Tidig sänggång – Lång dag imorgon..!

Ville bara säga godnatt innan jag släcker lampan och går och lägger mig.

Imorgon är det nämligen Dagen D , då jag ska köra min ”Stand up” för både TV-kameror och livepublik, så då gäller det att man är utvilad och har huvudet på skaft.  (Om jag nu nånsin har det i och för sig, he he…)

Jag har nu övat på alla i familjen och kört numret lite då och då var jag än har befunnit mig de senast dagarna.

Linus och Jessica fick en dos Stand Up när jag var hemma hos dom sist och även Nicke och Laila, mina barn och min stackars mamma och pappa har alla fått leka försökskaniner!    På köpet har jag fått en MASSA bra tips på vägen!  😛

Men jag kommer att vara skiiitnervös imorgon!

Snacka om att kasta sig ut i det okända!!  😯

Tänk om ingen skrattar och det är heeeelt tyst där ute i salongen…!

Hemska tanke!!  Nej , just nu är jag mest orolig för att jag ska komma av mig mitt i mitt nummer och inte hitta tillbaka in igen. DET vore inte kul.

Men ibland måste man utmana sig själv lite helt enkelt.

Och förhoppningsvis kommer jag att vara stolt över mig själv efteråt bara för att jag vågade – hur det än går…!

Wish me luck! 😛

Har NI gjort nånting nån gång som varit en extra utmaning för er?  Något som inte ligger inom de vanliga ramarna…?  

VAD i så fall och kändes det bra efteråt…?!

Tell me!! :-)

53 reaktioner på “Tidig sänggång – Lång dag imorgon..!”

1 2 3 4
  • Anna skriver:

    Sussi, det är ingen livesändning.

  • agneta blomberg skriver:

    Pappa skulle spela dragspel i en buss som åkte till Trosa. Det var en lördag så
    jag och syrran smarrade på lördagsgodis. Glupsk som jag är så hade jag snabbt glufsat i mig allt lakrits. Åt bara lakrits som jag älskar. Syrran hade ju alltid kvar godis så hon frågade om jag ville sjunga ” jag är så ensam på min sadel ” för alla passagerarna . Eh nej det ville jag inte. Skulle jag liksom. Jag var 13-14 år och syrran var 9-10 år. Det skulle ju vara lagom pinsamt eller hur.. Syrran satt och suktades med en lakritsskalle länge och väl så till slut sa jag ” okey ra ” jag sjunger väl då. Vi satte oss längst fram och pappa spelade som en gud och vi sjöng ” jag är så ensam på min sadel för jag har ingen häst”. Oj vilka applåder vi fick . Dom ville att vi skulle sjunga låten igen och det gjorde vi. Var det värt att sjunga för en liten sketen lakritsbit ja det var det faktiskt. Det var inte så läskigt som jag trodde att det skulle vara.
    När jag var 22 åkte jag som au-pair till New York. Det tyckte jag var modigt. Det var bra att jag väntade tills jag var 22 för då hade jag fått lite skinn på näsan. Jag ville åka redan när jag var 16 år. Gick ut gymnasiet och arbetade heltid i tre och ett halvt år innan.
    Tycker att det var modigt av mig att resa ensam till Los Angeles endast med min sjukdom som sällskap. Bokade bara fem nätter på hotell i Down Town och tog sedan bussen till west Hollywood och gick omkring med min tunga ryggsäck och letade efter ett billigt hotell. Jag frågade på många ställen vad det kostade innan jag hittade ett billigt kackerlacksställe att bo på. Jag snubblade på en trottoarkant och ramlade med ryggsäcken över mig. Låg och sprattlade som en kackerlacka . Fick hjälp av några snälla män. Dom drog upp både mig och ryggsäcken hur lätt som helst. Jag gick vilse många ggr i Los Angeles. Tur att det finns så många människor att fråga om hjälp. En gång så fick jag fråga flera personer efter hjälp att ringa en taxi för jag kunde inte hitta till motellet. Jag hamnade på samma ställe om och om igen.Jag älskar äventyr. Har inte varit på så många.
    Jag tyckte det var läskigt när jag skulle prata i tv via telefon när jag tävlade . Fick prata med Anton Körberg. Pinsamma jag sa att du är så rolig och charmig Adam. Berättade det för mamma och hon sa – men heter inte han Anton?! Eh oj då bortgjord igen. Snällt att han inte sa något snyggingen.Jo jag brukade kolla på vita lögner ibland men inte så ofta.
    Oj då vad jag har utnyttjat kommentarsfältet nu får jag väl skäll av någon låtsaschef. Har ni stött på sånna personer på arbetsplatser?! Folk som tror att dom är chefen?! Den riktiga chefen låter mig sköta jobbet självständigt men lilla låtsaschefen ska lägga sig i i onödan. Det finns människor till allt.
    Ha en underbar helg för det tänker jag ha med eller utan problem.
    KRAMAR AGGE-BAGGE

  • Anna skriver:

    Du kommer att klara dig galant!
    Jag började köra folkrace i våras. Det var en utmaning!!
    Tänk dig att stå på startplattan, sittandes med skyddsutrsutning i en skruttig bil. Gasa upp till ganska höga varv, så hela bilen vibrerar. 6 bilar i bredd. Röda lampan slocknar och alla drar iväg. I första kurvan kan de bara vara 2 bilar i bredd… Det blir krasch, ibland går det bra och ibland inte. Sen gäller det att vara snabbast runt i tre varv, utan att bli avprejad. Underbart!
    Så det är utmaningarna som gör livet.

  • Anna wass skriver:

    Lycka till vännen, jag tror du klarar det galant.
    Visst blir man starkare av utmaningar, det tror jag de flesta av oss skulle behöva. Att bara kasta sig ut i det okända….
    Det kommer att gå bra!

  • Sandra 32,Jkpg skriver:

    Åååå finaste Pernilla det kommer gå jättebra!!!
    Tänker på dig idag och önskar dit lycka till.

    hm…just nu kommer jag inte på nåt jag gjort utanför de normala ramarna men finns säkert nåt 😮

    Man måste våga för att vinna 😉

    Stor kram till dig <3
    Sandra

  • Susanne skriver:

    Lycka till, du kommer klara det galant tror jag!
    Min stora utmaning är att bli frisk igen o få tillbaka ett fungerande liv o det ska jag lyckas med.

  • sussi skriver:

    hej pernilla,jag kan inte hitta progrmmet som du ska vara med i,ikväll,jag har kollat i tv-tablån,alla kanaler.snälla kan du skriva vilken tid och vilken kanal det är,tack på förhand.ps.jag tycker du verkar vara en jättegullig tjej,ds ,sussi

  • Ingrid Kristensson skriver:

    Det kommer du att klara alldeles utmärkt, du är så rolig och duktig! Här kommer en lyckospark! Lycka till! Ser fram emot programmet när det kommer på tv.
    Kram

  • Lotta skriver:

    Det är bara att vara dig själv så skrattar dom, du e så skön med ditt knasiga liv som du alltid bjuder på! Själv höll jag en gång ett föredrag om hjärnskador för en klass tre, var sååååå nervös men ungarna var fantastiska och mycket intresserade. Kör hårt, ser fram emot att se programmet sen :-). Kram Lotta

  • Anette - www.ofeliashus.com skriver:

    Ja, visst!
    När jag startade min webbshop Oelias Hus efter 15 år som ”bara” mamma till våra 4 barn…det var nervöst, oroligt men också det roligaste jag har gjort!

    Utmanande och stressigt många gånger…speciellt när vår yngsta dotter Alva fick diagnosen Landau-Kleffner med Atypisk Autism precis efter starten. :-(
    Det gäller att jonglera och pussla för att hinna med allt.
    Men jag har världens roligaste jobb…och du vet… glad mamma – glada barn !

    Lycka till med dina utmaningar, du är duktig på allt som du tar för dig.:-) Så detta kommer säkert också att bli lyckat!

    P.S
    Älskar dina klänningar och din kokbok! <3

    Kram
    Anette
    http://www.ofeliashus.com

  • Märta skriver:

    Lycka till! Håller tummarna, det kommer att gå bra, du är rolig! :)
    Kram

  • Cina skriver:

    Ohlala, jag ska vara toastmadame ikväll på ett STORT bröllop. Nu börjar nerverna komma och det var skönt att läsa dina ord där det står att man måste utmana sig själv ibland och att man då växer!!!!!

    STORT TACK att du skrev just det idag :-)
    and wish me luck too!!!!!!!

  • Alexandra skriver:

    Det kommer du fixa galant Pernilla;) Njae jag är inte så mycket för utmaningar haha.Vill helst att det ska gå i gamla vanliga spår.Tråkigt :JA. Stort lycka till.Jag håller både tummar och tår för dig.Puss o kram hela dan.

  • www.marriie.blogg.se skriver:

    Åh vad härligt med en sådan dag. =) Ni verkar ha haft det supermys.

  • http://tusenskalattleva.blogspot.se skriver:

    Jag har varit hästvakt hos en kompis vid ett par tillfällen under sommaren. Har varit rädd för hästar, men varje gång jag varit hos henne har jag tränat mig genom att följa med henne ut i stallet och vara nära dom. Nu har jag alltså helt på egen hand klarat av att ta hand om dom under några dygn. Gett dom mat och vatten osv. Inte ridit. Det är väl nästa steg :)
    Kram Ulrika

1 2 3 4

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Instagram