Kära vänner!
Vi är väldigt befriade från troll på min blogg. Vilket jag uppskattar väldigt mycket. I januari var det 11 år sedan jag började blogga här på Pernillas värld.
Från början var det mest om det som min blogg heter, om Inredning och Design.
Sedan fick jag en del synpunkter att man vill veta mer om personen som skriver. Och så har det blivit med åren. Inredning blandat med lifestyle.
Det tar väldigt mycket tid med blogg och sociala medier, men det är min bästa reklam. Jag får många av mina uppdrag via IG och här på sidan. Och nöjda kunder rekommenderar vidare till personer som inte har en aning om min blogg. Kan gå in och scrolla igenom innan man bokar upp möte. Sen rullar det på. Sen är det bara för den som är nyfiken, att söka i fältet högst upp på Kategorier eller söknyckeln efter det man vill läsa om.
Det är också ett utmärkt sätt att hålla igång huvudet. Det skadar sannerligen inte 😉
Och en himla bra minnesbank och dagbok över åren som gått.
Nog om detta. Jag fick en sådan fin kommentar från en läsare som heter Lena häromdagen.
Den är så tankeväckande att jag tillägnar Lena och hennes familj dagens inlägg. Tack Lena för dina vänliga rader 🙏❤️
”Gokväll <3
Älskar dina fina magiska bilder av lycka & glädje <3 ja man ska leva här & nu & ta vara på livets dagar <3 dom går inte i repris…
Min bror, inte så gammal har Ahlzheimer… jobbat hela livet mer än han velat, för att vara till lags, (inte en sjukdag på 40 år ) för hans vänliga själ, utnyttjad… sjukdomen redan vid ca 56-57 diagnosen vid 60… våra liv familjen är slagen i spillror…
Ta vara på livet 💖 lev & lev inte för ett jobb som bara tar din energi… njut av livet & lev & njut *hjärta* Vet att du förstår känslan & avgrundens vakuum, & minnet av din fina mamma 💖
Jag älskar dej & alla som förgyller sina liv med livet! Oavsett om det är en middag på en balkong hemmavid, eller vid havet bortavid… just att ge livet som är utrymme…
Väntar ändå på att ni ska öppna upp er ö & vi läsare får vara med om era fina sommarkvällar där 😊
Varm stor kram” 💖
TILL LENA
En färsk bild från vårt lilla hus på klippan. Peppe skickade den när han öppnade upp. Vackert men det var kallt som attan när solen försvann.
. 
Appropå njut! En bild från gårdagen. Huset är fullt av kaos och elektriker, en murare och en aircondinstallatör. Och miljarder pinaler överallt. Enda stället som det går att sitta på är på taket. Och jag unnar mig så gott det går. Blev en god stor pasta, några glas rött och en banandessert med cappuccinoglass med vispgrädde och en skvätt Baileys över det. Inom sinom tid är det väl klart.
Kram Susanne ❤️
Att blogga blir som ett gift när man väl börjat. Drev en matblogg paralellt med min vardagsblogg i många år. Det hjälpte mig överleva sjukdom och så småningom ett rörelsehinder. Jag har långt ifrån nåt spännande liv men har många läsare som tycker det är kul att dela min vardag. Bloggar bara för min egen skull, tjänar inga pengar på den. Fick en sån förfrågan om matbloggen men valde att inte nappa på det.
Tyvärr har jag råkat ut för troll och i och med det stängt av kommentarerna men får fina kommentarer ändå på twitter, insta och Fb. Delar där och gallrar rätt bra bland följare.
Började läsa hos dig för många år sen, nu sker det mer spontant ibland. Fått många tips från dig jag snott. Det här med att inte ha för små mattor t.ex. 😊 så tack Susanne för många års trevlig läsning. Hoppas på att kunna följa dig även lång tid framåt både här och på insta.
Tack och varsågod, Neta!
Ja då vet du ju vilket tidspussel det är med att få till sina blogginlägg.
Som sagt, ett bra sätt att hålla huvudet igång. Otroligt att dessa tröttsamma nättroll orkar förstöra för folk…
Ha det gott! 😊