Så botar du oro

Lider du av oro? Katastrof  tankar? Ångest? 


Då är du inte ensam, men att dela sin ångest med andra, sina orostankar kan faktiskt hjälpa. Att ställa raka frågor och berätta – jag är jätte orolig för…. gör att vi kan få hjälp att komma över oron… 

80% av sådant vi oroar oss för är obefogat. Det vill säga det kommer aldrig att ske. Oron kommer ifrån minnen, eller sår vi tidigare upplevt eller helt enkelt fantasi. 

Vad kan man då göra? Jo… 

Börja med att andas. Långsamt ut och in… 

Se sedan din oro i vitögat. Borra in din blick i den. Vad är det du är orolig för? 

Tex: jag är orolig för att mina barn ska bli sjuka – 

Konfrontera oron. Ring dina barn, dubbelkolla – ÄR de sjuka just NU? 

Förmodligen inte. Så släpp det.

Tex 2

Jag är orolig över min ekonomi – klassiskt och mycket befogat i många fall – men varför? 

Gör något åt den. Prata med din bank, eller sätt dig ner och PLANERA. Skär kostnader. Få kontroll. Få ordning på det som du kan kontrollera. Jämför dig inte med andra. Skit i andra och fokusera på dej! På din familj. 

Ta tag i din oro, din ångest och skaka om den. Riktigt hårt! 

Konfrontera det som oroar dig. Med öppna ögon. 

Ring upp någon som påverkar dig illa, eller som du troooor gör det. Prata från hjärtat. 

Och släpp sedan taget. 

Vaknar du kl 03 och inte kan sova? Vad kan du lösa just då? Där i mörkret ? Förmodligen lite. Men OM du kan det. 

Gör det. 

Ta några djupa andetag – och konfrontera dina demoner. För i skenet av ljus så är de flesta problem lösningsbara. Var bara sann emot dig själv. 

Hitta inte ursäkter, bara på’t ! Minns ni Mora träsk? 

”Man kan inte gå under den , man måste klättra över den ” 

”Man kan inte klättra över den, man måste gå runt den” ? Minns ni Sången 😉 … 

Det finns lösningar till 80% av all oro… de resterade 20% får vi helt enkelt acceptera och släppa taget om. För när de sker så sker det – och då sträcker vi på oss. Andas in och ut – och tar oss igenom det!


Namaste 


Bomb & insikt

Insikten kommer smygande… jag är på väg ut genom dörren i mina tofflor… tiden går snabbare än jag önskar… men gör den inte alltid det… som en bomb i slow motion…. 

Universum håller mig om ryggen lik som hon gör med oss alla… men den mänskliga tiden är bestämd, medan universums inte är det. 

Hon växer så snabbt. Så tacksam och ödmjuk att hon valde mig till sin mamma. För det är min tro… att barnen väljer oss. Vi väljer inte dem… 

Mitt själsdjur. Han sveper in mig i bomull med sin trohet, kärlek och omsorg…  

Min drömprins … från det att hans ögon borrade in sig i mina där på operationsbordet så var jag tappad, drunknad i hans själ. Att prinsar faktiskt kommer. Utan häst men med allt en flicka kan önska sig. Min Romeo. Min Leon. 

Havet… platsen… den vackra strandpromenaden mellan San pedro och marbella… 1 mil av sann njutning och gående meditation…. 

avslutas med Cold pressed juice i marbella :) 

Namaste 

Instagram