Visar arkiv från april 2010

Syret som gav mig liv

Har ägnat sista timmen åt att intervjua Experter på relationer. Vet inte om jag blivit klokare, men är det någon som lärt mig vad relationer är så är det min mamma.

Min starka, genomträngliga, öppna, älskade mamma. Kvinnan fick sitt första barn som 16 åring, på 60-talet. Då föddes mig glittrande om än lika starka stora syster, sedan pluggade och jobbade mamma tills hon var 25 år och fick min bästa vän, min extra arm, mitt stöd och inre röst, min andra syster. Sedan som i uppror och ren trots födde hon mig 36 år gammal. Välutbildad, klok, stark och full med järnvilja att ge mig allt. Vilket hon gjort. Verkligen gett mig allt.

Inga ord, inga kärleksförklaringar kan beskriva den oerhörda kärlek jag känner för henne och mina systrar, min pappa Leif, alltid närvarande. Och mina svågrar som funnits där sedan jag var yngre än mina barn är idag.

Dessa människor har byggt min grundtrygghet till en stålmur, bakat in mig i bomull och lagat de sprickor som uppkommit. Detta gör att jag var dag tar djupa andetag och känner deras kärlek. Deras stöd.

Drömmen om familj är och har alltid varit stark. Man ska vara tacksam om man får har dem nära sig. Jag älskar både min stora och Min lilla familj högre än allt annat i livet…

Kvinnan på bilden är skyldig till stora delar av denna kärlek

Instagram