Angående diskussionerna som har varit här på bloggen ang privatvård eller inte, så vill jag bara säga att jag tycker självklart inte att man är en bättre förälder för att man går till en privat akutmottagning med sina barn. Varför skulle man vara det…?! I Sverige har vi en fantastisk sjukvård och den ”privata” vården är inte bättre. Möjligtvis lite ”snabbare”…
Men som jag ser det så går man inte före i kön när man har sina barn på Martina. Man gör en egen kö istället, så kanske den andra kön minskar… Jag vet inte om jag är naiv, men det är så jag ser det.
Självklart så har inte alla den möjligheten och jag kan förstå nu att det väcker mycket agg och ilska när det kommer till vård av sjuka barn.
Jag lider med er föräldrar som har kroniskt sjuka barn och blir ledsen om ni tar det som ett hån mot er att vi med ”friska” barn får gräddfil till akuten. Jag är fullständigt medveten om att Martina inte passar de som bor långt från Sthlm eller de som inte har ekonomi för det.
Och just därför var jag så glad att jag kunde göra ett samarbete med Martina där jag valde att och lotta ut 5 årskort här på bloggen så att även några av mina bloggläsare skulle få den möjligheten…! OM de ville.
Jag lovar er att jag bara ville väl. Men har någon tagit illa upp av detta så ber jag ödmjukast om ursäkt!
Det ÄR orättvist att vissa är friska och vissa inte!
Det ÄR orättvist att vissa har pengar och vissa inte!
Det ÄR orättvist att vissa får gratis och vissa inte!
Det ÄR orättvist att vissa svälter och vissa inte!
Det ÄR orättvist att vissa kan få barn och vissa inte!
Det ÄR orättvist att vissa är lyckliga och vissa inte….!
Listan är oändlig……
Och livet är tyvärr orättvist. Mot oss alla, fast på olika sätt.
Jag är evigt tacksam för varje dag som mina barn får vara friska och kan nog inte ens i min vildaste fantasi sätta mig in i hur det måste vara att leva med svårt sjuka barn.
Därför blev jag såklart väldigt berörd av detta inlägg, då det blir så uppenbart hur olika våra liv kan te sig….
Hej Pernilla hoppas att allt är bra. Vi har också en son som heter Theo. Han är 2 år och 4 månader. Han är sjuk och kan inte gå eller prata. Vi vet inte vad han har för sjukdom men dom har pratat om Retts syndrom, men vi har inte fått någon diagnos än. (har väntat i över ett år nu) Ibland är han väldigt orolig och inget är roligt. Då skriker han mest hela tiden. Det ända som hjälper är när han får åka bil. Det gillar han, där blir han lugn. Ett problem är att vår nuvarande bil börjar bli för trång, då hans ben ibland är stela. Vi skulle behöva köpa en större bil med skjutdörr på sidan för lättare i och urlastning av Theo. Problemet är att vi inte har råd och inte kan få något lån på banken heller. Om du vill kan du läsa mer på Theos sida. Det finns möjligheter att ge ett bidrag till hans ”bilfond”. Sprid gärna detta till dina kompisar och vänner, du har ju många kontakter.
Ha det så bra och sköt om dej
Avwww.theo.5min.se den
.
Som sagt. Livet är så jävla orättvist ibland!
Men många bäckar små…?!
Kanske kan vi som läser detta och vill hjälpa lille Theo till en drägligare tillvaro sätta in en slant på hans konto, så att hans älskade bilturer blir skönare för honom….!
Besök lilla fina Theos blogg på www.theo.5min.se