Det här inlägget är till Magdalena. Som försöker finna ljusa stunder i en svart vardag. Det här inlägget är till er andra, som av olika anledningar får svårt att andas ibland. Vars hjärta värker och synen av glossiga magasin, tuperade hår och sol gör ögonlocken tunga.
När synen i spegeln stirrar tillbaka och säger – vem är DU? Vad gör du? Du orkar inte.
Det här inlägget är till er. För ni orkar. För det finns ljus. Det finns hopp. Du blir prövad. För du ska lära dig något. Om dig själv , om livet.
Vissa av oss brinner. Vi brinner som barn, som tonåringar och på våra arbeten som vuxna. Ger, ger och ger, tar sällan hjälp, låter sällan andra hjälpa. Vi vill så så väl mot andra att vi ofta kan bli uppätna. Vi blir föda till energitjuvar. Vi är passionerade. Vi bränner ut oss. Bara de som brinner riktigt starkt och mycket, som vill så mycket att det nästan gör ont – kan bränna ut sig.
Jag hamnade på golvet för ett par år sedan. Kom inte upp. Min kropp la av. Hela mitt liv vändes upp och ner. Som en bilolycka mitt i mitt kök. Jag trasades sönder, blödde. Höll på att dö, eller? Jag dog.
Jag hade slutat lyssna. Jag hade slutat göra saker som gjorde mig lycklig. Lät människor utnyttja min dyrbara energi. Jag gav givmilt bort den till alla som ville ha. Oavsätt vad de gav tillbaka.
Jag fick börja om. Jag fick bestämma mig för att födas på nytt. Det var oerhört smärtsamt. För mig, och för dem omkring mig. Jag fick lov att Tvätta öronen. Byta hud. Gå i terapi. Yogan kom in i mitt liv på nytt. Med annan kraft. Med andra förutsättningar. Nytt liv. Jag var tvungen att överleva.
Överlevnadsinstinkten tog över mitt liv. För den har vi. Magdalena, du har den.
Människor omkring en förstår sällan. Eller aldrig. Låt det vara så. Tänk på dig själv. Vad gör DIG LYCKLIG? Exakt VAD?
Gör det. Bara det. Hur galet det än verkar. Ett steg i taget.
Oavsätt om du varit nere på botten, under ytan eller bara känner av värk och oro.
Livet kan fyllas med ljus. Du har det inom dig.
Fantastiska ord, så vackert skrivet och så sant detta ger verkligen styrka och kraft, detta ska jag ta med mig. Så skönt att höra att du är riktigt glad och lycklig igen.
Ha en mysig fredagskväll.
Kram Rosa
Tack! Fantastiskt skrivet. Vad vill jag…?? Inte vad du, ni, mammor, pappor, vänner tycker att jag borde göra eller vara, vara sann mot sitt eget jag. Detta jag som alla har och för att höra och nå fram till det, pausa, bli stilla , vad är det för tankar och känslor inom mig,andas……
Bra skrivit Emilia. Och en stor styrkekram till Magdalena och alla andra som känner av det mörka.
Tack för att du satt de rätta orden precis dom som jag genomlidit den sista månaden!!!
Varmt tack och vi är starka o klara mer än man tror…nu rinner tårarna igen..men de läker en!
Många varma kramar o va rädda om Er,
Kram ❤️
Precis vad jag behövde idag,idag är en så tung o grå dag som det finns inte. Finns liksom inget ljus i min tunnel,letar o letar men finner det inte har tyvärr varit så väldigt länge o frågan är hur länge man orkar:((( Kram
Cecilia.. Jag hoppas verkligen att du kan hitta en strimma ljus i tunneln snart.. Har du sökt nån hjälp? Det är jätteviktigt att du pratar med någon om du känner så.. Jag vet vad jag pratar om tyvärr.. Jag förlorade min älskade lillasyster när hon inte såg nåt ljus längre
jag vet att det kanske inte känns så nu men det kommer kännas bättre!! Ta emot hjälp och ge det tid, jag hejar på dig!! <3 jättefint skrivet Emilia!
Tack snälla för din omtanke.Jag lider av massor av smärta därför jag har det jobbigt, tyvärr tär det på psyket oxå. Ingen vet varför mina ben /höfter svullnar o smärtar. O inget hjälper:(((Varje dag är jobbig. Gått så här i snart 2år det har blivit för jobbigt.
Men vad jobbigt
jag förstår verkligen att det tär på psyket.. Jag hade själv ont i ett år efter mitt kejsarsnitt, då visste jag ju ändå vad det berodde på men det var väldigt påfrestande.. Du har väl säkert varit hos olika läkare men testa att gå till ytterligare en annan, nån måste ju kunna hjälpa.. eller kanske testa akupunktur? Massa kramar!!