2014-12-21 - 08:04
Krispig luft, isbelagda gator, frost på skog och mark. Vattnet ligger spegelblankt mot mitt barndoms Djursholm. Husen vi sprang i mellan, träden vi gömde oss bakom, båten som stilla puttrade över till ”ön”. De kalla kyssarna, de väluppfostrad pojkarna som tog ens hand, höll upp dörrar, ledde en hem. Bockandes för familj och släkt. Det var bättre förr, mindre yta, mera djup – eller romantiserar jag hur vi uppfostrades på 90-talet? Hur människovärden var något annat än idag? Att märken och hierarki inte var ett slagfält?
Minnen som kommer emot en medan dimmbanken sakta glider isär och blir till dag. En solig dag. Jag är tacksam. Lycklig. Jag lever mitt liv, och ingen annans.
Namaste
