Uppassad!

Benjamin är hos sin pappa på Mallis, Bianca är i Marbella med kompisar och Theo är med sin pappa. Det blir lite tomt här hemma då, kan man ju lugnt säga…

Därför blev ingen gladare än jag i går kväll när min älskade Oliver erbjöd sig att komma över –  och laga middagen dessutom! Jag föreslog att vi skulle gå ut och äta först – Oliver, Johanna och jag.  Men att få äta Olivers hemlagade pasta slår det mesta, så jag tackade inte nej till hans erbjudande att dom skulle komma hem till mig istället. :-)

20130729-230658.jpg

Det enda jag behövde bidra med var att duka fram lite antipasto som vi intog utomhus – tills det började regna,  så vi fick flytta in till varmrätten.

20130729-230710.jpg

20130729-230838.jpg

Ganska mysigt att sitta inne också, medan regnet smattrar tyst mot rutan…

20130729-230702.jpg

Vääärlens gosaste Pasta Pomodoro a la Oliver fick stå och puttra på spisen medan vi intog förrätten…

20130729-230753.jpg

Pasta lagad med kärlek! ♥

20130729-230843.jpg

Färska jordgubbar med glass fick avsluta middagen.

20130729-230848.jpg

Vi kollade på Bond-filmen på TV en stund, innan ungdomarna åkte hem till sig igen…

Åh vad jag älskar dessa två som förgyller mitt liv så mycket,  och som alltid finns där när man känner sig lite ensam. ♥

20130730-211813.jpg

En stor kram till alla er andra där ute som också känner er lite ensamma ibland….

49 reaktioner på “Uppassad!”

1 2 3
  • Annica skriver:

    Precis känns verkligen jobbigt när folk klagar på sina barn eller skriker på sina barn. Har verkligen blivit allergisk mot att ”skaffa” barn,att bli med barn av ”misstag” och liknande uttryck. Att få ett barn är ändå en gåva för de flesta.

    • prince skriver:

      ”kärlek är en myt den som påstår annat den ljuger”

      skrivit av en tjej som är gift och har två barn.

    • Katrin skriver:

      Prince: Och det där var relevant i sammanhanget för att…?

    • prince skriver:

      ”Kärlek är en av de få saker jag inte har koll på, jag menar, att sätta någon annan före sig själv, hur fungerar det?” 2 maj 2011

      -Lisa Miskovsky

      mycket relevant.

  • Rosa skriver:

    Så underbart att få bli lite bortskämd när man känner sig ensam, vad är han omtänksam din stora fina son och hans flickvän. Det förhållande du har till dina barn är helt fantastiskt tycker och det ultimativa beviset på vilken otrolig mamma och medmänniska du är, jag blir alldeles varm inombords och hoppas så att jag och min son kan umgås på samma sätt när han är vuxen.
    Kram till dig fina Pernilla
    Rosa

  • Annica skriver:

    Ofrivillig barnlöshet är nog bland det värsta man kan råka ut för.Har ett någorlunda bra liv och försöker att inte låta barnlösheten ta över mitt liv. Det gör så ont och kan kännas så orättvist att jag aldrig kommer att få ett eget barn.

    • Halla skriver:

      Jag ska inte säga att jag förstår dig, men jag kan bara tänka mig att det sticker i ögonen när folk klagar på eller om sina barn, vad som kan ses som petitesser för dig.
      Sedan sörjer jag själv att min barn aldrig fick något syskon, det kanske låter som jag är otacksam, det är jag inte jag är otroligt tacksam för den jag har välsignats med! Men planen var ett syskon, ett barn till… anledningen till att det inte blev så är inte någon ”vanlig” orsak, vilket gör att jag skäms och inte kan prata om det med någon.
      Jag kan leva mig in i dina känslor ur ett perspektiv, att framtiden inte blev som man tänkt, det är inget man kunnat påverka själv, det talas alldeles för sällan om sånt här.

  • Prince skriver:

    man&barn är inget svårt att skaffa det är mycket svårare att bli kär i någon. Jag vill bli kär och sedan bilda familj

    • Halla skriver:

      Rättelse: Man skaffar inte barn, som man skaffar ett par nya stövlar. Man välsignas med dem! Försök förstå att alla inte kan välja.

    • Linda skriver:

      ”Inget svårt att skaffa”. Det var det mest nonchalanta jag läst på länge. Tack för den.

    • suss skriver:

      jag kan gå ut på krogen under min ägglossning, träffa ett kvart i fem ragg, gå hem till honom, ha sex, vips bli på smällen.

      Min killkompis älskar mig han hyser varma känslor för mig vill att vi ska vara mer än bara vänner. Kan utnyttja situationen bli tillsammans med en kille som jag inte har känslor för bara för att han är en skön snubbe, vi har en massa gemensamma intressen som sport

    • Katrin skriver:

      Suss; då måste du ha en massa barn då, eller?

  • Linda skriver:

    Tack för kramen, Pernilla. Den behövdes verkligen för jag är inne i en period då jag känner mig mycket ensam. Jag har inga barn och längtar verkligen efter en man och familj. . .
    Tyckte mycket om reportaget med dig i Mama och kände igen mig i din tanke att man kanske är alldeles för snäll ibland och att det kan leda till att en man tappar respekten för en. Det är verkligen inte lätt med kärleksrelationer…ändå är kärleken det största och bästa som finns! Kram tillbaks till dig!

  • Eva skriver:

    Modigt och fint skrivit.
    Så skönt att du har ett stooort barn som tar ”hand” om sin mamma.
    Tur att man har barn.
    Tänker på de som inte har eller valt bort barn.
    Vilken ensamhet om man då inte är två.
    Måste kännas fruktansvärt ibland som du skrivit. Men se det som att ta igen sig lite och vara helt själv några dagar kvällar kan faktiskt vara riktigt skönt. Eller hur?!
    Bara avkoppling tills barnen är hemma och röjer igen. Njut under tiden.
    Kram

  • Kristina skriver:

    Det är ”kvittot” vi får när våra barn blir äldre att de mer än gärna umgås med oss och gör saker/gester för oss för att VI ska må bra med.Ovärdeligt!<3

  • malin skriver:

    Fina du!
    Kram på dej!

  • Petra skriver:

    Vilken underbar fin son du har
    ;)maten såg bättre ut än resturangbesök.älskar ditt storafönster vid utsikt över sjön men trädet?jag hade velat ta bort det men kanske blir för ljust inne.kram

    • Pernilla skriver:

      PETRA : Jag lovar dig att jag också hade velat ta bort björken om det var möjligt, men det står inte på min mark så det är inte så mycket jag kan göra dessvärre…

  • Daniella skriver:

    Hej Pernilla!

    När jag läste det här inlägget och såg bilden där du hade dukat utomhus kunde jag inte undgå att märka ormbunken som stack upp i bakgrunden. Skulle inte du få dit några som skulle fixa det? Jag vill så gärna se hur din trädgård ser ut nämligen!
    Kram

  • Mari skriver:

    Men så underbart !! Fina du

  • luli skriver:

    Vilken jordnära å fin person du är!
    All lycka å glädje som finns önskar jag dig!
    Kram!

  • Maria skriver:

    Fina Pernilla förstår om du känner dig ensam…, men du är inte ensam du har din familj m föräldrar & syskon . Dina underbara barn & vänner som finns för dig . Önskar dig all lycka & kärlek . Jag är gift med en man som jag varit ihop med i 20 år vårat förhållande ät allt annat än bra …..,vi har tre fina pojkar som håller oss samman . Men att leva ensam i tvåsamhet är inte heller bra . Jag är övertygad att du kommer finna din man inom en snar framtid !! Du är en mycket snygg , fin tjej !! All lycka till dig ❤

  • Anki skriver:

    Så gulligt av Oliver att tänka på sin mamma när hon sitter ensamen kväll, att då bjuda henne på lite god mat
    Kramar från Skåneland

  • Iréne Larsson skriver:

    Du är älskad av många men jag förstår att det är tomt när alla barnen far iväg.
    Vilken fin son du har som inte bara kommer hem utan bjuder på en underbar middag.
    Men glöm inte att du har bidraget till att han blivit så omtänksam!
    Och dessutom är du så väldigt omtänksam, kärleksfull mot dina nära & kära.
    Stor kram från Iréne

1 2 3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Instagram