Lukas och jag…

Idag har jag fått Susannes förtroende att gästblogga och då tänkte jag ta upp temat:
Far och son och hur ett nöje även är en utbildning.

Eftersom jag är en hängiven utförsåkare, ville jag starta tidigt med Lukas, där bara han och jag tillbringar en vecka tillsammans varje år och åker skidor. När Lukas var 6 år bestämde vi oss för att åka till Alperna och det har vi gjort i princip varje år sedan dess. Valet av alpby växlade jag mellan Österrike, Italien, Schweiz och Frankrike om vartannat. Inför varje resa skulle Lukas träna på minst 10 utländska ord/fraser som en liten utmaning. En annan viktig sak, var att välja skidort som jag inte hade varit på för att få en nyansering.

Nu kommer det en bomb med bilder från 2000-2011 (våra äventyr slutade 2011, Lukas ville åka med sina kompisar 2012 och 2013) Men skam den som ger sig! Lukas och jag åker tillsammans i år igen, då till min absoluta favoritby, se slutet.

Lukas premiär startade i Sälen år 2000, 4,5 år.

. 

2002 var det premiär i Avoriaz, Frankrike (med en god vän till mig, Johan och hans son Jesper), en lite charmig alpby utan bilar, endast häst och släde. Vi satte barnen i en fransk skidskola på förmiddagarna, och så åkte vi dom på eftermiddagarna.
Jag sade till Lukas: ”du kanske inte förstår vad skidläraren säger (fransktalande), men följ bara efter och gör som dom andra”. Det gick bra!

Avoriaz ligger på en ganska skön klippa!!
.

2003 bar det iväg till Badgastein, Österrike och lite träning på tyska. Lukas var inte så intresserad av att bära runt på sina skidor, men vad hade han för val?
.

2004 blev det Courmayeur, Italien.  Nu trappades äventyret upp en smula. Här har vi just åkte Vallee Blanche med guide (därav repen runt kroppen, om man skulle hamna i glaciärspricka och snabbt kan bli upphissad).

Eftersom det är en glaciär med en massa dolda sprickor, åker man aldrig här utan erfaren guide och man följer alla säkerhetsprinciper, t.ex ALDRIG åka framför guiden! Detta är en heldagsutflykt, där vi åkte från toppen av Courmayeur i Italien och avslutar i Chamonix, Frankrike (tog en buss hem därifrån). Isgrottan som man passerar är häftig!

Härligt vitt italienskt vinterlandskap.

.

2007 började Lukas skidåkning arta sig bra och St: Anton, Österrike blev valet. Mycket skogsåkning och svarta backar (svårhetsgrad).

 

2009 lades ytterliggare en växel till och det blev Zermatt, Schweiz för 1:a gången för Lukas. Zermatt är som Avoriaz, en alpby utan bilar, en idyll!.

I bakgrunden syns Matterhorn. I Zermatt kan man mycket enkelt åka skidor över till Italienska Cervinia, vilket vi gjorde några gånger, och vips så talar dom italienska istället för fransk/tyska. Fonduen bytts ut mot Pizza.

Detta var första året jag såg till att vi alltid hade lavinsändare och spade när vi åkte opistat (jag hade även hållit en 30 min grundkurs om lavinfaror för Lukas och kompisar, säkerhetsaspekter etc en kväll innan vi åkte till Zermatt.) Vi har alltid kom-radio med oss, så att vi hela tiden kan prata med varandra.

Lukas och William stylar en varm skiddag, när dom körde i T-shirts!

.

Här har vi precis kärt glaciäråkning från Zermatts högsta punkt (Matterhorn Glacier Paradise).

.

Nere i byn inför 1:a skiddagen.

 

2010 Maierhofen, Österrike. Nu körde vi en veckas offpistkurs med professionella skidguider. Man har med sig rygga, lavinsändare, spade och sond (en 3 meter ihopfällbar sticka som man känner med). Nu tänker ni många, vad håller han på med!, det där är ju farligt etc etc.

Min filosofi är följande: Jag älskar skidåktning och det gör Lukas oxå. T.ex. det kommer nysnö eller Lukas följer med kompisar på okänd terräng mm och blir exalterad. Detta kommer Lukas att utsättas/frestas för, då vill jag förebygga med vilka risker som finns INNAN, hur man skall vara utrustad, vilka åtgärder man tar m.m. Kunskap och erfarenhet gör vägvalen mycket lättare.

Kallt så att det blev frost i håret…

.

14 år gammal, varm choklad i handen för Lukas del,  och med hela proffsgänget, efter en härlig skiddag.

.

2011 bestämde vi oss för Champoluc, Italien. Här med härlig vårskidåkning, där Lukas och jag åker i T-Shirts. Lukas kompis André Lindholm följde med oss.

.

 

André i  ”Devils Throat”,  en smal, svart nerfart mellan bergen.

.

Detta var ju sista året jag ”fick” åka med. För Lukas ville åka själv med kompisarna (2012 och 2013). …Men vi kör en reunion i år och åker på sportlovet till min absoluta favorit Verbier, Schweiz.
Gillar ni skidåkning, vill ställa lite frågor, tips mm… fråga bara!!

Tack för ett ni stått ut denna gång oxå!!

//Peppe