Jag blir galen!

Ni får ursäkta att jag inte bloggat på ett tag. Anledningen är att jag reste till Marbella med Pernilla för att hjälpa henne bestämma vilket hus hon ska köpa. Jag har varit med och hjälpt henne välja sina två senaste hus på Lidingö och eftersom de har visat sig vara riktigt bra köp tänkte hon kanske att tredje gången gillt 🙂

Jag är SÅÅÅ STOLT över Pernilla att hon jobbat så hårt att hon har råd att köpa ett eget hus i Spanien! Hon har aldrig fått en krona av någon, vare sig man eller föräldrar, utan har slitit ihop alla pengarna själv. Hon är så otroligt driftig, duktig och pålitlig! Det är väldigt få personer som har en sån arbetsmoral som hon. Pernilla jobbar precis hela tiden, sju dagar i veckan och sent in på småtimmarna. När jag sedan länge gått och lagt mig sitter hon och bloggar, postar på instagram, svarar på mail etc till två, tre på morgonen. Att leverera så mycket som hon gör kräver en enorm arbetsinsats som jag inte tror folk tänker på.

Denna arbetsmoral har spridit sig till Pernillas barn också. Bianca, jobbar också nonstop. Vi har spenderat fyra dagar tillsammans och hon började jobba redan på Arlanda, fortsatte hela flygresan (vi satt bredvid varandra och körde på varsin dator), i bilen till hotellet la hon upp Instagram posts etc, väl framme på hotellet möttes vi av filmteamet för Wahlgrens Värld och själva inspelningen satte igång. Bianca filmar dessutom själv nästa hela dagarna till sin vlog. Vid ett enda tillfälle låg hon i solen i cirka 1.5 timme under dessa fyra dagar. Så de som kritiserar Bianca för att hon är överbetald eller på annat sätt har en räkmacka vet inte vad de snackar om. Både hon och Pernilla jobbar lika hårt som vilken bank VD som helst och borde tjäna ännu mer pengar i mitt tycke.

Båda dessa kvinnor är liksom jag egna företagare. Hade denna familj bott i Amerika hade de haft ett entourage som hjälpt dem med allt detta. Men eftersom det är Sverige de bor i är det inte möjligt för dem att ha anställda. Detta på grund av det jag skrev i mitt tidigare inlägg som du kan läsa här. De är praktexemplet på personer som faktiskt hade kunnat erbjuda arbetstillfällen till andra.

Hur som helst vill jag fortsätta prata om småföretagarnas situation i Sverige, eftersom jag nu fått ännu mer feedback om entreprenörernas vardag genom era kommentarer. Jag vill dela med mig den här kommentaren från SusannaW eftersom det hon skriver nästan ger mig hjärnblödning av ilska. Jag har kortat ner hennes kommentar, men Susanna W skriver:

Oj vad jag håller med er i era kommentarer! Jag och min man har tillsammans drivit företag i närmare 30 år och ibland undrar man varför man håller på… Sjukskrivna har vi aldrig varit, man kämpar på även om man är sjuk och dessutom skulle man få väldigt risig sjukpenning baserat på den inkomst man själv har, haha! Vi är faktiskt väldigt många företagare i landet som ligger långt under lägstalöner för de flesta branscher, alltså räknas som ”fattiga”, dessutom måste man själv hålla sig med försäkringar och att gå i pension kan man nog glömma!

Att ha anställda är, som sagt, väldigt dyrt och kravet att även små företag ska betala de första 14 sjukdagarna är horribelt och har man en anställd som är återkommande sjuk kan det verkligen knäcka en småföretagare då man dessutom inte får säga upp någon pga sjukdom utan har krav på rehabilitering för den anställde!

 I Tyskland har man ett perfekt ord för en egenföretagare: man är ”selbständig” – dvs man arbetar ”selb” (själv) och man arbetar ”ständig” (ständigt)! Nej, det måste bli lättare och billigare att driva företag, och framför allt ha anställda, speciellt i mindre städer och i glesbygd för om Sverige som helhet ska överleva, och kunna ta tillvara på den stora resurs av invandrade människor till vårt land, så måste det till stora förändringar!

Word Susanna!!

Tänk alltså att dessa modiga personer som vågar satsa som företagare hamnar i situationen att de blir ”fattiga” och kan glömma att gå i pension.

Dessutom kräver staten att man betalar lön för någon som är sjuk och inte jobbar OCH så måste företagaren betala för en ersättare. Och det här med att småföretagaren ska stå för rehabilitering av en sjuk anställd visste jag inte, men på vilken planet är detta rimligt? Tycker staten alltså att det är bättre att små företag som knäcks av dessa krav lägger ner och att både den tidigare arbetsgivaren och den tidigare arbetstagaren blir utan försörjning och kanske behöver bidrag istället? Vore det inte rimligare i så fall att staten står för bidraget när den anställde blir sjuk, dvs INNAN företagaren måste lägga ner sin verksamhet.

Jag i dörren till min butik på Mott Street. Här måste hyran betalas varje månad, samt alla anställda och så klart alla varor.

Jag förstår att man måste göra uppoffringar som egen företagare. Det är många, många, många månader som jag inte tagit ut lön. Jag måste/vill i första hand se till att mina anställda får sina löner, alla hyror är betalda och att det finns pengar att köpa in nya varor för. När ett företag så som mitt, Bag-all, växer är det naturligtvis bra och roligt. MEN jag måste hela tiden köpa in fler och fler varor, vilket gör att pengarna hela tiden går rakt tillbaks in i verksamheten. Jag är inte ett dugg rikare, i pengar räknat, nu än när jag startade Bag-all. Men jag är rikare på erfarenheter och får så otroligt mycket kul genom mitt företag. Jag får en enorm tillfredsställelse av att veta att jag ger 5 personer heltidsjobb och många fler deltidsjobb samt otaliga fattiga personer i de länder där vi tillverkar våra saker.

 

För några år sedan när jag fortfarande jobbade som stylist var jag i Los Angeles och gjorde ett jobb på Anine Bing. Anine är också en smart och arbetsam entreprenörskvinna.

Bild på Anine från plåtningen som jag stylade i Joshua Tree.

Bag-all var i sin linda och jag frågade henne om lite business råd och beklagade mig över hur mycket jag var tvungen att jobba. Då sa Anine en sak som jag aldrig kommer glömma och som faktiskt fick mig att ändra hela min inställning till att jobba sju dagar i veckan:

”Det är inte jobb, det är en livsstil”.

Det fick poletten att trilla ner hos mig. Som egen företagare måste man se sitt arbete som en naturlig del av vardagen. Låta arbetet bli en del av en själv. Ungefär som en familjemedlem till. Bag-all är mitt adopterade fjärde barn kan man säga. Jag blir inte längre störd när Bag-all pockar på min uppmärksamhet på en söndag till exempel. Ett annat sätt att uttrycka det är att ”gilla läget” vad det gäller allt jobb, efter det är som det är. Men man behöver verkligen inte ”gilla läget” vad det gäller alla dessa orimliga krav på de egna företagarna i Sverige. Det här ÄR faktiskt någonting som kan ändras om politikerna bara börjar sätta sig in i småföretagarnas situation. Egentligen borde det finnas en lag på att alla som vill bli politiker först måste ha 1. ett vanligt jobb, 2. försöker sig på egen företagande. På så sätt skulle de ha insikt i både arbetsgivarens och arbetstagarens situation.

Jag ska blogga lite mer frekvent nu så kika snart tillbaks!!

Tack för att ni läser och engagerar er!!

xx

Jen

Följ mig gärna på mina hemsidor: Bag-all.se och Bag-all eller på Instagram: @bagallsweden @bag_all och rent privat @jenniferjansch

 

 

 

21 reaktioner på “Jag blir galen!”

  • SannaW skriver:

    Tack för att du lyfte min kommentar Jennifer, jag läser din blogg med stort intresse och det ska bli spännande att få följa din resa till Bali!

    • Jennifer Jansch skriver:

      Företagares stories behöver delas. Majoriteten av svenskarna vet inte hur de små företagarna har det. Det är alltid bättre om man förstår varandras situation.
      Kul att du hänger med på vår resa!
      xx

  • Åsa skriver:

    Så bra sagt, och jag gillar speciellt den här meningen ”Egentligen borde det finnas en lag på att alla som vill bli politiker först måste ha 1. ett vanligt jobb, 2. försöker sig på egen företagande.” Det är otroligt hur okunskapen får frodas bland politiker. Varje politiker borde gå på anställningsintervju (och psykologisk test) innan de får någon viktigare uppgift. Inget företag skulle anställa en person till ett jobb som han/hon inte är kompetent för men uppenbarligen är det helt ok att låta kompletta idioter styra ett helt land.

    • Jennifer Jansch skriver:

      Haha ja psykologisk test är inte en dum idé! Då hade Trump garanterat inte kommit på tal…
      xx

  • Therése skriver:

    De finns de som arbetar för att överleva eller så lever man genom att arbeta.
    Jag och min man har alltid tillhört den senare kategorin, vi lever genom att arbeta, alltså det är vår livsstil. Vi arbetade dygnet runt även när vi var arbetstagare, en dröm för en arbetsgivare givetvis. Men vi fick också mycket arbetslivs erfarenhet och tillfredsställelse personligen genom vårt arbete. När vi så för tio år sedan kände att; varför inte hoppa av karriärsstegen, använda våra kunskaper och driva eget företag? Tillsammans är vi både utbildade och besitter all kunskap vi behöver för att bedriva bolag. Sagt och gjort, detta gjorde vi och vi har aldrig ångrat oss.
    Genom att jag abetat med både ekonomi, personal och verksamhetsstyrning i både små och större bolag så har jag en förståelse för det regelverk som ligger till grunden för företagsamheten i vårt Sverige. Men mycket behöver också förändras, det håller jag med om. Tyvärr bottnar många riksdagsbeslut i ren okunskap. För ett par år sedan kom min son, som studerar teknik på universitetet men som älskar samhällsvetenskap, hem helt bestört. Han hade undersökt de mest framstående politikerna i vårt land och kommit fram till att få hade universitetsexamen men även att fler hade ingen längre arbetslivserfarenhet. Tar man det i beaktande så är det inte konstigt att man känner att vissa beslut inte är verklighetsförankrade. Visserligen finns det flera samarbeten mellan näringslivsorganisationer och politiker men misstänker att småföretagen och då framför allt microföretagen ”glider mellan stolarna”.

    • Jennifer Jansch skriver:

      Good for you att ni fått igång er verksamhet! Ert exempel visar verkligen att man har nytta av sina erfarenheter från att själv ha varit anställd när man startar engen verksamhet. Jag har också varit anställd och vet hur det är. Min personlighet passar bättre som egen företagare dock.
      Alla tjänar på att se saker med olika ögon och från olika perspektiv. Det gör man lättast genom att testa lite av varje i livet.
      Lycka till med er business!!
      xx

  • Maggie skriver:

    Tack för dina inspirerande inlägg som ger en något att tänka på. Detta med att vara egenföretagare och vad det innebär, är en helt okänd värld för mig. Har alltid tänkt att det verkar så skönt och avspänt men ack vad fel jag haft. Blir matt bara du berättar hur det egentligen funkar.
    Imponerad av er driftiga kvinnor är bara förnamnet.

    Kram
    Maggie

  • Jessica skriver:

    Först tyckte jag du verkade ha supervettiga åsikter (och en skön kontrast på den här portalen 😉 ). Men nu tycker jag det blev lite gnälligt då du postade ditt Egen företagare blogginlägg. Nu tänkte jag gå mot strömmen här.

    1. Jag håller med om att det är tufft för oss småföretagare och entreprenörer att starta och det borde det bli ändring på.
    2. Men. Om du har svårt att ta ut lön kanske du borde undersökt marknaden för din produkt i Sverige. Du har ju egentligen en sjukt bra chans via Pernillas blogg där du säkert kunde fått statistiskt säkerställda svar.
    3. Varför startade du butik?? Varför började du inte på nätet? Du kunde skeppat från lagren i USA. Iofs kanske det hade kostat för mycket med tull skatt etc men du måste ju ändå importera för du har väl ej fabrik här? Det vore ju en onödig kostnad.
    4. USA må vara världens starkaste ekonomi men jisses vad det landet har problem. Sverige är oerhört mkt tryggare land att bo i. Tack vare skatter bla. Men jag ger dig att vi småföretagare behöver mer än nyfc.
    5. Mitt företag har dragit in mycket mer än det kostat men det beror på att jag jobbar över nätet. Endast en produkt som jag funderat på att utveckla var fysisk och jag la ner den då kah förstod att det skulle bli för dyrt.
    Jag önskar dig stort lycka till. Du är grym som kom till USA och drog igång. Där har du min högsta aktning. Människor som utan att ha något alls tar sig uppåt med driv och vilja är mina förebilder. Men det här och vissa andra inlägg tycker jag blev lite gnälliga.

    • Jennifer Jansch skriver:

      Haha, jag är inte ett dugg gnällig utan berättar bara hur det är för egna företagare här i Sverige vis a vis hur det är i USA. Det ÄR mycket lättare att starta upp och driva en business i USA. Det är ett faktum och något som Sverige verkligen skulle tjäna på att ta efter.
      Det är tyvärr också ett faktum som du kan läsa här bland kommentarerna bland annat att svenska företagare måste räkna med att inte ta ut lön för att komma igång.
      Vi startade en butik eftersom vi ändå kommer ha en hyra här i Sverige och då är en butik bättre än ett kontor eftersom folk kan komma in och titta på varorna. Vi har skickat våra varor från New York i fyra år snart och det är väldigt dyrt för kunden. Ibland har det blivit så mycket som 500kr extra för kunder – och det gillade inte vi. Så butiken är en service till kund och en plats där vi har kontor och lager. Det vi säljer i butiken täcker också hyran etc – så att ha en fysisk butik lönar sig för min business.
      Många saker är bättre i Sverige och en del saker är bättre i USA. Om Sverige kunde titta på vissa saker som de gör bra i USA så skulle Sverige bli ändå bättre. OCH det skulle skapas fler jobb.
      PS Jag tycker inte du är gnällig och jag tycker inte att vi kvinnor ska kalla varandra gnälliga.

  • Jessica skriver:

    Att företagande är en livsstil är för mig helt självklart. Jag har inte något emot att jobba en söndag. Jag älskar att jobba oavsett vad. Att Pernilla och Bianca jobbar så mkt som de gör är en förutsättning för att de ska lyckas. Och vad Bianca slipper är det värsta av allt: införsäljningen. Nu får ni säga vad ni vill men hon har ett varumärke att gå på och det ger henne sååå många fördelar som vi utan tidigare varumärke måste slåss för dagligen och ofta är det (tillsammans med snåriga regler – absolut) spm stjälper företag. Att ratta eget handlar om mycket men inget är större än att sälja. Har man hjälp där så blir arbetet både roligare och enklare. Tänker ofta på då Pernilla får nya projekt. Får! Det är lyx en masse. Därför beundrar jag de som kommer från ingenstans – som du – och lyckas ta dig fram. Tror du det hade gått I Sverige från början? Hur hade du marknadsfört dina produkter här? Hur gjorde du i USA? Kram.

    • Jennifer Jansch skriver:

      Hej Jessica!
      Jag tror inte att Bag-all skulle funka att starta i Sverige. Marknaden är för liten för en så pass nischad produkt. Här i Sverige kör jag Instagram och den här bloggen. Sen har jag jobbat i många år för svenska tidningar och har på så sätt lyckligtvis bra kontakter. I USA var jag med på en mässa, New York NOW, två gånger. Mässan var startskottet för Bag-all då några riktigt stora websites hittade oss då.
      Jag känner många entreprenörer, men jag kan utan att överdriva säga att Pernilla och Bianca är de två hårdast arbetande personer jag vet. De skulle kunna glida runt och ta det lugnt, men aldrig att de gör det. Jag tror inte folk förstår vilken ansträngning det är att spela in deras program. De bjuder på sig själva 24/7. Det tycker jag vi alla ska vara glada för att de orkar göra!
      Kram!

      • Jess skriver:

        Hallå!
        Nu följet jag Pernilla via bloggen och om det inte är så att hon döljer en massa jobb så känner jag många som jobbar minst lika hårt.
        Och insäljet är det tuffaste av precis allt vilket de båda mer eller mindre slipper. Dessutom har de den stora lyxen att spendera en massa tid med familjen. Allt det här saknar de flesta småföretagare så att ”jobba hårt” och ha ett ”hårt jobb” är en skillnad. Det finns mkt damerna slipper som lagerinventering, ekonomiarbete, Bolagsverket etc. Deras hårda arbete består ju i en hel del nicea uppgifter om bloggen speglar det du säger. Kanske är det tufft att spela in 24/7 men tycker man det kan man välja bort det. Det är
        En lyx de har råd med. De flesta företagare kan inte det. Det är inte mycket jobbigt en vanlig småföretagare kan välja bort. Med all respekt för vad de tar sig för – de har en del givet och som sagt: speglar bloggen i alla fall 75% av Pernillas företagarliv så känner jag de som jobbar hårdare (och absolut inte har ett lika starkt varumärke som öppnar så många dörrar) Kram and keep it Up 🙂

        • Jennifer Jansch skriver:

          Det är givetvis ingen tävling om vem som jobbar hårdast. Pernilla och Bianca är superduktiga, liksom alla egenföretagare, liksom sjuksköterskor, lärare, förskolelärare… Att man säger att någon jobbar hårt utesluter inte att även andra gör det. Många verkar ha en bild av att de lever något slags tillbakalutat lyxliv, men det gör de verkligen inte. Varken Pernilla eller Bianca skriver på bloggen om alla de tråkiga saker de måste ta hand om, liksom alla andra människor, eftersom det inte är intressant för er läsare att ta del av. De försöker komma på roliga och inspirerande saker att skriva om för att det ska vara intressant för läsaren.

          • JEss skriver:

            Tävling var det du som sa. Jag försöker bara nyansera bilden du ger mig. Jag skulle mer än gärna se vad de gör för tråkiga saker mer än reklam och lyxlunch inlägg. I mitt tycke skulle det vara en både ärligare och ”bjudigare” bild för den bild de ger mig idag stämmer inte för mig med det du berättar mot bakgrund av ovan sagda. Men jag tror inte vi kommer längre. Du har din bild – jag min. 🙂

          • Jennifer Jansch skriver:

            Det är omöjligt för dem att tillfredsställa allas önskemål rörande ämnen att skriva om på bloggen. Det kommer alltid att finnas folk som är missnöjda. Men det är ju det som är så bra med bloggar, gillar man dem inte så är det ju bara att låta bli att läsa.

  • margita skriver:

    Du verkar vara en vettig person och skriver många tänkvärda saker, men mycket i Sverige är bra och många flyttar också ”hem” om det krisar ihop sig för dom

    • Jennifer Jansch skriver:

      Det är många som flyttar hem, men också jättemånga som flyttar ut. I New York finns det enormt många duktiga unga svenska entreprenörer som startar och sköter sina businessar därifrån istället för att göra det i Sverige. Sverige missar massor av skatteintäkter och arbetstillfällen på grund av det.
      xx

  • Eva skriver:

    Haa-haaa , att USA är världens starkaste ekonomi är septembers och övriga månaders stora aprilskämt…
    Ett land som har biljoner i statsskuld och sitter i knät på Kina, jaa det landet är på väg utför…

    Tänk om Kina kräver en blixtsnabb återbetalning på sina lån, dom gett USA.

    Och med en sjuk pajas som president, så lär det gå ännu mer åt helvete både för landets ekonomi och för landets invånare…

    • Jennifer Jansch skriver:

      Ja usch man vill inte ens tänka på det! Hoppas att amerikanerna snabbt kan göra dig av med galningen Trump!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Instagram