där det handlar om att värna om varandra, ingen ska hamna utanför och folk som redan har det svårt ska få det lie bättre. Kanske skulle då era barns kompisars föräldrar ha råd att bjuda era barn på mat…. (eftersom det verkar vara så viktigt)tåls att tänka på tycker jag 😉 Passar på att göra lite smygreklam för rött i toppen 😉
    Annars måste jag säga att det för mig är en självklarthet att fråga om mat osv. Men jag vet folk som får låta bli att köpa aftonbladet varje dag (10 kr) för att spara in 50-60 kr i veckan. Det är lätt att tänka att har man det knapert med pengar så kan man bara dra in på något annat men det funkar inte så för människor som lever på marginalen, det finns likosm inget att dra in på.

    Tack för en jättebra blogg Pernilla :) Tycker det är så roligt att få ta del av ditt liv, du verkar vara en härlig mamma och dina barn verkar också härliga.

  • mallo skriver:

    alla har väl råd att bjuda på lite pannkakor eller korv och makaroner fast.iaf nångång ibland,pernilla menar nog inte att man ska bjuda VARJE dag.och dom som säger att dom inte ens har råd med mat till sina egna barn,skaffa inte barn.

  • Pernilla Wahlgren skriver:

    SVAR: Och TACK för alla FINA ORD!!! Sorry glömde skriva det! :-)

  • Pernilla Wahlgren skriver:

    Tack för alla era inlägg i ”bjuda eller inte bjuda-debatten”! Mycket intressant läsning…!
    HELENE: Jag tycker om när vi inte tycker lika allihop! Det är ju det som gör kommentarerna så roliga. Tråkigt om alla tyckte likadant , eller hur ?!

    CAJO: Jag upplever Ziperallen som stor i storleken! Jag har XXS och den är ändå ganska stor på mig. Men så är jag också liten. Bianca har stl XS och hon 165 lång och har former.

    MARIA: Vi får se vart vi flyttar. vi bodde i lägenhet på Östermalm innan. Får se om det blir så igen…?!
    VICTIRIA: Jag köpte krukorna för 6 år sedan när jag flyttat in precis. Minns inte var dock…?!
    ÅSA, JENNT PER : Ha ha. Jag måste erkänna att jag inte bryr mig det minsta om vad jag har på mig när jag lämnar på förskolan… Dom har sett mig i det mesta där. T om riktig pyamas! :-) Men sen åker Ziperallen av. Jag lovar! 😉

  • Per skriver:

    Går du omkring i den där mys pyjamasen utomhus? :)

  • Jenny skriver:

    OMG ärligt nu har du gått lite för långt.!!!!Hur kan du gå utomhus i den där mysoverallen. Det ser ärligt talat inte klokt ut. Så fult och pinsamt!! Jag rodnar bara jag tänker på det.

  • Sandra 31 JKPG skriver:

    Fint det blev efter rensandet! Blommorna på trappan gör sig verkligen bra där,kanon fint!
    Mysiga kort på dig och Theo. Bra med vänner som ta bort tröttheten,sådana har jag med :-)

    Kramiz

  • LJ skriver:

    Mina föräldrar bjöd alltid mina kompisar på mat när jag var liten, det var en självklarhet. En del av mina vänners familjer gjorde dock inte det, vilket inte får en att känna sig särskilt välkommen. I vissa fall fick jag stanna kvar på rummet och vänta på att kompisen åt. Det handlar ju om att ge och ta herregud. Om det är så viktigt att ha en stund med enbart familjemedlemmarna är det väl bättre att ha någon dag när barnen inte alls leker med kompisar. Det hade jag ibland när jag var liten och då gjorde vi någonting tillsammans bara min familj hela den dagen.

  • Malin skriver:

    Hej Pernilla!
    Tack för att du är så generös och delar med dig av ditt händelserika liv. Jag tycker att det är tråkigt att vissa har en sån elak ton när de kommenterar dina inlägg. Livet skulle bli bra tråkigt om alla hade samma åsikter. Men jag tycker att det är lågt att vara elak mot någon bara för att den inte tycker o tänker lika som man själv gör. Du verkar vara en så go medmänniska och mamma så låt inte någon trycka ner dig. De är bara avundsjuka på ditt härliga liv :-) Lycka till med husförsäljning och flytt!
    Kram

  • Elisabeth skriver:

    Blir lite ledsen när jag läser om att det här med att bjuda vänner och barnens kompisar på middag handlar om attityd… Numera kan jag utan vidare göra sånt, men det fanns en tid då det var en omöjlighet. Den ekonomiska situationen var ohållbar hur vi än försökte få rätsida på den. Vi gick flera tusen back varje månad och fick hjälp av föräldrar och svärföräldrar till mat.

    Vi drabbades delvis av den stora räntehöjningen på 90-talet och givetvis måste vi ha gjort egna felaktiga val och beräkningar… Att i en sådan pressad situation utan vidare slänga fram en tallrik till gick helt enkelt inte. Att vara i ekonomisk knipa medför också, iallafall för mig och maken, en skam och ständiga funderingar på vad vi kunde gjort bättre – vad vi gjort för fel och sådant tär fruktansvärt!

    Att det skulle enbart handla om attityd köper jag alltså inte och det svider rejält när jag läser sådant. Trots att det var längesedan nu. För jag vet att det finns många i dagens samhälle som har sådana förhållanden även idag. Ont i magen inför varje dag, inte veta hur man ska få ihop det… Ärligt talat kommer känslan från förr tillbaka för den sitter djupt.

    MEN jag vill också säga att jag är SÅ glad att det finns människor, som du Pernilla, som HAR möjligheten att bjuda för det är underbart med liv och rörelse och lyckliga barn, ungdomar och vänner. Då ska man absolut göra det. Jag skulle aldrig missunna någon att tjäna pengar och du Pernilla är, som många andra, värd varenda krona :-)

    Jag kämpade mig uppåt och har fått det jättebra kan jag tillägga :-)

    Men… Det finns de som vill och ändå inte kan – de är också värda all respekt.

  • Lisa skriver:

    Jaa, håll öppna dörrar…Har spenderat många timmar av sjuttitalet med att vääänta på kompisars middagar. Hos oss var det alltid fritt fram att fika eller bjuda på middag. Blä för tråkfisar! De e väl helt underbart att ungdomarna och barnen vill komma hit hem!!. Även om man har det knapert så finns det alltid rum för hjärta och lite mat!
    Så mycket väsen för lite mat…tänk att matsituationer är såå laddat för vissa föräldrar. En del vuxna lägger stor prestige i allt det där, även med att truga i ungarna mat Det tjatas och gnatas och hotas och blir tråkigheter. Hör tyvärr än idag hur föräldrar hotar med att barn blir utan efterrätt o.s.v. om de inte äter upp, tar en tugga till o.s.v. puh! hur orkar ni med er själva? Rena rama övergreppen faktiskt! Ge ungarna mat när de är hungriga. Det kommer alltid en ny hunger…
    // ”förskollärarmorsan”
    Kramen till dig Nilla!

  • Anna skriver:

    Pernilla jag är så ledsen att jag inte ser dina bilder..ibland bara halva och ibland inte alls..bhuhu
    Jag måste säga att du är fantastisk som kan ta till dig andras åsikter så neutralt som du gjort om ”matdebatten” och inte personligt och börja med massa onödigt tjafs som blir tråkigheter på denna så annars Trevliga blogg.
    Jag beundrar din kontakt med dina barn. Du är verkligen en förebild där.
    Jag kan känna mig trött och sur men då tänker jag på ord som jag läst i du sagt i intervjuer och skrivit på bloggen så blir jag glad och får ny kraft och tänker att jag har så Underbara barn att var stolt över. Annars kan dåligt humör gå ut över familjen. Tyvärr!
    Tack för din fina positiva attityd och utstrålning. Du ger oss mycket energi!
    Kram till dig och din fina familj!

  • Åsa skriver:

    Men håller med, går du ute i pyamas? De må vara hänt att de är sköna att ha inne men de ser för jävliga ut! Det är aldrig okej att vara vuxen iklädd i bebiskläder!

  • Sari Lindvall skriver:

    Hej Pernilla, jag tycker du är FANTASTISK!!!! Älskar att läsa din blogg. Och att man är gästvänlig är bara ett jätte plus. Förstår inte att folk hakar upp sig på allt. Det ska bli spännande att följa din resa till nästa ställe:):) Ha en bra dag Sari

  • Sanne skriver:

    Läser din blogg varje dag men inte alltid man hinner läsa andras kommentarer! Fascinerande att folk orkar! Då måste ju jag också kommentera din overall. Jag trodde att man bara hade den på sig inomhus!!! Nä inte i min smak alls! Ziperall, One Piece, You name it = skitfult (men säkert bekväm)! En annan fundering – kommer ditt hus annonserar ut eller är det bara visning genom ”kontakter”?

  • Christina skriver:

    Jag har 4 barn och det händer att jag ibland bjuder kompisarna på mat och ibland får de vänta på rummet.Förutsättningarna är ju olika.Om kompisen bor några dörrar ifrån och deras föräldrar också stått med middagen så finns det ju ingen anledning till att jag ska bjuda.Men om kompisen bor en bit bort och de har planerat att stanna över eftermiddagen och en liten bit in på kvällen så bjuder jag förstås.Och nu är det ju så att jag inte tror att någon bjuder sina barns kompisar på mat VARJE dag(inte Pernilla heller)så det där med ekonomiska förutsättningar köper jag inte riktigt.Här hemma blir det väl kanske en gång var fjortonde dag och det tror jag nog att alla kan klara av ekonomiskt.Två-tre pannkakor extra kostar inte många ören.Annars kan det ju bli så att de lite mer långväga kompisarna inte kommer över alls om de vet att de ska gå hungriga,och då gör jag mig hellre en äggmacka och bjuder kompisarna på en tallrik mat.Och om man vet att kompisar ska äta så lagar man ju till något enkelt och billigt som tex.ungspannkaka,korvgryta…..finns ju massor med recept på billig mat som går att dryga ut.Och med en macka till så blir alla nöjda.

  • åsa skriver:

    Att du lever i en helt annan värld än vad många andra gör märks tydligt. Försök att förstå att många faktiskt inte har en tallrik mat till, det finns ingen fil i kylskåpet att ta fram. Räcker maten inte de egna barnen blir det inte lätt att bjuda andra. Alla har inte så väl ställt och har faktiskt inte råd. En tallrik till kan verka enkelt att erbjuda för många men inte för alla…

  • Carola skriver:

    Ja herregud, dessa kommentarer. Kan liksom inte låta bli att småskratta åt vissa läsare och kommenterare utav din blogg.
    Förstår helt ärligt inte alltid varför vissa läser den över huvudtaget, om det är sådant irritationsmoment.
    Kanske ska de ladda upp inför ett box-pass och behöver lite ”angry-face” innan passet hihi 😉

    JAG älskar i alla fall att läsa din blogg. Den gör MIG glad!!!

    KRAM Carola

    http://www.flottforsmatt.blogspot.com

  • Carro skriver:

    Gick du verkligen till dagis i den där pyamasen??? På riktigt????

  • Jessica Eriksson skriver:

    Jag håller med om maten, hur många gånger har man inte fått ta en tallrik fil för att maten ska räcka till x antal vänner.
    Vart ska flyttlasset gå någonstans? Mina barn tyckte vi skulle köpa ditt hus -hihi lite väl långt typ 60 mil från där vi bor.
    ha en bra dag kram från Sölvesborg i Blekinge.

  • Viktoria skriver:

    Hej, Jag måste bara fråga var kommer krukorna vid entren ifrån, så fiiina.
    Bra blogg btw, har följt dig i några år nu:)

  • Pernilla skriver:

    Hej är in å läser din blogg dagligen men är dålig på å kommentera. Tycker de e toppen du har ett öppet hem. Så vill jag oxo ha det . Än är mina juveler bara ett å tre år men deras vänner kommer alltid vara välkomna å mat å fika ska jag nog lyckas fixa :) . Å fortsätt skriva som du gör, de är så kul å komma in å läsa.

  • Heléne skriver:

    Pernilla,
    är det inte därför du skriver i en blogg? För att dela med dig och höra vad dina bloggläsare tycker? Eller är det bara för att framföra DIN åsikt du skriver?
    Självklart ska DU säga vad du tycker i din egen blogg MEN om du har ett kommentarsfält får du ju räkna med att alla INTE tycker som du och de då också vill framföra sin åsikt.
    Du lever ju i en helt annan värld än vad de flesta här gör… och därför kanske dina åsikter krockar med vad de flesta har möjlighet och ork till.

    I det här fallet t ex är det väl så att många som jobbar heltid varje dag kanske har dåligt samvete för att de inte har den tid de vill ha med sina barn och då tycker att det är så pass viktigt att ha den tiden med barnen som ges vid middagen på kvällen. Att ha ork att varje dag laga mat till sin egen familj är nog för många… och hur gärna man än vill så kanske man inte orkar ha fler runt sig efter ( som för mig som också pendlar 11 timmar hemifrån – VARJE DAG ) en lång dag på jobbet..
    Att efter så långa dagar på jobbet är det inget alternativ att själv avstå min portion mat för att ge den till några kompisar… och som sagt så är det för många den enda stunden de har med sina egna barn på hela dagen.
    Skillnad är nog på helgerna då man både har mer ork och tid,
    Sedan som sagt är det faktiskt en ekonomisk fråga för många som knappt har mat för dagen till sina egna barn… där är faktiskt även en enda extra tallrik en tung utgift.

    Detta är bara min reflektion och jag tycker nog att du får förstå att du får reaktioner även i fortsättningen!

    KRAM

  • Karin skriver:

    Hej underbara Pernilla! Jag hittade nyligen hit till din blogg och fastande direkt- din glädje till livet och familjen lyser igenom hem till mig!!
    Jag är 20år gammal och ääälskar när du skriver om din familj och lägger ut bilder på alla barnen och kompisar. Det tycker jag är bland det roligast att läsa. Ville bara säga det, så du fortsätter att göra det.. 😉 hehe.
    Kommenterade inte ditt förra inlägg men när jag läste det blev jag helt varm i hjärtat- precis så öppen och välkommande för dina barns vänner har mina föräldrar också varit och det är jag dem evigt tacksam för!!!
    Stor kram på dig!

  • Katrin skriver:

    Håller med dej Pernilla. Om man har en eller två tallrikar till så är det mycket vunnet.
    har fortfarande en bra relation till mina barns kompisar fast dom numera är vuxna. Min yngste 28år trillar fortfarande in och ofta en kompis i släptåg. mat eller kaffe och jag vet hur lördagkvällen var. eller något annat trevligt (eller mindre trevligt) Om du har dina barn och deras kompisar hemma i soffan så är dom inte där dom inte ska vara ☺

  • sofi skriver:

    O M G!
    Hade det vuxit upp ett helt TRÄD i rabatten???!! Hur länge sen var det du /någon rensade i den rabatten??? Måste ju vara flera år sen !! Sen behöver man även klippa häckar o s v någon/några gånger per säsong beroende på sort. Nä, du ska nog bo i lägenhet, hihi!
    Vem gjorde jobbet, förresten?

  • Maria skriver:

    Pernilla!!

    Sjukt snygg i din blåvit randiga overall… Tummen upp!!

    Var ska Ni ta vägen nu då? blir det lägenhet?? me tanke på ditt trädgårds intresse??
    Var bodde Ni innan Ni flyttade till det stora gula huset??
    Det måste ändå kännas lite vedmodigt, kan jag tänka mig, har själv bott på samma ställe nästan 20 år nu. Tanken på att flytta lockar lite fast med blandade känslor….
    Önskar dig & dina fina barn en underbar höst//Maria

  • Petra skriver:

    Ja, den frisyren är LITE speciell på nåt sätt …
    Jag kunde inte sluta titta på den. Undrade samtidigt VARFÖR han har en sån frisyr. Vill han att vi ska tänka så som vi gör eller tycker han det är SNYGGT? Vill han se lite cool ut? Bara Brolle ser cool ut i en sån fastlagsbulle på huvudet. För övrigt gillar jag både Filip o Fredrik.

  • Anette, 5 barnsmamma skriver:

    Så stilrent och fint det blev med rensad rabatt, krukorna vid entrén – väldigt snyggt!
    När det gäller inlägget ang. maten så håller jag med dig fullt ut! Ibland kan ju hända att man inte har tillräckligt för antalet kompisar var liksom inte inräknat när jag började med maten……men erbjuder alltid mellanmål eller frukt om de vill ha. Tror också mycket på det många av er skriver att har man en god relation med sina barns kompisar (maten inbjuder ju också till samtal) så har man mycket vunnet.
    Tilläggas även här bör väl sägas att jag jobbar inte heltid och jobbar inom vården, så pengar har vi inte i överflöd precis.
    Din blogg är fantastisk och jag blir också stum över hur dina inlägg skapar debatt i de flesta fall………..minns Ullared :-)

  • Lotta skriver:

    Som du skriver, mat kan man tycker jag bjussa på. En period när mina barn bodde hemma kunde vi bli både två och tre extra. Inte lätt ibland men vi hade alltid knäckebröd att ta fram och så ibland stekte jag på lite hot dogs. Nästan alla gillar ju korv. Idag när huset är tomt ringer och tittar alla dessa underbara barn förbi.

    Många blir ensamma när ungarna flyttar och jag tror att dom kanske var lite ensamma innan också. Har sett alltför många ungar som inte ville vara hemma.

    men mitt måtto är att finns det hjärterum så finns det stjärterum. Så är jag själv uppväxt och jag hoppas att mina ungar för det vidare.

    Kram till Dig du underbara

  • cajo skriver:

    Jag tror jag blivit beroende av din blogg hahaha, går in där flera ggr om dan för att läsa vad du skrivit och alla kommentarer, för det är ju verkligen så att DU berör oss
    så med allt du skriver..i matfrågan gör man ju som man vill, jag har 2 döttrar på 19 0 21 och hos oss har kompisar alltid varit välkommna, både att äta och vara. Jag tror inte det beror på ens ekonomi hur man är som person,,Jag själv jobbar inom vården o har en låg inkomst. Jag håller med Malin H , ju mer vi umgås med våra barn o deras kompisar desto bättre relation får man ju..för övrigt så älskar jag din blogg pernilla, har följt dig sen -80 talet och tycker du verkar vara en väldigt generös människa som bjuder på dig själv här på bloggen, och det ska vi vara glada för..:)
    Förresten så undrar jag över era supersnygga ziperaller, jag tror jag bara måste köpa en sådan, de är ju bara så sjukt fina, o bara springa i hemma..
    Men hur är det med storlekarna?? jag vill ju att den ska sitta så där snyggt hängigt liksom..
    Ha en bra dag :)
    kramar
    cajo 41 år ..

  • annso skriver:

    För oss är det en självklar sak att man bjuder på mat när barnen har kompisar här, jag vet inte hur många gånger grannpojken har ätit mat hos oss, han bor då 20 meter från oss men vad spelar det för roll, vi är en familj på fem personer, tre barn och två vuxna o det är sällan en lugn stund runt matbordet och dessto fler dessto roligare och röriga:). Vi i sverige måste lära oss mer av de andra länderna som inte har det lika bar som oss: Givmildhet!/kram

  • Märta skriver:

    Måste bara komma med ytterligare en kommentar angående kompisar och mat etc. Man vinner så mycket på att öppna sitt hem, ju äldre barnen blir desto viktigare blir kompisarna. Har en 16-åring och vi känner verkligen hans kompisar, och de är ofta här hemma – roligt och man vet var de är. Det hänger med hela livet, min mamma har kontakt med mina kompisar och deras barn, vilket innebär att hon verkligen kan umgås med oss alla även nu när hon är 70+, vilket jag vet hon tycker är jättekul.
    Kram Märta

  • Camilla skriver:

    Hej!
    Jag tycker det är fantastiskt bra att du har ett öppet hem för dina barns vänner!
    Jag är bara 20 år och en fattig lärarstudent, men för mig är det en självklarhet att ta hand om de vänner eller ungdomar som besöker mig (Jobbat som ungdomsledare :) ). Vare sig det gäller middag, fika eller sovplats :)

    Att ge när man har lite, vare sig det är ekonomiskt eller energi ger dubbelt tillbak!:)

    Det är jättekul att läsa din blogg! :) Den strålar verkligen energi!

  • Linda skriver:

    Hej Pernilla!

    Jag tänkte bara säga det där om mat. Ha våra barn kompisar hemma och vi ska äta middag så självklart dukar jag åt kompisarna.
    Har barnen kompisar hemma så räknar jag med att dem ska äta här. Ska kanske tillägga att vi bor ute på landet, så kompisarna kan inte bara gå hem. Men det är ändå självklart att dem ska ha mat!

    Ha en bra dag!
    Kram

  • WhoopsieDaisie skriver:

    Jag är ”hemma mamma” och har ingen inkomst just nu. Vi har gott om barn här hemma och jag bjuder alltid på fika. Men middag har jag satt stopp för eftersom det sattes i system. Det fanns barn som aldrig ville hem och äta då. Så nu bjuder jag ytterst sällan på middag. Dessutom så vill faktiskt många föräldrar ha hem sina barn till middagen!
    (http://whoopsiedaisie.blogg.se)

  • Malin H skriver:

    Måste bara återgå till ämnet om middag. Om vi bortser till de ekonomiska förutsättningarna. Jag älskade att vara hos mina vänner där man fick den där hemma känslan. Tyvärr var min mamma lite av det där att hon ville ha det privat vid middagen, mer av principskäl än för pengars skull. Och i och med att hon hade den inställningen så blev det ju att jag hellre umgicks hos andra. Inte för matens skull men för gästvänlighetens skull. Och en sån gästfrihet för ju med sig en avslappnad känsla.

    Hade hon kunnat bjuda in mina vänner lite mer så hade vi kanske haft en ännu mer nära relation. Om hon lärt känna mina vänner ordenligt. Nu har jag istället fått jättebra relationer till mina vänners föräldrar och kan springa där helt ohämmat. Så här nu vid 25-års ålder kan jag tycka att både hon och jag vunnit på om det var hemma hos mig som the place var.

    Nu får hon enbart höra per telefon vilka vänner jag umgås med och vad jag hittar på med dom. Hon hade ju kunnat haft det annorlunda.

    Så Pernilla, fortsätt med det du gör. Har du bra relation med Biancas kompisar så kommer du även att bevara en bra relation till din dotter. Dom två faktorerna hör ihop.

    //Malin 25 år

  • Eva skriver:

    Är det inte han som heter Fredrik? Philip är väl han med mörkt hår? Fast jag vet inte, har också svårt att hålla reda på vem som är vem:)

  • U-70 skriver:

    Fina P

    Jag håller med dg fullt ut. Självjklart bjuder man de barn som finns i huset. Vi har tre barn och ofta har någon av dem kompisar vid middagen och självklart får de äta. Ibland har vi tom lagat lite extra av något annat för att alla skall bli mätta.

    Vi bor lite mer på landet och här gör de flesta på samma sätt. När barnen är hos någon ny komis/familj känner jag att vi måste ringa och säga när de är middag hemma för att man inte vet vad de tycker om man inte hör av sig. Vanligtvis säger även de föräldrarna att det går bra att de äter där för de har så kul tillsammans.
    Vi har inget överflöd, vanliga jobb men känner ändå att det är självklart att lite mat finns det alltid över…
    Kramisar

  • Lika skriver:

    Jag gör likadant. Står över min portion och låter kompisen ta del :-)

  • Agnetha skriver:

    Det är ju så kul när barnen är matintresserade. Jag älskar själv att laga mat och gärna nyttigt och jag måste säga att det har jag fört över på mina barn.
    De är inte så jätteduktiga ännu på att laga mat men de äter i stort sett allt och är inte rädda för att testa nya maträtter.
    Jag exprimenterar ganska mycket i köket och en dag tyckte väl min ena dotter att nu får det vara nog och sa till mig
    – mamma varför kan vi inte ha någon VANLIG mat till middag ??!! Sånt som mina kompisar äter hemma??

  • hönsmamma skriver:

    känner bara att jag måste få skriva om fööra inlägget…har idag vuxna barn(25,21)och har alltid haft det knapert ekonomiskt…men jag har alltid skjutsat, hämtat, lagat mat ,tillåtit många kompisar samtidigt(finns de som har begränsat antal och tex låter den tredje få gå hem). Kalla mig gärna hönsmamma det är jag stolt över. Jag har sånt bra förhållande till mina barn OCH deras kompisar som jag tro många skulle bli avundsjuka på…Alla är fortfarande en del av vårt liv, inte lika ofta men på exakt samma sätt..de är som om jag har massor av barn ovh ännu fler barnbarn…..Underbart

  • Nina skriver:

    Heja dej! Jag förstår inte hur folk orkar bli arga och störa sig hela tiden. Var och en gör som de vill sålänge man är snäll! Så tänker jag:) Kram på dej!

  • kerstin skriver:

    Du vet Pernilla…vi bor i landet Lagom där alla ska ha lika jämdjävligt och ingen ska tro att den är bättre än någon annan..Jantelagen gäller i samtliga frågor och du får defentivt inte ha mer pengar än någon annan och har du dessutom jobbat dig till dina pengar (och inte ärvt)så måste du iallafall se till att du betalar mer skatt ….om du ärvt dina pengar så kan du komma undan med att …ja det är ju inye riktigt dina iallafall…….Du fattar vad jag menar va=)
    ha en underbar dag, gläds över att du är du och du gör precis som du vill..Du är för härlig som det så bra är sagt=)
    Kram

  • M skriver:

    jag är uppväxt som du. åt jag så åt kompisarna om de ville. jag förstår om det är specialkoster och allergier etc som man inte vågar ta ansvar för men annars – nej. och jag antar de flesta låter sina barn äta hos kompisar istället för att gå hem och äta – undantag finns givetvis.

    jag tror det är mer en attitydfråga tror jag för som du säger så en tallrik kan man alltid få ihop. samma beteende hade vi då det gällde skjutsning till skola och aktiviteter. min mamma var en fena på att skjutsa oss för att vi skulle slippa gå iväg till bussar i mörker och kyla då anslutningarna var si så där. en del andra föräldrar – inte alla – skjutsade sitt eget barn och inte de som brukade ha sällskap från området.

    båda sakerna är ju självklart valfria men handlar än dock om attityd.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.

Instagram