Så här skönt hade vi det i morse, jag och Dino…..
En lång sovmorgon är det bästa som finns, om jag inte har Theo och inte behöver gå upp tidigt.
Har nu hunnit med Ekonomimöte hemma med Eva som hjälper mig med det mesta , och även tänt ljus och njutit av min fina guldgran från MiNilla. Hittills det enda julpyntet jag har hemma… Men mer lär komma.
Äter fil och dricker kaffe och läser mail, bloggar och tidningarna på nätet….
Hoppar till när jag läser den här rubriken , och hjärtat fryser lite till is….
Minns igen det hemska telefonsamtalet när Theos pappa ringde och berättade att Theo fallit 5 meter ner i kaklet.
Hur jag bara tänkte ; Herregud, det kan inte ha gått bra.
5 meter är ett oerhört högt fall , och när det inte finns något som bromsar fallet, eller mjukt gräs eller sand att landa på… Man tänker dom värsta tankar som finns….
Och den paniken, oron och ångesten som sedan följde tills vi äntligen fick röntgensvaren på att vår lilla kille var ok….! Så tacksamma som vi var då- och är fortfarande!
Just nu har jag svårt att inte tänka på personen som fallit, och hoppas och ber att han eller hon har samma änglavakt som Theo hade…!
Men trots att Theo mår bra fysiskt efter olyckan, så märker vi ändå att händelsen har påverkat honom mycket!
Efter fallet har han blivit allt mer otrygg på nätterna. Sover dåligt. Vaknar hela tiden. Är rädd och vågar inte somna för att han är ”rädd för att inte veta var han är när han vaknar”…..
Dessutom har han blivit extremt orolig för både mig och hans pappa, och om vi inte svarar direkt när han ringer någon utav oss så börjar han gråta och tror att vi är döda… Stackars liten . Det är mycket som händer och många tankar efter ett sådant fall som man nog måste bearbeta , och det är inte lätt att sätta ord på sin oro eller sina känslor när man är så liten. Vi får se om det blir bättre, annars får vi gå och prata med någon.
Däremot har det inte gjort honom mindre aktiv i sin fysik, och det är ju positivt, även om jag ofta får hjärtat i halsgropen när han gör sina frivolter överallt och närsomhelst! Men han har koll , en otrolig motorik och älskar att hjula och slå volter , så det vill jag verkligen inte ta ifrån honom!
Måste bara hitta en riktigt bra akrobatik/gymnastik-trupp som han kan börja i . Eller så får han börja dansa Streetdance som han också älskar.
Hej, förstår dig precis och min dotter var lika rädd som Theo. Min dotter föll 3mtr och fick en skallfraktur. 10 jobbiga dagar på akuten innan vi fick åka hem . Förutom hjärnskakning fick hon 50% nedsatt hörsel på ett öra. Jag är så otroligt glad och tacksam att vi fick hem henne igen det kunde ha gått riktigt illa.
Han är verkligen jätteduktig! Min 8-åring är orädd av sig, men volter och att dyka grejar hon inte ännu. Dock hoppar hon från femman
.
ja absolut! måste vara förfärligt jobbigt för både Theo och er som får stå brevid och se denna oro. sån tur att han har så många som ständigt öser över honom med kärlek och inget trygghet, många barn saknar tyvärr det
ja absolut! måste vara förfärligt jobbigt för både Theo och er som får stå brevid och se denna oro. sån tur att han har så många som ständigt öser över honom med kärlek och inget trygghet, många barn saknar tyvärr det
LENA: Theo gick på Parkourläger i somras. Tror han tyckte det var ”Så där”.
MAGGIE: Fina tänkvärda ord från dig som alltid. Absolut så ökar de som händer i världen och våldet här hemma i Sverige Theos oro ( och många med honom). Theo vill inte att vi pratar för mycket om sånt som gör honom orolig. Så det är en svår balansgång att skydda från information, samtidigt som man måste prata om det hemma eftersom dom tar upp det hemska som har hänt i skolan och kompisarna pratar om det på skolgården.
CARINA: Jag hoppas verkligen det, men har inte varit där själv och kollat…!
LINDA: Ja, och i dessa dagar med dödsskjutningar i skolor och självmordsbombare blir det ju inte tryggar direkt…! Hemskt att det ska behöva vara så…!
HELEN_ Tack för tipset med Cirkus skola! De har nåt liknande på Club Meds Kids club, så vi får väl testa det på Mauritius!
SARA; Ja, det är säkert en känslig ålder också. Men man vill ju att ens barn ska känna sig trygga, så vi får hoppas att det blir bättre – med eller utan professionell hjälp…!
oh såklart är det oerhört tramautiserande att vara med om något så fruktansvärt som Theo har varit. så himla klokt av dig att tänka på att ta in professionell hjälp om det inte blir bättre. så borde fler föräldrar våga tänka i vissa lägen.
vill bara tipsa om att barn i den ålder blir mer medvetna om liv och dör och brukar få många tankar kring döden och kan också bli som deppiga. detta är ett steg i deras utvevkling och kanske har detta blivit extra start för Theo med tanke på det han var med om. hoppas erat stöd hjälper honom igenom detta men annars finns ju bra hjälp att få som man inte ska tveka att ta.
hoppas allt löser sig till det bästa ☺
Vill tipsa om cirkusskola till Theo. Då kan han rikta in sig på akrobatik
man prova först alla grenar. Jättekul tycker min 10 åriga son. Cirkus Le Fou i Sickla är bra.
När mina barn var i Theos ålder var det mycke tankar kring döden. Kvällarna var värst och det var mycket ångest och rädsla både för att de själva en dag skall då men även att vi min man och jag kommer dö före dem. Jobbiga perioder och speciellt när man själv är skit rädd för döden och inte har något bra svar. Det gör ont i mammahjärtat och man vill bara ta bort allt som är jobbigt för sina barn.
Ja tur att det gick bra för theo! Fin guld gran
Åh stackars liten så många jobbiga tankar, hoppas innerligt att det går över snart så han kan slippa den där oron. Är så klart många tankar som ska bearbetas och det är ju inte alltid så lätt att sätta ord på saker och ting när man är liten. Så skönt ändå att han inte har blivit rädd för att göra allt det han tycker om och verkar vara så duktig på, vilken kille wow säger jag (men kan gott förstå hur du känner det när han går igång oj oj).
Kram Rosa
Ja riktig tur hade han er son!! Har badhuset hört av sig? och har dom gjort nåt åt saken så att inga fler barn faller?
Lille plutten då. Viken himla tur att lillen har så trygga föräldrar som slösar kärlek och omsorg på sin lille son. Jag tror inte ni behöver några goda råd hur ni ska göra – jag tror ni redan gör allt för Theo. Fortsätt som ni redan gör; var trygga och kärleksfulla. Sen kan det säkert vara skönt att prata med någon som är proffs på barn som utsatts för någon form av trauma. Om inte annat kan ni föräldrar få verktyg att jobba med, så att Theo får sova gott igen. De där existentiella frågorna om liv och död kan vara svåra ibland om som förälder vill man inte att ens barn ska behöva tänka på döden. Har ni funderat på om också vår otrygga värld, med allt som händer just nu, kan ha bidragit till Theos tankar? Även om våra barn inte ser på nyheterna och läser tidningar, snappar de upp vad som händer ändå. Det viktigaste är dock att ta frågorna på allvar, och det vet jag att ni gör. Keep up the good work!
Lycka till och kram ❤️
Parkour skulle kanske passa Theo? !
Stackars liten skrutt <3
Ja så tur det gick bra ❤️
Förstår reaktionerna efter en sån hemsk händelse ❤️
Kram Julia
ja Theo hade verkligen änglavakt den dagen
Vilken kroppskontroll han har redan, väldigt duktig
Jag hade råkat komma åt en inställning så att det inte gick att kommentera , men nu går det igen!
Testar