I dag begravdes hela Nöjes-Sveriges ”pappa” Hasse Wallman på Värmdö i Sthlm.

Mannen bakom Wallmans Salonger och Golden Hits finns tyvärr inte hos oss längre.

Jag önskar så att jag hade kunnat vara där, men eftersom jag var tvungen att åka direkt från Göteborg till Örebro där jag har repat under dagen och uppträtt i kväll på Konventum, så fick jag inte ihop det tyvärr.

Hasse kommer verkligen att lämna ett stort tomrum efter sig. Han var älskad och omtyckt av SÅ många..!

Jag hade förmånen att få jobba med Hasse under flera år, och han är den som jag har att tacka för att jag började spela musikal igen efter att ha låtit popmusiken ta över efter mina första år som ”barnmusikalstjärna” på Folkan i Sthlm.

På 80-talet när Hasse Wallman tog över China Teatern i Stockholm så ville han ha med mig både i Cats och i West Side Story, men han lyckades inte övertala mig förrän år 1990 då jag tackade ja till att spela huvudrollen i musikalen Annie get your gun.

Hasse var övertygad om att jag var den rätta att spela den kavata Annie Oakley. Och jag är tacksam att jag fick chansen att få göra denna fantastiska roll!

Hasse var en sån oerhört varm och personlig teaterdirektör , och han trodde verkligen på mig vilket betydde oerhört mycket!

Året efter gav han mig den kvinnliga huvudrollen i Grease och jag fick spela Sandy för första gången.

En roll som jag kom att älska,  och en musikal som jag älskade ännu mer.  (Så mycket att jag spelade Sandy igen när den sattes upp 10 år senare på Göta Lejon.)

När musikalen Fame sattes upp direkt efteråt valde jag dock att tacka nej till Hasses generösa erbjudande om ännu en roll och ”bytte arbetsplats” ett tag.

Men några år senare 1997,  tog Hasse Wallman över Intiman och då var jag tillbaka hos Hasse igen!  Jag spelade där i två år och medverkade i de två roliga Fars-musikalerna Spanska Flugan och Charleys Tant –  där jag fick spela mot fina Uffe Larsson – som tyvärr inte heller finns hos oss längre…

Här med Lizette Pålsson och den nu mer bortgångne fina Gösta Krantz i Spanska Flugan.

Och här med min motspelare Ruben Salmander i Charlies Tant.

Efter det skulle jag få den kvinnliga huvudrollen i Lorden från Gränden och  jag tackade glatt ja först.  Men ångrade mig sedan och kände att jag inte ville vara borta mer från barnen på kvällarna, speciellt som jag varit gravid med Benjamin under Spanska Flugan och nu kände att min lilla 2-åring och de andra barnen behövde mig mer än publiken i salongen.

Därför hoppade jag av.  Ett inte helt lätt beslut då jag satte  hela produktionen lite på pottan, men jag var tvungen att  låta ”mamman” i mig bestämma denna gång…!  Ett val som Hasse tack o lov inte gav mig skuld för,  utan förstod.

Och att han inte var arg på mig för det bevisade Hasse ordentligt för några år sedan då jag förärades med en stjärna utanför Wallmans Salonger – trots att jag var den enda av de utvalda som aldrig hade jobbat på Wallmans Salonger.

Hasse i mitten omringad av alla sina ”Wallmans-stjärnor” , och så jag…

Kära Hasse!  Tack för allt du gav mig och alla andra du trodde på!  Vi är så många som har dig att tacka för så mycket! Du såg talang och du upptäckte tidigt så många av dagens artister som  du tog vara på och gav chansen att få glänsa!

Vi älskar dig Hasse! Himlen kommer bli mycket roligare nu när du har kommit dit….! För ditt skratt kunde ingen missa. Du hördes alltid högst i salongen på alla premiärer.

Vila i frid  finaste Hasse ♥