Visar arkiv från april 2018

Som jag berättat om innan så håller vi på att öppna en Bag-all butik i Sydney! Det är jag och min gamla kompis Jenny Grimsgård som ska öppna tillsammans. Så för två dagar sedan flög jag därför till Sydney för att hjälpa till med det sista fixet och vara med på öppningen som är imorgon lördag.

Här är Jenny med alla kartonger golvplattor som kom från Bali preciiiiis i tid. Jag inhandlade alltså möbler och golv på Bali och skickade dem i en container för en månad sedan.

Min vapendragare Julia kom några dagar innan mig. Här ska hon strax montera ihop och få en sprillans ny monogrammaskin att fungera (för tredje gången). Jag är så otroligt tacksam för att ha Julia med mig! Vi har inte bara roligt när vi jobbar, vi har också supermysigt den lilla tiden vi är lediga. Den här gången har vi hyrt ett litet ”row house” i Paddington som vi bor i.

Det är inte exakt det här huset, men liknande.

Julia kom som sagt några dagar innan mig och har då bott i rummen som ligger ovanpå butiken.

Så himla praktiskt att kunna bo mitt i stan ovanpå butikslokalen. Vi kommer sen använda detta som kontor och lager, men bäddsoffan kommer finnas kvar.

Julia och Jenny hade verkligen jobbat på järnet när jag kom.

De hade målat alla väggar, fått upp lister och påsar. Och fixat jättefint i skyltfönstren. Det som däremot inte var klart var att lägga golvet. Och först kunde lyckligtvis Jennys man Johan hjälpa till.

Här är han – världens snällaste och dessutom duktig hantverkare!

Jag kom precis i tid för att se första plattan läggas ner! Kändes lite högtidligt faktiskt. Som att fysiskt slå ner en bopåle på Australiensisk mark!

Här har vi kommit en bit på vägen. Älskar det här ”tredimensionella” golvet!

Johan gjorde massor, men hann inte klart så det var bara för Jenny, Julia och mig att lägga klart och foga golvet.

Här står Jenny och blandar fog för fulla muggar. Alltså herrejäklar vad jobbigt det var!! Som tur var hade vi ingen aning om det när vi satte igång. Alla vi tre är väldigt lika i att vi tänker och säger att det här kommer gå snabbt och lätt.  Men shit vad vi fick slita. Julia och Jenny fogade och skrubbade och jag sprang med rent vatten.

Jag hade tre hinkar som jag gick i skytteltrafik med till vår extremt lyxiga toa, som är enda stället med vattenkran i lokalen. Jag räknade ut att jag måste ha gått med cirka 200 hinkar vatten totalt sett. Vi var rätt så ledbrutna i slutet av andra dagen.

Men så här fint såg det ut när Julia och jag gick därifrån på kvällen! Jenny och Johan stannade ytterligare några timmar och la kantbitarna.

Idag har det sett ganska så kaosigt ut. Lite mer golv skulle läggas, alla varor ut på golvet, monogrammaskin sättas ihop, möbler ställas på rätt platser, leveranser tas emot etc osv

Som tur är fick vi världens förstärkning i form av Jennys dotter Zoe. Hon jobbade nonstop under hela dagen med att ställa iordning varor. Det är verkligen kul att Bag-all är en family business även i Australien! Mina tjejer och Micke har ju alltid varit med och jobbat när det är något som kräver extra bemanning. När vi bodde i New York jobbade Celeste i butiken på helgerna.

Jag och Jenny kollar vem som är starkast! Jag tror nog att det är hon haha.

Imorgon har vi invigningen! Om du känner någon som bor i Sydeny är de hemskt välkomna! Mellan kl 12-15 på 400 Oxford Street i Paddington. Jag lägger snart upp bilder på hur fin butiken blev och från invigningen!!

xx

Följ mig gärna på Instagram @jenniferjansch @bag_all @bagallaustralia @bagallsweden

 

Jag har till och från, så länge jag kan komma ihåg, haft ont i ryggen på ena eller andra sättet. Som tur är är jag ju gift med en naprapat och Micke har genom åren verkligen sett till så att min rygg inte brakar ihop på riktigt. Han har tagit som vana att behandla mig och barnen regelbundet.

Själv tycker jag inte om att bli knakad i ryggen trots att jag förstår och vet att det verkligen funkar och är nödvändigt emellanåt. Men så fort Micke får upp mig på bänken börjar jag gapa: Aj, Nej, Sluta!! Haha. Han tar det hela med ro, men säger att jag lätt är hans jobbigaste patient. Han har lite att jämföra med eftersom han har 25 års erfarenhet och har behandlat många tusentals patienter. Det han tycker är allra roligast är svåra och ”omöjliga” fall (alltså sådana som kommit från andra terapeuter som inte klarat av att hjälpa dem.) Han brukar fixa det allra mesta. Faktum är att han räddat livet på tre olika män som han genom att diagnostisera dem märkt att något allvarligt inte stämmer och skickat dem till läkare som har upptäckt prostata cancer. Micke är verkligen ett med människokroppen. Han säger att han har en nästan tredimensionell syn av folks ryggrader och kan se på folk så fort de kliver in genom dörren vad de har för besvär och hur han ska fixa det.

Som ni kanske sett här på min blogg är Micke också otroligt duktig på yoga och har yogat i princip varje dag i 20 år. Han är verkligen så duktig på att varje kväll köra ett yoga pass. Själv yogar jag aldrig hemma utan bara när jag är i grupp, vilket blir några få gånger i månaden i bästa fall, vilket i sin tur gör att jag aldrig hellre blir bättre. Min yogalärares min var verkligen oslagbar när jag på retreatet berättade att jag började yoga för 25 år sedan.  Han trodde efter att han sett mig yoga att jag var helt och hållet nybörjare haha.

NAPRAPATONLINE

Med allt detta sagt vill jag tipsa om två saker: Först Mickes nya sajt, naprapatonline.se, där han hjälper folk som har ont eller besvär genom att skicka skräddarsydda övningsprogram i form av filmer för de specifika problem du har. Det är allt från musarm, till nackspärr, ryggskott, migrän, svårt att sova. You name it. Har det med kroppen att göra har han alltid en bra lösning. Enligt mig alltså. Så har du problem gå till hans hemsida och maila honom (mikael@naprapatonline.se) så hjälper han till.

Naprapatonline är en del av hans andra företag Addwell som jobbar med att göra appar med töjövningar för företag.

RETREAT!!!

Det andra jag vill tipsa om är att Micke ska göra ett retreat här på Bali i höst! Micke var i sin ungdom reseledare på La Piste och har stor erfarenhet av resor i allmänhet. Han ska kombinera sin kunskap som naprapat och yoga och kommer att erbjuda en helhetsupplevelse för resenärerna. Det kommer att innehålla yoga, naprapatbehandlingar, massage, god och nyttig mat OCH utflykter här på Bali (vilket är ytterligare något han verkligen kan).

Retreatet kommer att vara på ett fantastiskt hotell norr om Ubud uppe i djungeln. Det här är förmodligen en av de vackraste platserna på jorden!

Poolområdet!

Ett av rummen!

Det här retreatet är för alla, varesig man reser ensam eller tillsammans med någon. Varesig man har problem med ryggen eller inte. Vare sig man är gammal eller ung. Alla är välkomna! Det kommer vara fantastiskt för själen!

Om man efter de sju dagarna på retreatet vill se södra Bali också så kommer han ordna en tre dagar vistelse nere på vår favoritställe i Uluwatu. Jag visade bilder därifrån förut. Absolut finaste stranden på Bali i vår mening!

Kritvit strand…

…med turkost vatten. Vi ska dit imorgon igen så jag ska ta lite mer bilder från den stranden då.

Om ni är intresserade av detta så maila gärna Micke på mikael@naprapatonline.se eller skriv i kommentarerna här nedan.

Hoppas se er här på Bali!!

xx

Jen

Följ mig gärna på Instagram: @jenniferjansch och Bag-all @bag_all @bagallsweden @bagallaustralia eller våra sajter: bag-all.com, bag-all.se, bag-all.com.au

 

 

 

 

Fick en fråga i kommentarerna av en läsare som heter Anna K. Hon skriver:

Hej
Du verkar leva ett intressant liv 😀funderar på hur du resonerar kring miljön när du marknadsför påsarna kontra den mängd och längd du du och din familj flyger.

Hej Anna!

Jag är glad att du ställer den här frågan eftersom det finns många olika infallsvinklar på den här frågan.

För att backa bandet lite, så startade jag Bag-all för att jag dels ville starta eget och dels ville jobba med någonting som är bra för miljön. Det jag fastnade för var idéen om återanvändbara tygpåsar som kunde användas för att slå in presenter i istället för att använda inslagspapper.

Papper, och speciellt inslagspapper som ofta är färggranna med silver och guldtryck, är extremt miljöovänligt. Inte bara att man måste skövla skogar för någonting så onödigt som inslagspapper, utan själva processen att tillverka pappret är väldigt  kemisk. I slutändan hamnar papper på soptippen eller bränns vilket släpper ut karbondioxid i atmosfären. Papper är alltså dåligt från början till slut. Pappersindustrin är en av de största miljöbovarna och är den 5e största industrin vad det gäller energi konsumtion på planeten. Vill du läsa mer om detta så finns det fakta här.

Så idéen med Bag-all var alltså att göra tygpåsar som kan användas hundratalsgånger. Tänk dig hur många hundratals meter papper du INTE använder om du tar en tygpåse istället varje gång någon i familjen fyller år.

Då ställer man sig frågan bomullstyg helt kosher? Svar: nej. Det finns massor av problem med bomullsodlingar också vad det gäller miljöaspekten.

MEN av dessa två dåliga saker är tygpåsen ändå att föredra många gånger om.

Är Bag-alls påsar i ekologisk bomull? Nej. Varför då? Jo, för att påsar i ekologisk bomull blev för dyrt för kunderna. I början hade vi en kollektion presentpåsar i ekologiskt bomull, men ingen ville köpa dem på grund av det höga priset.

Jag fick alltså ställa mig frågan, ska jag lägga ner hela verksamheten på grund av att ingen vill köpa mina dyra påsar, eller ska jag fortsätta att försöka sprida budskapet om vikten av återanvändning och göra dessa påsar TILLGÄNGLIGA för den stora massan och inte bara en liten klick personer som har mycket pengar? Jag valde att fortsätta att arbeta med Bag-all och försöka göra påsar som folk har råd med och fortsätta att prata om återanvändning.

Det var förresten hela vitsen med att jag skrev min bok: Drömfångaren, dvs att jag ville informera människor om mitt återanvändningstänk.

Hela min poäng med att berätta om ovanstående är att när det kommer till miljön kan vi inte göra allting helt rätt. MEN vi kan alla försöka hitta vissa saker som vi själva kan göra för miljön och vissa saker som vi alla kan göra för att sprida tänket om miljön till andra.

Så vad det gäller flygresor vet jag att de inte är bra för miljön. MEN jag tycker ändå att vinsten med flygresor är väsentlig. Om vi, invånare på den här planeten, inte reser lär vi oss inte om andra kulturer. Vi ser inte vad de har att erbjuda eller problemen de eventuellt har. Vi kan inte göra affärer ihop etc. Jag vet att det är många strömningar i vår samtid som förespråkar isolationism, exempelvis Trump och många andra. Men att inte lära sig om andra kulturer och att möta andra kulturer tycker jag är farligt. Alltså tycker jag att flygresor ändå är bästa sättet för oss att förflytta oss mellan länder och jag tycker att det är värt det.

Barnen går på Green school här på Bali. De är de enda svenska eleverna. Jag tycker och tror att det som mina tjejer kan lära sig i den här skolan är något som de sen kan ta med sig ut i världen och sprida vidare. På Green school pratar de om Green warriors, som sprider budskapet. Men så klart, alla elever och deras familjer måste flyga hit för att kunna vara del av den här skolan. Det finns helt enkelt inget bättre alternativ.

Så för att sammanfatta min syn på detta så anser jag att vi alla kan, och bör, göra det vi kan för miljön. Men att vi alla måste förstå att ingen kan göra allt helt rätt. Vissa saker måste man helt enkelt bestämma sig för att man gör trots att det inte är helt hundra vad det gäller miljön. Att hålla på att ha dåligt samvete för att man inte kan göra allting precis rätt tycker jag inte heller att man ska ha. Dåligt samvete är en negativ känsla som inte gagnar någon. Man får fokusera på det man faktiskt gör och vara nöjd med det. Sen kan man så klart ha som mål att hela tiden addera till listan av bra saker man gör för miljön!

Kommentera gärna vad ni har för synpunkter i den här frågan.

xx

Jen

 

 

 

Som jag berättade i förra inlägget är jag och Micke på Fiji där vi har deltagit i ett yoga retreat.

Retreatet hölls av dessa två killar: Byron till vänster (byron-yoga.com) som normalt sett jobbar i Los Angeles och Paul Teodo (hans FB sida). Paul bor på Bali och är min och Mickes favoritlärare från Yoga Barn i Ubud. Paul är en fantastisk yoga lärare som dessutom har en helt unik specialitet och det är att han spelar akustisk gitarr som en gud. Det jag också gillar med honom är att han alltid har några smarta och sanna grejer att säga vid varje yogapass. Som i morse sa han till gruppen att ”du har mer gemensamt med en växt än din iPhone”. Och det har han ju verkligen rätt i! En planta har ju riktigt liv och det har ju inte en iPhone eller andra prylar.

Vid slutet av varje yogapass är det en avslappnings- och meditationsdel och då spelar Paul sin egenkomponerade musik på akustisk gitarr. Jag kan VERKLIGEN rekommendera den. Här kan hans musik laddas ner på Apple.

Under första yogapasset här på Fiji sa Paul att vi skulle ställa oss själva frågan: Varför är jag här? Varför har jag kommit hit? Just idag, sista dagen kom jag på svaret. Det får du se sist i bloggen.

För er som inte varit på yoga retreat så kan jag berätta lite om hur det är, i alla fall på det här retreatet. Vi började dagen vid klockan 7 med lite kaffe och frukt.

Sen förflyttade vi oss till Yoga shala, dvs yoga salen, med en fantastisk utsikt över en bukt.

På morgonen yogade vi mellan 1,5 till 2 timmar och efter det var det frukost.

Efter frukost kunde man välja på att åka iväg på någon aktivitet tillsammans med gruppen eller göra någonting själv.

Som ni kanska förstår är det inte jag på bilden! Utan Corine en gammal gymnast.

På eftermiddagarna kl 16 var det dags för dagens andra pass på runt 1.5 timme. På eftermiddagarna körde de för det mesta yin yoga, vilket är en lugn sorts yoga när man håller ställningarna längre och jobbar med andningen.

Den första halvan av resan kunde vi inte göra några utflykter på dagarna eftersom två cykloner, den ena (Joni) efter den andra (Keni), träffade Fiji. När det blåste som värst blåste vinden runt 135 km/h.

Här är ett papayaträd som stormen knipsat av precis utanför dörren till vårt rum.

Trädet gick i tre delar. Så ni förstår att det blåste ganska kraftigt!

För Micke och mig gjorde det inte så mycket att vädret inte var på topp. Dels så får vi ju sol och härligt beach väder hela tiden på Bali till vardags och dels hade jag om sanningen ska fram väldigt mycket jobb att ta tag i. Bag-all ska ju snart öppna en butik i Sydney och det är mycket saker som ska bli klar i tid. Jag ska skriva mycket mer om Sydney snart!

Under de blåsiga dagarna tog oss dock en liten tur in till närmaste staden Savusavu för att handla.

Att gå in i lokala mataffärer är bland de bästa saker jag vet när jag reser. Det är så intressant att se vad det är för matkultur i olika länder.

Lite annat stuk på affärerna här jämfört med Sverige…

På den tredje dagen tittade solen äntligen fram, om än lite osäkert, så hela gruppen åkte till stranden.

Micke och jag simmade ut och snorklade. Det var så många otroligt vackra färggranna fiskar att vi helt tappade bort tiden (och blev bortsvept av strömmen längre och längre bort från stranden där resten av gruppen var) att de när vi kom tillbaks hade åkt. En kille från hotellet hade stannat och väntat på oss, så vi fick en stund för oss själva på stranden vilket var ganska mysigt!

På en ”ledig” dag, dvs en dag då inga gemensamma aktiviteter var planerade, hyrde Micke, Paul och jag en bil för att ta en titt på ön,  Vanua Levu.

Fiji är verkligen helt fantastiskt grönt. Men det mest fantastiska är ändå hur obebyggt det är. Jag har aldrig varit i ett land med mindre bebyggelse och färre människor än i Fiji. I hela landet finns just under 900 000 invånare.

Vi åkte till ett naturresarvat där det fanns en gångväg i djungeln. Grönskan och växtligheten är så intensiv att den nästan är svår att ta in.

Mitt i djungeln kom vi fram till det här vattenfallet och var naturligtvis tvungna att ta lite yogabilder!

Sen fortsatte vi vår tur till ett annat vattenfall modell större.

Vattnet var så otroligt klart och rent att man kunde dricka det.

Pustar utanför en typsik Fijiansk affär på vägen hem.

Idag var sista dagen på retreatet och vi fick säga hejdå till det här härliga gänget. Så otroligt kul att ha fått så många nya vänner på bara en vecka!

Packad och klar med Bag-all!

Här är det lilla planet vi tog i morse för att ta oss till Nadi där den internationella flygplatsen ligger.

Bye bye drömmiga semester och fantastiska yoga retreat. Jag känner mig så otroligt lyckligt lottad att få ha gjort den här resan. Den har gjort mig otroligt gott! Det jag kom fram till varför jag var här är att jag verkligen måste prioritera upp mig själv och min egen hälsa. Det vill säga ge mig själv tillåtelse att gå iväg och träna och yoga och ta massage och verkligen ta hand om mig. Jag har låtit jobbet och barnen och allt annat komma före och jag måste tänka om mina prioriteringar. Det är NU jag ska ta hand om mig, annars kanske det inte blir något SEN.

Ha en härlig helg!!

xx

Fiji from above!

Följ mig gärna på Instagram: @jenniferjansch @bag_all @ bagallsweden @bagallaustrlia

 

Innan jag fyllde 50 i december frågade familj och vänner vad jag önskade mig i present. Jag kunde inte komma på en enda sak. Jag har faktiskt precis allting jag vill ha och behöver. Det är verkligen inte det att jag badar i lyx, utan snarare att jag inte (längre) tycker att jag behöver mycket saker och absolut inte lyxprodukter. När jag fyllde 49 år fick jag en liten Gucciväska, modell större plånbok, på en kedja som man kan ha tvärs över kroppen. Den använde jag nästan varje dag i New York. Men när vi flyttade till Bali kändes det fånigt att gå omkring med en Gucciväska så jag bytte ut den mot en liten bastväska som jag älskar.

Här är väskan jag använt dagligen i sju månader.

Alltså kom jag inte på någonting att önska mig. Men så en dag var vi på en yoga klass på Yoga Barn i Ubud och läraren, Paul Toledo, som är min absoluta favoritlärare nämnde att han skulle hålla i ett Yoga retreat på Fiji i april. Och plötsligt kom jag på exakt vad jag önskade mig: att åka till Fiji på yoga retreat!!

Så min käre man, Micke, satte igång en insamling och på min födelsedag fick jag en enda sak av familjen:

Hur gulligt, snällt och generöst var inte det??!!!

Och nu – tada – är det april och för två dagar sedan påbörjade Micke och jag vår resan till Fiji. Även fast vi bor i Indonesien är det långt till Fiji. Vi åkte först till Singapore där vi sov över natten. Sen direktflyg därifrån till Nadi som är huvudstaden i Fiji. Därifrån tog vi ett litet propellerplan till Savusavu.

Här är flygplatsen på Savusavu. Som ni ser är den inte stor!

Vi har haft lite dåligt vädret eftersom det just nu är en cyklon på gång här. Den är ganska stor och har därför fått ett namn: Josie. Men ska jag vara helt ärlig tycker jag att det är rätt skönt med regn och svalare väder eftersom vi annars har sol och 30 grader varje dag på Bali.

Här är lilla huset där vi bor! Så gulligt!

Det är lätt att packa upp när man har sina saker i Packing cubes!!

Igår kväll började vi med ett yoga pass i yogasalen med utsikt över helt öde öar. Det är verkligen inte ofta man är på en plats där man inte ser ljus från befolkning. Ska ta mer bilder på hur det ser ut och posta här.

Nu tänkte jag berätta lite om del två av barnens lov, som vi spenderade på södra delen av Bali i Uluwatu.

Uluwatu är en halvö med branta bergväggar ner till havet. För att bo nära vattnet måste man oftast klättra ner för ett gäng branta och smala trappor.

För de sista dagarna på lovet hyrde vi på Airbnb ett hus vid en strand som heter Bingin beach.

 

Som vanligt passade vi på att fotografera lite bilder både för Bag-all och kläder som vi sytt upp till Putu, en kompis som säljer kläder på olika Farmers markets. Här är en blus som är en riktig favorit!

Margaux med Bag-alls Pompom case.

Den här fina uppställningen gjorde Celeste i sitt rum!

Och Margaux är mästare av stilleben! Kolla vad fint hon gjorde!!

Här är stranden nedanför huset. Bakom ligger Kellys warung, där man kan äta frukost, lunch och middag om man vill. Stranden ligger rakt i väster så man har otrolig utsikt över solnedgången också! Warung betyder förresten liten familjeägd restaurang eller cafe.

Tjejerna på Kellys Warung.

Gissa om man blir glad när man hittar en sån här selfie i sin kamerarulle!!

Vi passade på att plåta Bag-alls nya Lace påse på warungen!

Bingin beach åt andra hållet. Där ligger Celeste och läser en bok.

På kvällarna spelade vi kort nere vid stranden. Vänd tia, Finns i sjön, Pumpen…

En dag tog vi en roadtrip till den allra södraste delen.

 

Där gjorde vi ett stopp på beach klubben Omnia. När vi kom dit visade det sig att barn/personer under 20 år inte är tillåtna så jag sprang in och tog några bilder.

Omnia har cool arkitektur, men det är inte riktigt min typ av ställe. Lite ”stekigt” skulle man kunna beskriva det utan att överdriva.

Så eftersom barnen inte fick komma in åkte vi vidare och hamnade på Karma beach, vilket var EXAKT min typ av ställe!!

 

För att komma till beachen måste man gå nerför 346 branta trappsteg. Men väl framme är det sååå värt det!

Vit sand och kristallklart vatten.

Karma beach är en beach club med härlig restaurang, som man ser till vänster här på bilden. Kan verkligen rekommendera det här stället!

Coola klippformationer!

Vid dagens slut var det bara att klättra upp alla 346 steg. För att tjejerna inte skulle tänka så mycket på hur jobbigt det var (och jag själv) bad jag dem räkna stegen. Cappi flög upp för trappan! Micke och jag stånkade och stönade haha. Sen var det skönt att sätta sig i bilen och åka tillbaks till en sista natt på Bining beach!

Bloggar mer om yoga retreater här på Fiji om ett par dagar!

xx

 

 

Som utlovat kommer här bilder på tunikan/klänningen som jag älskar!

Jag gjorde först en sån här klänning till mig, sen ville min mamma ha en eftersom hon älskade min så mycket, sen snodde Celeste min klänning, sen ville min kompis Putu sälja den på olika Farmers markets som hon brukar sälja kläder på. Så jag sydde upp några klänningar till henne och sen fick jag sy upp en ny till till mig själv och en till mamma etc osv.

Nu är det några av er läsare som också vill ha klänningen, så jag och Celeste har gjort ett instagram konto där man kan gå in och beställa en om man vill @the_nine_things heter kontot eller maila till theninethings@gmail.com Jag har inte så mycket tid att svara på mail och dylikt så det kommer Celeste hjälpa till med!

Klänningen/tunikan är alltså gjord i 100% jättehärlig bomull. Mönstret är handtryck med blockprint metoden här på Bali.

Trycket är alltså handgjort och det är därför lite oregelbundet, vilket är det som är fint tycker jag.

Jag gillar verkligen den här lite djupare urringningen.

Det kanske allra bästa med denna klänning är ändå fickorna! Jag kan inte leva utan fickor!  Har ett plagg inte fickor vet jag inte vad jag ska göra av händerna, eller telefonen, eller läppstiftet…

Vi syr fast en lite röd tråd på ärmen för ”good luck”.

Här ser man färgen väldig bra. Det är alltså en blandning av mörkblått och lite ljusare blåa toner.

Längden fram är 95 cm och bak 97 cm. Den är 60 bred och ärmen är 43 cm.

Jag är 166 cm lång. Om man vill beställa den kan man få den längre eller kortare.

Priset är 1195 kr inklusive frakt.

OBS Viktigt att tänka på om du är intresserad: Vi kan tyvärr inte byta eller ändra klänningen efter du beställt den. Vi syr upp klänningarna vartefter så varje klänningen blir specialgjord.

xxx

Jennifer och Celeste