Visar arkiv från februari 2020

Glitter på Yasuragi

Det händer alltid någonting med mig när jag hamnar i mitt rätta element. Zen.

När de digitala medierna försvinner, när pulsen går ner, när miljöerna talar mitt språk ( naturen ) när jag får praktisera meditation, yoga – närvaro.

Jag befinner mig på Yasuragi. Här för jobb och samtidigt lite stiltje.

Det är mobilfria zoner på hela stället (Älsk!!!) och jag har med mig Nova min dotter som assistent.

Jag ser på henne hur hon blommar upp också. Det ligger gömt där bakom hennes mänskliga väsen. Urkraften, glittret, lugnet, klokskapet och kunskapen. Om vad som ”egentligen” gör oss människor hela, lyckliga – mänskliga.

Jag andas in, jag andas ut. Och påminner mig själv om att allt det jag känner, allt det jag ser, finns här. Hela tiden. Vi måste bara bli bättre på att lyssna.

Namaste

Snubblar

Snubblar över orden. Börjar skriva, det händer nått och sen faller det i glömska. Orden har alltid varit mitt viktigaste verktyg.

Jag har hög rättspatos och avskyr – verkligen AVSKYR – snack bakom ryggen.

Jag kan dofta mig till småsinthet och skvallrande människor.

För blev jag upprörd. Yogan har lärt mig att se förbi det. Andas. Släppa.

Ändå fascineras jag. Av att så många göds av dömande, skvaller, falska påståenden och småsinthet.

Det började tidigt hos mig. När jag hickning skolan och barn tittade snett på mina kläder, att jag jobbade med reklamfilm eller att jag vågade stå upp. Och ut.

I tonåren valde jag bort jämnåriga för dem med mer trygghet. De som inte såg mig som ett hot. Mer som en gullig maskot.

Jag ser det ske runt omkring mig hela tiden. Svaga individer som kör härskar teknik för att vinna mark.

Det händer barn omkring mig , jag känner det i luften.

Efter vinsten av årets yogalärare blev det tydligt. De som glädja. Å de som kommer med idiotiska syrliga kommentarer.

För hade jag försvarat mig. Nu bara noterar jag.

Fan vad jag slitit hårt. Fan vad alla sliter hårt som försöker göra denna jord till en bättre plats.

Att vandra runt på sin Stig. Kasta åsikter, synpunkter och skvaller till höger och vänster. Medan man själv står still. Ja det är inget liv.

Jag vill leva, jag vill utveckla, jag vill blomstra och göda andra att blomstra. Jag vill lyfta, utveckla, ge.

Inte ta.

Lite pms idag. Men helgen har varit skit. Min första lediga helg och både fysiskt och psykiska påfrestningar gör sig påminda.

Resan till schweiziska alperna blev just inställd pga diverse saker jag inte behöver gå in på. Jag hade massor att göra förutom åka skidor med barnen.

Men men… livet…. det är bara att andas in. Andas ut. Och leva hör och nu idag. Och idag är himlen blå.

Trots att jag lovat mig själv att vara ledig blev det några snabba ( och sena zzzz) möten med både potentiella företag och privatpersoner (pt) under fredagen och helgen…

Namaste

Instagram