Fick en kortare dag än vanligt. Efter byggdragningar tog jag lunchen med Anna W på Summit på Östermalm och pressinformationsdag som StarPR. Kul att spana in lite nyheter och smaka på godsaker.
Därefter var vi på begravning igen i den vackra Oscarskyrkan. Vår vän Christians pappa gick bort två dagar efter mamma. Efter var det en fin mottagning på Ulla Winblad på Djurgården.
PRESSDAG
Ljuvligt goda minilunchgodsaker från gastronomiföretaget Aveqia. Varför får inte jag till såna här grymt goda mathappenings?
Några glasburkar med blommor i all sin enkelhet och så fint.
Bosch har piffat sina köksredskap och dammsugare med nya färger. Det ska vara kul att dammsuga…
Supergoda var dessa härligt knastriga chips som inte korsat våra vägar tidigare. Ny snacksfavorit om det nu ska ”chipsas”!
.
SPORTLOV…
…och jag har ”mammaångest”. Den här veckan brukar far och son åka iväg till alperna sen 10 år tillbaka, med medföljande kompis tillsammans och jag har fått min behagliga egovecka.
Men inte i år för när man går i första ring händer det annat! Inatt kördes han iväg för att bussas till Badgastein Österrike med kompisgänget istället och bo på nåt youth hostel. Istället för att flyga och bo fint. Men så är det!
Därav min ”mammaångest”! Laviner, bla bla bla…. och varför blir dom där små sötisarna så jäkla stora i blixtens hastighet. Pippis krumelurpiller funkade inte 😉
Hoppas ni får en fin helg! själv ska jag tillbringa hela lördagen hos Ms W beväpnad med mina verktyg så det händer nåt där ute i huset.
Kram Susanne
Jag förstår din mamma ångest, han har väl lovat att uppdatera dig varje dag : ) Hoppas ni får en mysig lördag du o miss W, ( trots en hel del jobb o skruvande)
kramar
Den där mammaångesten och oroskänslan när man inte riktigt kan vara med, känner jag verkligen igen, fast man vet att de klarar sig och man måste släppa taget lite, men åh så svårt det är. Lukas kommer att ha en fantastisk vecka med sina kompisar, du får lova att du också har det och det kan ju inte börja bättre än en heldag med världens bästa Pernilla.
Sköt om dig raraste du och ha nu en riktigt underbar helg med vännen och mannen.
Stor Kram
Rosa
Åh förstår dig, våra mammahjärtan blöder. Jag kommer alltid va ”orolig” över min lille son ( hmmm 13 om en vecka). Har en dotter också, men hon har alltid varit så ordentlig o framåt o klarat sig så där har mitt mammahjärta funnit sig tillfreds o varit lugnt
Din stackare vad jobbigt med en begravning till så tätt inpå. styrkekram till dig. Och vad glad miss W måste vara imorgon som får hjälp o dessutom får umgås med en så underbar vän(som jag tycker genom blogg-läs). Ha en skön helg! Kram Camilla
Gokväll tjejen!! Åh va jobbigt med en begravning till så tätt. Jag förstår din mammaångest, jag är likadan, usch va det är jobbigt. Känns som det aldrig går över, hur vuxna dom än blir…Hoppas du får en mysig helg hos P, med lite vin och mys, inte bara jobb! kramar,M
Visst känns det i mammahjärtat!
Det vore ännu värre om ungdomarna allra helst hängde med oss föräldrar. Då finge man verkligen börja oroa sig, eller hur?