2013-08-14 - 08:46
För alla er som missade omslags-intervjun med mig i Mama, och som undrat hur ni ska kunna få tag på den – Nu finns hela intervjun att läsa på Mama.nu
”>
Dessutom har jag ett bra erbjudande till er just nu!
Passa på att prenumerera på Mama – och få min bok ”Pernillas Praliner” på köpet!!
Så kan ni baka nåt gott ur min bakbok och sätta er ner i soffan och läsa Mamma medan kakorna gräddas i ugnen…
Kan det bli bättre?! 😉
För att göra din beställning
klicka HÄR! <br
Heja Pernilla!!!
Vi lär av livet hela tiden och ibland känns det för tufft, men det ligger något att ”tiden läker alla sår ”. Från en som vet 😉 Kram
Fin och öppenhjärtlig intervju. Men jag måste få säga att även pappor har rätt att träffa sina barn, även om de nu tog initiativet till separationen. För det är ju så att barnen behöver båda sina föräldrar. Men jag tror du vet det innerst inne. Jag kan förstå att det svider och känns bittert ändå.
Tänkte bara på det när jag läste, verkade som både du och intervjuaren tyckte att det är mammornas rätt att ha sina barn. Fick en konstig känsla där, annars klagas det ju på pappor, gillar egentligen inte Mama-tidningen, den är lite enkelspårig i mina ögon.
Men trots det, härligt med din öppenhet.
Så fint skrivet, tack för att du delar och vågar vara så naken!!! Det gör ont i hjärtat av bara tanken på att inte få träffa min dotter varje dag, lider med alla er mammor som inte får det.
Hoppas att det löser sig och att du träffar någon att bli lycklig med snart igen, det är du verkligen värd.
Varma stryrke kramar!
Tack Pernilla för att du är så öppenhjärtlig! Jag läste intervjun nu och sitter med tårar i ögonen. Jag har själv gått igenom en skilsmässa och haft delad vårdnad om mina grabbar. Nu är de stora så det är inte på samma vis, men visst har det varit jobbigt många gånger.
Såklart extra jobbigt för dig att dessutom hantera pressen samtidigt som man inte förstår varför allt blev som det blev…
Tusen tack igen & massa kramar till dig!! <3
Hej Pernilla,
TACK att du så öppenhjärtligt delar med dig av det svåra i livet & tack att du la ut artikeln på bloggen, jag har försökt få tag på tidningen utan att lyckas!
Vad moget, eftertänksamt och klokt skrivet av dig, Millan! Vad bra att det verkar ha löst sig fint för dig och din familj.
Varma kramar (fast vi aldrig har träffats).
Här rinner tårarna!
Jag har vart själv med min son hans tre år i livet och jag kände igen mkt och blev så berörd.
Framförallt även imponerad av att du lyckats hantera att E valt att inte vara med och grävt ner stridsyxan.
Jag förstår verkligen vad du menar med att inte vilja va ifrån sitt barn som du tvingas till med din yngste, måste va fruktansvärt och jag fruktar att det kommer ske mig med en vacker dag då vi har delad vårdnad tråkigt nog.
Men just för att du vet hur hemskt det är, gör inte det att förståelsen för Es handlingar blir mindre?
Grubblar så mkt över det här. Utåt sett håller jag masken men inuti är det ju så trasigt.
Dina barn kan skatta sig lyckliga med en mamma som du!
Sitter här med tårarna rinnande och min man sen 35,5 år tillbaka tittar undrande på mig.
Vi har varit ett par i 44 år snart, men hade en stor kris för 35 år sedan, när vi var nygifta. Så jag bodde själv med tre småbarn ett tag, varav den minsta var nyfödd. Då var det ju bra för det var aldrig tal om delad vårdnad då, oftast var det ju mamman som tog hand om barnen. Men efter 3 månader flyttade vi ihop igen och fick ännu ett barn. Nu har vi huset fullt av barnbarn (väldigt ofta, kul) och allt är bra. Men då för 35 år sedan var det verkligen jobbigt. Jag själv med 3 små barn, nygift, nyinflyttad i en stor villa. Tappade 18 kilo i vikt dessa hemska månader.
Lider med dig när jag läser om allt tråkigt du gått igenom. Önskar dig all lycka i framtiden med din härliga familj och kommande stora kärlek.
Kram!
Tack för denna fantastiska öppna artikel! Jag fick ont i hjärtat och tårarna rann. Jag har nyligen själv gått igenom en tuff och jobbig separation och jag får ångest bara av att tänka på det. För mig kom också separationen som en fullständig chock, dock fanns det ingen annan med i våran bild. Men när man ändå inte förstår vad som gick snett så är det svårt att greppa och att komma vidare. Det är synd att inte människor har mer respekt för varandra, för det första, genom att kämpa för sin relation, men om man inte vill det, alla fall ha respekt nog att avsluta på ett ”bra” sätt, göra det som den som blir lämnad behöver för att denne ska förstå och kunna börja sörja ordentligt för att sedan gå vidare. Om man inte förstår så lever hoppet kvar samtidigt som sorgen finns där, så länge hoppet finns kvar så finns det risk att sorgen får ta för stor plats. Man kan också fastna i sin sorg, frusen sorg, om man inte tillåter sig att sörja ordentligt eller när den blir väldigt utdragen. Att kastas mellan hopp och förtvivlan sliter mycket på kroppen, jag är själv i denna fas just nu, tyvärr.
All lycka till dig, jag hoppas och tror att du kommer finna kärleken igen! Tack för en fin blogg och för att du delar med dig av ditt liv, både med- och motgångar. Stort KRAM
Du skriver precis så som jag också känner. Skulle verkligen vilja åka till Lidingö krama om Pernilla och säga att allt kommer ordna sig.
Styrkekramar till dig Pernilla och din familj. ❤
Hoppas allt löser sig för er! Jag förstår dig när du beskriver ditt barn som känslig
hur tacklar han det och hur förändras han? Man vill ju göra sitt yttersta för att skydda dina barn? Nu kanske ditt barn är en hon men jag skrev han då jag har en son som är väldigt känslig och fin. Dock mycket yngre än din. Är skillsmässobarn och va också känslig.
Tack Pernilla för den helt fantastiska intervjun. Så stark du är! Du växer mer och mer i mina ögon.
Stor kram!
Ellinor
Intervjun med dig berörde mig djupt. Så starkt och naket…helt utan skyddsnät. Du är en fantastisk mamma och förebild…
Varmt lycka till med ALLT!
Kram Maggie
Hej Pernilla!
Fantastisk intervju av en super mamma!
Blir lite fundersam på detta med vårdnaden, speciellt om man vill resa någonstans. Förstår om det måste följas men jag hoppas att ni kommer kunna lösa att man kan får vara med sitt barn vid speciella tillfällen lite längre och då har möjligheten att tex. åka på en resa.
Håller tummarna för att ni kan lösa detta i framtiden.
Följer din blogg varje dag och tycker att den har det jag vill få ut av en blogg. Tyckte att det var väldigt roligt när du och Linus drev med varandra sist. Humor av högsta rang!
Kommer och tittar på dig den 27 september.
Lycka till! Tesa
Heja Pernilla vad du är stark som berättar din historia!!
Han med stort H kommer att stå där när du är redo för kärleken igen.. ❤
Har själv blivit bränd ett antal gånger men har nu funnit kärleken på riktigt!
Kram och lycka till med allt!
Dette var veldig, veldig fint å lese Pernilla! Du gjør noe som er det viktigste av alt, nemlig å lytte til din egen indre stemme og handle etter hva den forteller deg. Noen ganger glemmer man å lytte godt etter, nettopp fordi man vil så gjerne noe annet. Eller tror man vil noe annet. Svarene ligger hos deg selv. Klem til deg
Jag är 17 år och kände att detta var jag bara tvungen att läsa eftersom JAG själv är ett skilsmässobarn och bor varannan vecka. Jag älskar min familj mer än allt annat på hela jorden, både pappas sida och mammas sida. Båda mina föräldrar har nya kärlekar och nya barn som då har blivit mina halvsyskon. Jag trivs så bra med både min bonusmamma och bonuspappa, verkligen! Det är bara att man ibland inte kan sluta tänka på hur livet skulle se ut idag om mamma och pappa aldrig hade separerat, skulle jag vara samma person ens? När jag tänker på det viset, är det ofta en äldre släkting eller någon annan person som berättar minnen från den tiden, 1996…året då jag föddes.
Personen skulle tex kunna säga: ”Jag minns så väl när din pappa och mamma var och hälsade på oss! Det var första gången hon blev presenterad för mig. Dom kom och gick här på grusvägen precis som du gör nu”
Jag tänker också ofta på om inte någon av mina föräldrar långt där inne, vid olika tillfällen saknar det dom hade från allra första början.
Fast jag är en lycklig typ och somsagt…kärleken är störst och min kärlek går just till alla mina familjemedlemmar. Kram
Fina du! Separationer är hemska även om man inte har barn. Känner igen mej i att bli bortvald man känner sej så ensam. Tack för att du delar med dej av ditt liv!
Kom just på vilken kille som skulle passa dig som handen i handsken…..Jim Carrey !! Snygg, förbaskat rolig, snäll,rik, sexig, och åker båge. Tänk vad roligt ni skulle ha det i er familj om han bodde med er 😀 Håller med dig om att humor är viktigt. Omtänksam, kärleksfull, rolig , pålitlig och inte snål , så vill jag att en kille ska vara.
Jag har förstått och säkert många med mig att Theo är en stor glädje i era liv.
Förstår att det har varit jobbigt för dig.
Ett fotografiskt minne det skulle jag vilja ha. Jag har ett tyflonminne jag. Det bara rinner av på en gång. Tänk vad lätt han kommer att få i skolan. Ett bra minne är jätte bra att ha när man pluggar
Du kanske har varit lite för snäll mot dina exmän men det är aldrig fel att vara snäll. En del tycker att snällhet är samma som mesighet eller dumhet men det håller jag verkligen inte med om. Jag var också för generös och snäll mot ett ex som inte alltid var så snäll mot mig. Jag sa ju vad jag tyckte och tänkte för jag är inte konflikträdd av mig. Jag tycker inte att man ska hålla tyst om någon är dum.
Du kan verkligen vara stolt över dig själv för du har gått igenom mycket jobbiga saker och klarat av det. Tur att du har haft dina vänner som ställt upp . Du verkar vara en bra vän tillbaka .
KRAM <3
Jag har aldrig tidigare kommenterat i en blogg, men kände att även jag, efter att ha läst intervjun i Mama vill göra det. Känner igen det du beskriver, jag har också haft delad vårdnad när mina barn var små och vet hur mycket sorg det innebär. Otrohet och att leva i ett ”låtsasförhållande” där man inte får prata om det, ”för då går han” har jag haft senare i mitt liv, så även där kan jag känna igen mig. För ca ett halvår sedan gjorde jag tre sessioner ”reconnective healing”… det handlar om att återkoppla till sin egen själ och sitt välmående och kunna släppa och bli fri från sådant som har påverkat en under livets gång. Kärlek till sig själv. Jag skulle så himla gärna, från mitt hjärta, rekommendera detta till dig!! Mitt liv har totalt förändrats på alla de plan jag önskat, och detta bara på 6 månader. Det kan låta lite flummigt, men jag är själv en jordnära tjej med sunt förnuft och logist tänk. Vill bara säga, testa, jag tror du kommer att älska det. Dessutom vill jag tacka för att du är så otoligt generös och delar med dig av ditt liv, du är verkligen en stark och fantastisk kvinna som jobbar otroligt hårt och dessutom hinner blogga mellan varven. Tack för sveriges bästa blogg! Kram
Herregud Pernilla! Vilken kvinna du är du är en riktig kvinna som man kan och mer än gärna vill se upp till!!! Jag är bara 22 år gammal har ej så mycket erfarenheter men asså jag blir rörd av det här reportaget för min mamma är skild och har varit gift 2 gånger och har barn sen båda relationerna och jag som är en av de äldsta barnen förstår hur min mamma har haft det men samtidigt vi var yngre om man är bara ett barn och bryr sig om att man själv ska få tillräckligt med uppmärksamhet av sin mamma men jag förstår verkligen allt vad min mamma har fått stå ut med och hur starka kvinnor som er är! Jag kan verkligen tacka dig för ett fint reportage och sen läser jag alltid din och biancas blogg asså ni är underbara och din familj är fantastisk! Glöm aldrig what dosen’t kill you makes you stronger! /E
Läste precis intervjun i MAMA,vet precis vad du går igenom…STOR Kram till dig Pernilla:-)
Så gripande och så starkt! TACK för att du delar med dig!
Dina barn verkar vara så fina och ha sån glädje av varandra. Du har gjort ett oerhört jobb med dem. Hoppas att lyckan snart kommer till dig och att du får uppleva kärleken igen.
Om ca en månad ska vi åka ner till Palma och då hade vi tänkt oss ett besök på Ribello. Har du någon/några goda rätter att rekommendera? Vad ska vi välja för något gott?
Stor styrkekraaaaaaaaam!!!
Jag har inga barn då jag har ingen nytta av den tidningen. Men jag skulle vilja köpa din bok. Vart kan jag köpa den och vad kostar den? Tjänar du mer på om jag köper den direkt av dig så sponsrar jag gärna dig
Jag vet knappt vad jag ska skriva, jag sitter här med tårar som runnit ner för kinderna, men jag känner att jag ändå måste skriva någonting.
Allt du har fått gå igenom hade jag aldrig kunnat tro, den uppfattningen jag har fått
om dig har alltid varit den glada härliga Pernilla Wahlgren med det perfekta livet som alla vill ha. Jag ber om ursäkt för den uppfattningen efter att ha läst denna intervjun. Jag tänker inte sitta här och skriva att jag förstår osv, då jag är ganska mycket yngre och har ej upplvevt allt du har fått uppleva. Har man inte gått
igenom samma sak så kan man inte förstå, på riktigt, anser jag. Jag skulle bara vilja åka till Lidingö, hem till ditt hus, öppna dörren och bara springa in i ditt hem och ge dig en stor kram! Du är en kämpe, en förebild för så många där ute! Stå på dig Pernilla, du har bevisat att ensam är stark!
Hellooooo! For et flott og rørende interjuv – du er veldig sterk som vil dele det du opplevd, med oss lesere og fans. Modig gjort…
Ta vare på deg selv!!!
Klemz Siw
Så öppet,naket och starkt!
Följ mitt liv som egenföretagare på Costa Blanca kusten!(hyr även ut kustens finaste bostäder)
Fantastisk intervju!!! <3
Starkt och modigt, jag är full av beundran.
Allt underbart önskar jag dig och din familj!
Kram
Förstår tufft! Jag kanske är på väg in i en separation, ligger utanför min kontroll. Vågar inte ens tänka tanken då får jag så ont i magen. Har ett barn som är känslig som person OCH är i en känslig ålder. Du verkar vara en bra mamma! Det kommer bli bra för dina barn. Ps. ”torra” akademiker behöver inte vara så torra som man kan tro
Ds.
Äntligen fick jag en möjlighet att läsa intervjun som har fatt sa mycket uppmärksamhet.
Jag kunde inte köpa tidningen eftersom jag bor utomlands.
Verkligen starkt gjort av dig Pernilla att vara öppen med dina känslor och berätta sanningen bakom er separation. Det blir alltid bara en massa spekulationer när kändisar separerar , bättre att fa berätta med egna ord.
Hoppas du finner lyckan med en ny man och kan lägga allt det jobbiga bakom dig.
Råkade snubbla över artikeln igår, fantastiska du. Stor respekt till dig som vågar visa att livet inte alltid är lätt, det är inte alla som pratar högt om sånt.
Kram
Du är verkligen så himla härlig, har läst din blogg ett tag och även om jag inte känner dig så känns det som att jag sett hur genuint fin du är som person, självklar med fel och brister som alla andra.
Känner igen mig i det …jag kände aldrig heller nåt behov av egentid på det sättet, det var bara hemskt när min dotter åkte till sin Pappa. Jag gick runt i cirklar i hennes tomma rum innan jag kunde ta mig samman och försöka hålla i hop tills hon kom hem igen. Det kändes aldrig naturligt att skiljas från henne på det sättet.
Du är väldigt modig Pernilla
Kram å hoppas du kommer bli LYCKLIG igen. I bland tar det tid…
Mary
Lilla fina människa!! Vad du har gått och burit på du är en så enastående underbar tjej!! Så skönt det måste ha varit flr er alla att du o Emilio kunnat börja umgås hoppas att det blir lika bra med Jocke! Du ska inte låta dej trampas på jag tycker att du är super som har kunnat hålla ihop familjen men även dej själv!! Kram Anna
Tack Pernilla för en underbar blogg. Läste reportaget i mama och tårarna rann nerför kinden. Hoppas att du finner lyckan! Igår beställde vi biljetter till Pricilla i november, Jippi, ska bli så kul! Kram till dig!
Hmm… Då ska jag ta och läsa på direkten!
Kraam
Petronella