egen tid?

Hur gör man? För att få egen tid? 

Man tar den! Joo…. Ta den!

Imorse lämnades barnen på ”El club” där de går på ”sportcamp”. Bad, matlagningskurs, golf, tennis, paddel och kampsport. De kommer sova gott. 

På klubben finns bla ett mysigt kafé där vi tog frukosten tillsammans med goda vänner.   

Sen blev det egentid med min man. 

Egentligen mest jobbsnack. Juli är en tuff månad, många går på semester, men våra jobb stannar inte av. Bara svårare att få tag på folk:/ 

Men lagom till att det varma brödet med ekologiska olivoljor kom in, pausade vi och försökte njuta av stunden. 

 
14 år har vi varit tillsammans. Han är min bästa vän. Han är smart, rolig, trygg och våra samtal tar aldrig slut. Å när de mot förmodan gör det. Så är det okej. Jag älskar att umgås med honom. I tysthet eller storm, sol och regn. Bara vi två. Nörda ner oss i mat, diskussioner ( idag mest om Grekland ) och alla visioner. Alla vardagsting och allt vi vill (ska) göra med livet. 

   
Sen kom… Färsk mozzarella med tryffelsalt och söta ekotomater. 

 
Jag har haft ganska allvarliga ätstörningar som ung, å därför är det såååå viktigt för mig med mat. Bra mat, god mat. Riktig mat. Jag måste äta. Vill äta. Gott. 
Livet är för kort för att svälta bort det. För kort för att äta äcklig mat. Dör jag imorgon under en buss vill jag känna att jag dör mätt med alla sinnen i balans – låta kroppen ha levt, njutit. Fått ta in lust, passion, värme och njutning. Ät gärna bullar( men färska, från ett bra bageri) , å ta en sallad oxå. Drick gärna vin! Men gärna ekologiskt, å varannan vatten;) Träna gärna, men lagom. Promenera, njut av natur. Ofta. Kyss nån;) ofta. Säg ja. Ät godis ( men lyxigt sådant) . Ibland. Ja ni fattar;) Yin och yang igen! 

Kroppen ska bära oss genom livet. Så vi måste vara både snäll, och rädd om den. 

Det är så svårt i dagens samhälle, med sockerförbud och artificiella produkter fulla med just, socker. Svårt med ett fördömande samhälle men inget stöd för dem som behöver det. 

Svårt att vara förälder då det anses ”fult” att prata med barnen om mat. Det MÅSTE vi ju göra! På ett sunt sätt. Visa dem att mat ör bra, gott och nödvändigt. Rätt mat. 

Det är ett sjukt samhälle vi lever i. Vi stressar oss själva och barnen. Vi måste ställa krav, fråga i matbutikerna, ställa krav på restaurangerna. Varför tror ni ekologisk och glutenfri mat helt plötsligt dykt upp på hyllorna? För konsumenterna frågade efter det. Ställ krav. Det börjar med oss. Våga fråga. Efter bra mat.

Som avokado tillexempel 😉 Vi är besatta av guacamole just nu;) Måste pröva den överallt!! Sann matglädje.  
Kött äter jag ibland, oxå, även om jag absolut mår bäst utan, men ibland längtar kroppen – denna är på lamm. Å då är det okej, tycker jag. 

 
Wallderinska sport wear fick följa med hela dagen. Svettig är man ju ändå här nere haha. Och många går i träningskläder. Å det behövs lite ”balanserade” klädkoder här nere i Marbella bland alla guldklockor och LV väskor;) å kläderna passar in finfint;) haha 😉 

   

 Avslutade kvällen med långpromenad med lillkorven Fernando;)

  
Var rädda om er nu<3 

Namaste

 

16 reaktioner på “egen tid?”

1 2
  • Katja skriver:

    Behövde egen tid. Hyrde en bil och körde 100 mil i helgen. Stannade upp för att sträcka på mej, promenera, andas, skaka bort stelhet i armar och axlar. Körde vidare för att få avstånd till problem jag skjutit undan, väl medveten om att jag är tvungen att ta tag i dem. Månen har gått in i Skorpionens tecken.

    • Katja, fick gåshud när jag läste din kommentar… Jag är stolt över dig, bra gjort. Andas. Våra själar behöver stiltje ibland – och den enda som kan styra över våra liv, egentlig. Är vi själva. Viljan. Vi har fri vilja. Så välj rätt, för dig. Alltid. <3 Varm kram och tack för att du delade med dig!

  • Maggan skriver:

    Härligt att du träffat din soulmate<3 Jag kämpar på med att välja bort dålig mat mot bra/nyttig mat, men jag ÄLSKAR choklad och väljer tillochmed det framför mat!!!

  • Anna skriver:

    Du underbara kvinna som ger så mycket positiv energi. Just nu när jag längtar så mycket efter min man som befinner sig i Spanien (San Pedro) fyller du mig med massor av härliga känslor han kommer hem i morgon min underbara man, min bästa vän, 24 år har vi promenerat på livets stig tillsammans 14 år äldre än mig är han, jag var 18 han 32 när vi möttes många som inte trodde på oss, men vi är starka, visade att vi hör i hop, lyssnade inte på rösterna som sa hon är för ung, kommer aldrig att hålla, rösterna har tystnat nu. Han kommer hem nu för att hämta med mig ner, på måndag bär det av till Spanien (Torrevieja) ska bli så underbart, vi ska njuta av dagar med sol, god mat, goda viner härliga vänner. Dags att fylla på våra depåer.
    Stor kram och tack för alla underbara inlägg, du gör min dag och jag ler, skrattar och njuter av livet.

    • Fina Anna! Då vi väldigt nära varandra <3 Det är 13 år mellan mig och min man och jag var oxå 18 när vi träffades! Å inte bara det, vi ä befinner oss vid San Pedro, denna magiska lilla fiskestad;) Spanien ser fram emot att ha dig här nere och tusen tack för din oerhört kommentar! Torrevija är så vackert! Fyll på depåerna och vem vet, vi kanske ses nere på strandpromenaden i San Pedro 😉 kram

  • Lena skriver:

    Oh vad fint du skriver Emilia.
    Kram och tack för din underbara positiva blogg :)

  • Ramona skriver:

    Godmorgon :)
    Vad härligt du skriver. Är ljuvligt med god mat och jag skulle bli grinig om jag förbjöd mig från att äta det jag vill ha. Har varit där, fått dåligt samvete så fort jag ätit något som inte är bra för formen. Idag njuter jag av god mat och ett glas vin då och då varvat med träning och sunt förnuft <3
    Kram och tack för dina underbara inlägg som alltid får en att tänka till på ett eller annat sätt

1 2

Lämna ett svar till Anna Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Instagram